Senaste nytt
Alzheimerforskningen prövar cancermodell
En pool med lämpliga försökspersoner som snabbt kan rekryteras till kliniska studier. Det ska bli verklighet genom EU-finansierade EPAD, ett europeiskt samarbetsprojekt mellan industri och akademi med syfte att påskynda utvecklingen av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Målet är att samla cirka 4 000 personer i tidig sjukdomsfas och som ska kunna delta i olika läkemedelsprövningar samtidigt. Denna modell används redan inom cancerforskningen.
– Om man testar flera läkemedel mot samma "placeboarm" kan man snabbare identifiera de läkemedelskandidater som verkar lovande. Om flera visar bra resultat kan de även testas ihop. Liknande studiedesign har använts framgångsrikt inom läkemedelsutveckling mot till exempel bröstcancer, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, till Läkemedelsvärlden.
Modellen bygger på att studiedeltagarna identifieras tidigt i sin sjukdom, redan innan de uppvisar några symtom. Identifieringen görs utifrån olika biomarkörer i bland annat ryggmärgsvätska. När de första studierna kan starta är inte klart.
– Det här är något helt nytt och det kommer att ta lite tid att bygga upp miljön och infrastrukturen. Dessutom måste de etiska frågorna med samtycke och så vidare hanteras på ett korrekt sätt, säger Miia Kivipelto.
Till Läkemedelsvärlden (nytt fönster)
Läs mer om EPAD
EU-satsning för att förebygga demens
Målet är att samla cirka 4 000 personer i tidig sjukdomsfas och som ska kunna delta i olika läkemedelsprövningar samtidigt. Denna modell används redan inom cancerforskningen.
– Om man testar flera läkemedel mot samma "placeboarm" kan man snabbare identifiera de läkemedelskandidater som verkar lovande. Om flera visar bra resultat kan de även testas ihop. Liknande studiedesign har använts framgångsrikt inom läkemedelsutveckling mot till exempel bröstcancer, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, till Läkemedelsvärlden.
Modellen bygger på att studiedeltagarna identifieras tidigt i sin sjukdom, redan innan de uppvisar några symtom. Identifieringen görs utifrån olika biomarkörer i bland annat ryggmärgsvätska. När de första studierna kan starta är inte klart.
– Det här är något helt nytt och det kommer att ta lite tid att bygga upp miljön och infrastrukturen. Dessutom måste de etiska frågorna med samtycke och så vidare hanteras på ett korrekt sätt, säger Miia Kivipelto.
Till Läkemedelsvärlden (nytt fönster)
Läs mer om EPAD
EU-satsning för att förebygga demens
Demenscentrum på plats i Almedalen
Söndag den 2 juli inleds årets Almedalsvecka i Visby. Bland de drygt 3000 seminarier och andra evenemang som äger rum har flera demens som tema.
Måndag 3 juli kommer Frida Nobel, Socialstyrelsen, att presentera ett rykande färskt förslag till nationell demensstrategi. Förslaget väntas hon lägga fram för regeringen runt midsommar. På onsdagen delar Svenskt Demenscentrum ut det nyinstiftade priset Årets mest demensvänliga butik. Här är ett urval av evenemang.
Måndag 3 juli, kl 8.00–16.00: Ett gott liv – hela livet
Seminariedag som Svenskt Demenscentrum arrangerar på Gotlands museum, tillsammans med Demensförbundet och Stiftelsen Äldrecentrum. Här presenteras bland annat förslaget till nationell demensstrategi och Stockholms stads satsning på stjärnmärkt demensomsorg. Ladda ned hela programmet (nytt fönster).
