Senaste nytt

22 maj 2014

Demensförbundet fyller 30 år 

 

...

DemensförbundetDemensförbundet startades 1984 och är idag Sveriges största organisation för demenssjuka personer och deras anhöriga. Många av förbundets 11 000 medlemmar gör ett ovärderligt ideelt arbete lokalt. Totalt finns 130 demensföreningar, runt om i landet, som arrangerar olika aktiviteter och ger råd och stöd till demenssjuka och deras anhöriga.

Svenskt Demenscentrum gratulerar 30-åringen på födelsedagen.

DemensförbundetDemensförbundet startades 1984 och är idag Sveriges största organisation för demenssjuka personer och deras anhöriga. Många av förbundets 11 000 medlemmar gör ett ovärderligt ideelt arbete lokalt. Totalt finns 130 demensföreningar, runt om i landet, som arrangerar olika aktiviteter och ger råd och stöd till demenssjuka och deras anhöriga.

Svenskt Demenscentrum gratulerar 30-åringen på födelsedagen.

21 maj 2014

Bloggar om att leva med demens 

 

Den som drabbas av demens har ofta behov av att tala om sin livssituation, det gäller även familjemedlemmar och andra anhöriga. En del väljer att förmedela sina erfarenheter och upplevelser till andra via nätet. Vi har samlat ett antal bloggar, personliga berättelser om glädje och sorg och om hur det är att leva med demenssjukdom.

Till bloggarna »

 

 

 

 

19 maj 2014

Inspirationsfilm om att leda en samtalsgrupp  

 

Du behöver varken vara kunnig eller ens intresserad av idrott för att leda en fotbollsträff för personer med demenssjukdom. Det visar den inspirationsfilm som Svenskt Demenscentrum tagit fram och som kan ses på webben. 

Filmen är drygt sex minuter lång och ger tips och råd som är användbara även för andra samtalsteman.

I Malmö har flera äldreboenden arrangerat fotbollsträffar för personer med demenssjukdom. Fotboll har visat sig vara ett utmärkt tema för att locka fram minnen och skapa glädje och gemenskap. De "minnesväckare" som använts under träffarna – bl a fotboll, halsdukar och gamla fotografier – lånas ut gratis av Malmö idrottsmuseum genom ett samarbete med Svenskt Demenscentrum.

Hejaramsor och andra minnesväckare kan även laddas ned från www.demenscentrum.se/Fotbollsminnen. Här kan man även beställa bildpaket, få tips hur man sätter ihop en egen "fotbollsväska" och, alltså, se inspirationsfilmen.

Filmen är drygt sex minuter lång och ger tips och råd som är användbara även för andra samtalsteman.

I Malmö har flera äldreboenden arrangerat fotbollsträffar för personer med demenssjukdom. Fotboll har visat sig vara ett utmärkt tema för att locka fram minnen och skapa glädje och gemenskap. De "minnesväckare" som använts under träffarna – bl a fotboll, halsdukar och gamla fotografier – lånas ut gratis av Malmö idrottsmuseum genom ett samarbete med Svenskt Demenscentrum.

Hejaramsor och andra minnesväckare kan även laddas ned från www.demenscentrum.se/Fotbollsminnen. Här kan man även beställa bildpaket, få tips hur man sätter ihop en egen "fotbollsväska" och, alltså, se inspirationsfilmen.

Se inspirationsfilm
19 maj 2014

Använd smärtplåster med försiktighet 

 

Det är inte ovanligt att demenssjuka personer blir ordinerade smärtplåster av olika anledningar. En sjuksköterska kontaktade Svenskt Demenscentrum för att upplysa om vissa risker vid användningen.

Hon berättade om en boende som använder Fentanylplåster. Personalen växlar mellan att sätta plåstret på ryggen och framtill över bröstet. Personen ifråga petade av plåstret på bröstet, tog det i munnen och satt och tuggade på det. Som tur var uppmärksammade personalen vad som hände. Personen fick åka till sjukhus för observation.

Sjuksköterskan berättade att, som en följd av det inträffade, sätter man numera smärtplåster endast på ryggen och fäster med Opsite för att göra det svårare att ta av. En bra idé, tycker vi på Svenskt Demenscentrum men betonar att samtycke från patienten först måste inhämtas.

Hon berättade om en boende som använder Fentanylplåster. Personalen växlar mellan att sätta plåstret på ryggen och framtill över bröstet. Personen ifråga petade av plåstret på bröstet, tog det i munnen och satt och tuggade på det. Som tur var uppmärksammade personalen vad som hände. Personen fick åka till sjukhus för observation.