Tisdag 4 juli, kl 10.00–11.00: Bostäder för äldre att bo kvar i
Hur kan man arbeta för att erbjuda anpassade bostäder för äldre och människor med demenssjukdom till priser som de faktiskt har råd med? Frågan ställs i ett seminarium med Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, och företrädare för myndigheter, SKL, regeringskansliet och byggbranschen. Mer info (nytt fönster)
Tisdag"" 4 juli, kl 12.30–16.00: Ett värdigt liv med demens
Föreläsningar med bland andra professor Yngve Gustafsson. Demensförbundet arrangerar. Mer info (nytt fönster)
Onsdag 5 juli, kl 9.00–10.00: En mataffär för alla?
Det ska vara lätt att handla men för personer med demenssjukdom är det ofta förknippat med oro och stress. Seminariet tar upp exempel på demensvänliga butiker och avslutas med paneldebatt med företrädare för bland annat Myndigheten för delaktighet, Svenskt Demenscentrum och dagligvaruhandeln. Mer info (nytt fönster)
Onsdag 5 juli, kl 14.00–15.00: En demensvänlig butik, hur ser den ut?
Svenskt Demenscentrum delar ut det nyinstiftade priset Årets mest demensvänliga butik. Mer info (nytt fönster)
För fler seminarier med demenstema, gå till Almedalskalendern och sök på "demens" (nytt fönster)
Måndag 3 juli kommer Frida Nobel, Socialstyrelsen, att presentera ett rykande färskt förslag till nationell demensstrategi. Förslaget väntas hon lägga fram för regeringen runt midsommar. På onsdagen delar Svenskt Demenscentrum ut det nyinstiftade priset Årets mest demensvänliga butik. Här är ett urval av evenemang.
Måndag 3 juli, kl 8.00–16.00: Ett gott liv – hela livet
Seminariedag som Svenskt Demenscentrum arrangerar på Gotlands museum, tillsammans med Demensförbundet och Stiftelsen Äldrecentrum. Här presenteras bland annat förslaget till nationell demensstrategi och Stockholms stads satsning på stjärnmärkt demensomsorg. Ladda ned hela programmet (nytt fönster).
Tisdag 4 juli, kl 10.00–11.00: Bostäder för äldre att bo kvar i
Hur kan man arbeta för att erbjuda anpassade bostäder för äldre och människor med demenssjukdom till priser som de faktiskt har råd med? Frågan ställs i ett seminarium med Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, och företrädare för myndigheter, SKL, regeringskansliet och byggbranschen. Mer info (nytt fönster)
Tisdag"" 4 juli, kl 12.30–16.00: Ett värdigt liv med demens
Föreläsningar med bland andra professor Yngve Gustafsson. Demensförbundet arrangerar. Mer info (nytt fönster)
Onsdag 5 juli, kl 9.00–10.00: En mataffär för alla?
Det ska vara lätt att handla men för personer med demenssjukdom är det ofta förknippat med oro och stress. Seminariet tar upp exempel på demensvänliga butiker och avslutas med paneldebatt med företrädare för bland annat Myndigheten för delaktighet, Svenskt Demenscentrum och dagligvaruhandeln. Mer info (nytt fönster)
Onsdag 5 juli, kl 14.00–15.00: En demensvänlig butik, hur ser den ut?
Svenskt Demenscentrum delar ut det nyinstiftade priset Årets mest demensvänliga butik. Mer info (nytt fönster)
För fler seminarier med demenstema, gå till Almedalskalendern och sök på "demens" (nytt fönster)
Världshälsoorganisationen lyfter demensfrågan
Världshälsoorganisationen WHO har enhälligt antagit en global demensplan. FN-organet uppmanar sina medlemsstater att snarast ta fram nationella demensstrategier.
Beslutet att anta "Global Plan of Action on the Public Helath Response to Dementia 2017–2025" togs enhälligt av WHO:s 194 medlemsstater vid ett möte i Geneve i slutet av maj. Det finns inga bindande förpliktelser i WHO:s plan som dock pekar på att den kraftiga ökningen av demenssjukdom globalt är en utmaning som måste ges hög prioritet av världens regeringar.
I dag finns drygt 47 miljoner personer med demenssjukdom i världen, ett antal som väntas öka till 75 miljoner år 2030. WHO formulerar ett antal områden som medlemsstaterna bör inrikta sig på. Det handlar bland annat om satsning på forskning och innovation, medvetenhet om sjukdomen, demensvänliga miljöer och stöd till anhöriga.
24 av WHO:s medlemsstater har redan antagit nationella demensstrategier. Till dem hör inte Sverige men ett förslag är på gång och ska presenteras i slutet av juni. Ansvarig utredare är Frida Nobel, Socialstyrelsen, som berättar om dess innehåll den 3 juli vid Svenskt Demenscentrums seminariepass under Almedalsveckan i Visby.
Till WHO:s webb (nytt fönster)
Beslutet att anta "Global Plan of Action on the Public Helath Response to Dementia 2017–2025" togs enhälligt av WHO:s 194 medlemsstater vid ett möte i Geneve i slutet av maj. Det finns inga bindande förpliktelser i WHO:s plan som dock pekar på att den kraftiga ökningen av demenssjukdom globalt är en utmaning som måste ges hög prioritet av världens regeringar.
I dag finns drygt 47 miljoner personer med demenssjukdom i världen, ett antal som väntas öka till 75 miljoner år 2030. WHO formulerar ett antal områden som medlemsstaterna bör inrikta sig på. Det handlar bland annat om satsning på forskning och innovation, medvetenhet om sjukdomen, demensvänliga miljöer och stöd till anhöriga.
24 av WHO:s medlemsstater har redan antagit nationella demensstrategier. Till dem hör inte Sverige men ett förslag är på gång och ska presenteras i slutet av juni. Ansvarig utredare är Frida Nobel, Socialstyrelsen, som berättar om dess innehåll den 3 juli vid Svenskt Demenscentrums seminariepass under Almedalsveckan i Visby.
Till WHO:s webb (nytt fönster)
Internationellt möte på Kungliga Slottet
I förra veckan arrangerades Dementia Forum X för andra gången. Kungliga Slottet öppnade portarna för ett drygt 100-tal inbjudna gäster från olika delar av världen.
Forskare, vårdutvecklare, politiker och representanter från läkemedelsindustrin diskuterade den globala utmaning som demenssjukdomarna utgör. Till arrangemanget hade Drottning Silvia även bjudit Drottning Sofia från Spanien. Svenskt Demenscentrum var på plats och tog bland annat upp de intiativ som pågår för ett mer demensvänligt samhälle.
Ladda ned pdf om Dementia Forum X (pdf, 20 sid)
Wilhelmina Hofffman, chef för Svenskt Demenscentrum, berättar
om svenska initiativ för ett mer demensvänligt samhälle.
Forskare, vårdutvecklare, politiker och representanter från läkemedelsindustrin diskuterade den globala utmaning som demenssjukdomarna utgör. Till arrangemanget hade Drottning Silvia även bjudit Drottning Sofia från Spanien. Svenskt Demenscentrum var på plats och tog bland annat upp de intiativ som pågår för ett mer demensvänligt samhälle.
Ladda ned pdf om Dementia Forum X (pdf, 20 sid)
Wilhelmina Hofffman, chef för Svenskt Demenscentrum, berättar
om svenska initiativ för ett mer demensvänligt samhälle.
Ny version av Checklista demens
Nu kommer en ny version av Checklista demens. Det lättanvända och verksamhetsnära verktyget används främst för att följa upp de nationella riktlinjerna på den enskilda arbetsplatsen. Liksom tidigare finns checklistan i två varianter, en för särskilt boende och en för hemtjänst.
Checklista demens är ett formulär med frågor uppdelade på olika avsnitt, bland annat Läkemedel, Fysisk och psykosocial miljö och Måltider och nutrition. Frågorna tas upp i arbetsgruppen och besvaras för varje vårdtagare. Det ifyllda formuläret kan sedan föras in i den befintliga dokumentationen. Genom att diskutera och analysera svaren kan även lärande och teamarbete stärkas på arbetsplatsen.
Vad är då nytt i den nya omarbetade checklistan? Ja, nya frågor har tillkommit, ännu fler har tagits bort. I checklistan för särskilt boende har ett helt avsnittet – Vård livets slut – lyfts ut. En del av frågorna där har flyttats till andra avsnitt.
– Nytt är också att vägledningen ligger i en separat pdf. Sammataget hoppas vi att den nya checklistan upplevs ännu mer användarvänlig utan att för den skull ha blivit mindre relevant, säger Laila Becker som har lett utvecklingsarbetet med checklistan på Svenskt Demenscentrum.
Till sin hjälp har hon haft referensgrupper i Arjeplog, Osby, Stockholm, Sundsvall och Uppsala. De har gett feedback och förslag på ändringar. Den nya checklistan har sedan prövats i Stockholmsstadsdelen Enskede-Årsta-Vantör och Huddinge, inom ramen för pilotstudien Kvalitetsmärkning av demenskompetens. Se separat artikel.
– Senare i år hoppas vi kunna lansera en digital checklista, en version som man kan fylla i från datorn och där varje sammanfattning kan skrivas ut separat, säger Laila Becker.
Utvecklingsarbetet med den nya versionen har delvis finansierats via Stiftelsen Uppsala Hemsysterskolas Fond.
Magnus Westlander
Checklista demens kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrums webb
Checklista demens är ett formulär med frågor uppdelade på olika avsnitt, bland annat Läkemedel, Fysisk och psykosocial miljö och Måltider och nutrition. Frågorna tas upp i arbetsgruppen och besvaras för varje vårdtagare. Det ifyllda formuläret kan sedan föras in i den befintliga dokumentationen. Genom att diskutera och analysera svaren kan även lärande och teamarbete stärkas på arbetsplatsen.
Vad är då nytt i den nya omarbetade checklistan? Ja, nya frågor har tillkommit, ännu fler har tagits bort. I checklistan för särskilt boende har ett helt avsnittet – Vård livets slut – lyfts ut. En del av frågorna där har flyttats till andra avsnitt.
– Nytt är också att vägledningen ligger i en separat pdf. Sammataget hoppas vi att den nya checklistan upplevs ännu mer användarvänlig utan att för den skull ha blivit mindre relevant, säger Laila Becker som har lett utvecklingsarbetet med checklistan på Svenskt Demenscentrum.
Till sin hjälp har hon haft referensgrupper i Arjeplog, Osby, Stockholm, Sundsvall och Uppsala. De har gett feedback och förslag på ändringar. Den nya checklistan har sedan prövats i Stockholmsstadsdelen Enskede-Årsta-Vantör och Huddinge, inom ramen för pilotstudien Kvalitetsmärkning av demenskompetens. Se separat artikel.
– Senare i år hoppas vi kunna lansera en digital checklista, en version som man kan fylla i från datorn och där varje sammanfattning kan skrivas ut separat, säger Laila Becker.
Utvecklingsarbetet med den nya versionen har delvis finansierats via Stiftelsen Uppsala Hemsysterskolas Fond.
Magnus Westlander
Checklista demens kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrums webb
Tau påverkar främst händelseminnet
Tau är ett protein som koppplas till Alzheimers sjukdom. När tau ansamlas i hjärnan påverkas främst det episodiska minnet (händelseminnet). Det visar ny forskning från Karolinska Institutet.
Proteinet tau är sedan länge kopplat till alzheimer. Redan i ett tidigt skede av sjukdomen ansamlas tau inne i hjärncellerna. Det påverkar cellernas funktioner så att minnet försämras. Tau är därför av stort intresse för forskningen, i synnerhet när nya vaccinastionstester ska genomföras.
I en ny studie vid Karolinska Institutet har forskare mätt hur tau sprids i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Den visar att både ansamlingen av tau och spridningshastigheten varierar påtagligt mellan olika individer.
– Vi såg också en stark koppling mellan ökad tau-ansamling i hjärnan och ett sämre episodiskt minne. Det skulle kunna vara en förklaring till att förloppet av Alzheimers sjukdom varierar så mycket mellan olika patienter. Däremot tycktes tau inte ha så stor betydelse för det globala generella minnet som bättre kan relateras till hjärnans energiomsättning, säger Agneta Nordberg, professor Agneta Nordberg vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Agneta Nordberg har tillsammans med sin doktorand Konstantinos Chiotis använt PET-kamera – en teknik för att avbilda hjärnan – för att mäta spridning av tau, hjärncellernas energiomsättning och förekomsten av amyloida plack, den andra typiska hjärnförändringen vid Alzheimers sjukdom. De 16 patienterna sim ingicki studien hade riklig förekomst av amyloida plack i hjärnan. När det gäller tau fanns däremot en påtaglig variation mellan individerna, även med vilken hastighet tau-ansamlingen hade brett ut sig i hjärnan.
– Det har varit en internationell kamp om att kunna mäta tau-spridning och troligen är vi först. Ingen har tidigare rapporterat hur tau-ansamling sprids efter 17 månader i sjukdomsförloppet. Resultaten kan öka förståelsen av tau-ansamling i Alzheimers sjukdom, hjälpa den pågående forskningen om att mäta effekten av vacciner mot tau, men också möjliggöra tidig diagnostik, säger Agneta Nordberg.
Studien som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry har gjorts i samarbete med Uppsala Universitet där PET-undersökningarna har utförts.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Proteinet tau är sedan länge kopplat till alzheimer. Redan i ett tidigt skede av sjukdomen ansamlas tau inne i hjärncellerna. Det påverkar cellernas funktioner så att minnet försämras. Tau är därför av stort intresse för forskningen, i synnerhet när nya vaccinastionstester ska genomföras.
I en ny studie vid Karolinska Institutet har forskare mätt hur tau sprids i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Den visar att både ansamlingen av tau och spridningshastigheten varierar påtagligt mellan olika individer.
– Vi såg också en stark koppling mellan ökad tau-ansamling i hjärnan och ett sämre episodiskt minne. Det skulle kunna vara en förklaring till att förloppet av Alzheimers sjukdom varierar så mycket mellan olika patienter. Däremot tycktes tau inte ha så stor betydelse för det globala generella minnet som bättre kan relateras till hjärnans energiomsättning, säger Agneta Nordberg, professor Agneta Nordberg vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Agneta Nordberg har tillsammans med sin doktorand Konstantinos Chiotis använt PET-kamera – en teknik för att avbilda hjärnan – för att mäta spridning av tau, hjärncellernas energiomsättning och förekomsten av amyloida plack, den andra typiska hjärnförändringen vid Alzheimers sjukdom. De 16 patienterna sim ingicki studien hade riklig förekomst av amyloida plack i hjärnan. När det gäller tau fanns däremot en påtaglig variation mellan individerna, även med vilken hastighet tau-ansamlingen hade brett ut sig i hjärnan.
– Det har varit en internationell kamp om att kunna mäta tau-spridning och troligen är vi först. Ingen har tidigare rapporterat hur tau-ansamling sprids efter 17 månader i sjukdomsförloppet. Resultaten kan öka förståelsen av tau-ansamling i Alzheimers sjukdom, hjälpa den pågående forskningen om att mäta effekten av vacciner mot tau, men också möjliggöra tidig diagnostik, säger Agneta Nordberg.
Studien som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry har gjorts i samarbete med Uppsala Universitet där PET-undersökningarna har utförts.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Drottningen invigde Silviabo
I lördags invigde Drottningen Silviabo på Ekerö i Stockholm. Det består av ett par tvåplanshus med vardera fyra lägenheter, anpassade för personer med demenssjukdom. Idag tvingas par ofta flytta isär för att livet i bostaden inte fungerar. SilviaBo:s bostäder är utformade för att man ska kunna bo kvar tillsammans, så länge som möjligt.
Pilotprojektet SilviaBo har möjliggjorts tack vare en privat donation av Ingvar Kamprad. Husen är uppförda av BoKlok. Ambitionen är kunna erbjuda liknande bostadslösningar till en rimlig kostnad, främst i Sverige men på sikt även i andra länder. Läs mer på Silviahemmets webb (nytt fönster)
Pilotprojektet SilviaBo har möjliggjorts tack vare en privat donation av Ingvar Kamprad. Husen är uppförda av BoKlok. Ambitionen är kunna erbjuda liknande bostadslösningar till en rimlig kostnad, främst i Sverige men på sikt även i andra länder. Läs mer på Silviahemmets webb (nytt fönster)
Partillechef fick stipendium för gott ledarskap
...
Årets stipendiat för gott ledarskap i demensvården heter Anneli Franzén. Hon leder verksamheten på Kullegården i Partille kommun.
I motiveringen till årets stipendiat betonas att Anneli Franzén tillsammans med kolleger och medarbetare, inom givna ekonomiska ramar och med skickligt ledarskap, skapat ett föredömligt gott boende för de demenssjuka hyresgästerna.
Stipendiet är på 100 000 kr. Det är instiftat av Gott ledarskap i demensvården, en ideell förening som vill fungera som en mötesplats för diskussion och erfarenhetsutbyte kring ledarskap inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Läs mer om stipendiet och föreningen på www.gottledarskap.nu » (nytt fönster)
Årets stipendiat för gott ledarskap i demensvården heter Anneli Franzén. Hon leder verksamheten på Kullegården i Partille kommun.
I motiveringen till årets stipendiat betonas att Anneli Franzén tillsammans med kolleger och medarbetare, inom givna ekonomiska ramar och med skickligt ledarskap, skapat ett föredömligt gott boende för de demenssjuka hyresgästerna.
Stipendiet är på 100 000 kr. Det är instiftat av Gott ledarskap i demensvården, en ideell förening som vill fungera som en mötesplats för diskussion och erfarenhetsutbyte kring ledarskap inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Läs mer om stipendiet och föreningen på www.gottledarskap.nu » (nytt fönster)
En bok för dig med demenssjukdom
I fredags hade Svenskt Demenscentrum boksläpp för En bok för dig med demenssjukdom. Demensförbundet hade upplåtit sina ljusa lokaler på Södermalm i Stockholm och dukat upp med snittar, tårta och äppelcider.
Boken är den första i sitt slag som vänder sig direkt till personer som nyligen har fått en demensdiagnos. Det var verkligen på tiden konstaterade Wilhelmina Hoffman, en smula ursäktande, och tackade alla som hade lämnat viktiga bidrag till boken.
– Svenskt Demenscentrum har gett ut en hel del trycksaker vid det här laget men fram till i dag har ingen vänt sig till dem som vi ytterst arbetar för, de som har fått en demensdiagnos. Därför var det hög tid nu och också särskilt roligt att få presentera just denna bok, sa hon och utbringade en skål med ett 40-tal inbjudna gäster.
Författare till boken är Kari Molin. Till sin hjälp har hon haft deltagare från bland annat Demensförbundets Lundagårdsgrupper, Café Irene i Flen och Upplands Bros stödgrupp. De är personer med demenssjukdom som öppenhjärtigt berättat om sin tillvaro och delat med sig av sina erfarenheter. Många av dem hade kommit till boksläppet och bläddrade nyfiket i den nya boken.
Ingrid Lindberg (höger) lever med Alzheimers sjukdom och är en av dem som har intervjuats för boken. Här tillsammans med författaren Kari Molin.
En bok för dig med demenssjukdom innehåller konkreta tips och råd om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan vända sig för att få hjälp. De intervjuade har olika bakgrund och tiden som de levt med sin sjukdom skiljer sig åt. Vi tror och hoppas att deras erfarenheter kan hjälpa dig som är i en liknande situation. För deras berättelser visar att det är möjligt att leva ett meningsfullt liv trots svår sjukdom.
Boken kostar 50 kr och kan beställas från vår webbshop (nytt fönster).
Boken kan också laddas ned som pdf (nytt fönster).
Boken är den första i sitt slag som vänder sig direkt till personer som nyligen har fått en demensdiagnos. Det var verkligen på tiden konstaterade Wilhelmina Hoffman, en smula ursäktande, och tackade alla som hade lämnat viktiga bidrag till boken.
– Svenskt Demenscentrum har gett ut en hel del trycksaker vid det här laget men fram till i dag har ingen vänt sig till dem som vi ytterst arbetar för, de som har fått en demensdiagnos. Därför var det hög tid nu och också särskilt roligt att få presentera just denna bok, sa hon och utbringade en skål med ett 40-tal inbjudna gäster.
Författare till boken är Kari Molin. Till sin hjälp har hon haft deltagare från bland annat Demensförbundets Lundagårdsgrupper, Café Irene i Flen och Upplands Bros stödgrupp. De är personer med demenssjukdom som öppenhjärtigt berättat om sin tillvaro och delat med sig av sina erfarenheter. Många av dem hade kommit till boksläppet och bläddrade nyfiket i den nya boken.
Ingrid Lindberg (höger) lever med Alzheimers sjukdom och är en av dem som har intervjuats för boken. Här tillsammans med författaren Kari Molin.
En bok för dig med demenssjukdom innehåller konkreta tips och råd om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan vända sig för att få hjälp. De intervjuade har olika bakgrund och tiden som de levt med sin sjukdom skiljer sig åt. Vi tror och hoppas att deras erfarenheter kan hjälpa dig som är i en liknande situation. För deras berättelser visar att det är möjligt att leva ett meningsfullt liv trots svår sjukdom.
Boken kostar 50 kr och kan beställas från vår webbshop (nytt fönster).
Boken kan också laddas ned som pdf (nytt fönster).
Dags att nominera kandidater till bästa vårdkedja
I fjol fick vårdcentralen i värmländska Likenäs utmärkelsen Bästa primärvårdsenhet. Även i år kommer Svenska Demensregistret (SveDem) att dela ut pris vid sitt årliga möte. Denna gång premieras teamarbete i vårdkedjan. Två priser kommer att delas ut.
Det ena priset går till bästa teamarbetet mellan specialistenhet och primärvård. Det andra går till bästa teamarbetet mellan primärvård och kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård eller särskilt boende).
Nu har ni chansen att nominera er själva eller någon annan som ni anser ha ett bra teamarbete. Skicka in förslag med motivering (max en A4-sida) till SveDems kansli: svedem.karolinska@sll.se Ange kontaktuppgifter, både dina egna och till de personer som representerar de nominerade vårdgivarna. Förslaget ska ha mejlats senast den 15 juni. Ett krav för att kunna bli nominerad är att enheten är ansluten till SveDem.
Prisceremonin hålls den 14 september i samband med SveDems årliga möte i Stockholm.
Det ena priset går till bästa teamarbetet mellan specialistenhet och primärvård. Det andra går till bästa teamarbetet mellan primärvård och kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård eller särskilt boende).
Nu har ni chansen att nominera er själva eller någon annan som ni anser ha ett bra teamarbete. Skicka in förslag med motivering (max en A4-sida) till SveDems kansli: svedem.karolinska@sll.se Ange kontaktuppgifter, både dina egna och till de personer som representerar de nominerade vårdgivarna. Förslaget ska ha mejlats senast den 15 juni. Ett krav för att kunna bli nominerad är att enheten är ansluten till SveDem.
Prisceremonin hålls den 14 september i samband med SveDems årliga möte i Stockholm.