Sjuksköterskan berättade att, som en följd av det inträffade, sätter man numera smärtplåster endast på ryggen och fäster med Opsite för att göra det svårare att ta av. En bra idé, tycker vi på Svenskt Demenscentrum men betonar att samtycke från patienten först måste inhämtas.

13 maj 2014

Vad vill partierna med demensvården? 

 

Den 14-15 maj hålls Svenska Demensdagarna för femtonde gången. Evenemanget lockar allt fler och till Karlstad väntas i år drygt 1500 deltagare.

Förutom en rad spännande föreläsningar ställs representanter från sju politiska partier mot väggen under rubriken Om ni får makten, hur mycket bättre blir demensvården då?

Debatten hålls på onsdag, kl 15.30, och leds av Wilhelmina Hoffman och Karin Lindgren. Partierna representeras av:

  • Lena Hallengren, S, riksledamot och vice ordf. socialutskottet
  • Elisabeth Kihlström, KD, landstingsfullmäktige Värmland
  • Marianne Kjellin, M, riksdagsledamot och ledamot socialutskottet
  • Jane Larsson C, landstingsråd Värmland
  • Agneta Luttropp MP, riksdagsledamot och ledamot socialutskottet
  • Eva Olofsson, V, riksdagsledamot och ledamot socialutskottet
  • Marianne Åhman, FP, kommunstyrelsen, Sunne kommun och landstingsfullmäktige

Förutom en rad spännande föreläsningar ställs representanter från sju politiska partier mot väggen under rubriken Om ni får makten, hur mycket bättre blir demensvården då?

Debatten hålls på onsdag, kl 15.30, och leds av Wilhelmina Hoffman och Karin Lindgren. Partierna representeras av:

  • Lena Hallengren, S, riksledamot och vice ordf. socialutskottet
  • Elisabeth Kihlström, KD, landstingsfullmäktige Värmland
  • Marianne Kjellin, M, riksdagsledamot och ledamot socialutskottet
  • Jane Larsson C, landstingsråd Värmland
  • Agneta Luttropp MP, riksdagsledamot och ledamot socialutskottet
  • Eva Olofsson, V, riksdagsledamot och ledamot socialutskottet
  • Marianne Åhman, FP, kommunstyrelsen, Sunne kommun och landstingsfullmäktige
3 maj 2014

Två alzheimerforskare prisas 

 FORSKNING

Silviahemmets forsknings- och utbildningsstipendium 2014 har tilldelats professor Agneta Nordberg. Hon var en av två alzheimerforskare som fick ta emot pris ur Drottningens hand på Silviahemmets stora inspirationsdag i Stockholm.

Agneta Nordberg är överläkare och professor vid Karolinska institutet. Som en av de första forskarna i världen lyckades hon med att använda PET-metoden och avbilda levande patienters hjärnor.

Prisjuryn lyfter fram Agneta Nordberg djupa engagemang för patienter med demenssjukdom och att hon mycket framgångsrikt bidragit till att öka kunskapen om Alzheimers sjukdom och dess förstadier, något som har stor betydelse för bland annat utveckling av nya läkemedel.

Under inspirationsdagen på Hotel Hilton fick även Niklas Mattsson ta emot "Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare”. Bakom det nyinstiftade priset, på 125 000 kr, står Alzheimerfonden. Niklas Mattssons är 34 år och fick 2011 pris för "bästa doktorsavhandling". Han är verksam i San Francisco och forskar bland annat om s.k. biomarkörer och förbättrad diagnostik.

Agneta Nordberg är överläkare och professor vid Karolinska institutet. Som en av de första forskarna i världen lyckades hon med att använda PET-metoden och avbilda levande patienters hjärnor.

Prisjuryn lyfter fram Agneta Nordberg djupa engagemang för patienter med demenssjukdom och att hon mycket framgångsrikt bidragit till att öka kunskapen om Alzheimers sjukdom och dess förstadier, något som har stor betydelse för bland annat utveckling av nya läkemedel.

Under inspirationsdagen på Hotel Hilton fick även Niklas Mattsson ta emot "Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare”. Bakom det nyinstiftade priset, på 125 000 kr, står Alzheimerfonden. Niklas Mattssons är 34 år och fick 2011 pris för "bästa doktorsavhandling". Han är verksam i San Francisco och forskar bland annat om s.k. biomarkörer och förbättrad diagnostik.

 

Agneta Nordberg
Professor Agneta Nordberg (mitten) tilldelas Silviahemmets forsknings- och utvecklingsstipendium 2014.

 

Niklas Mattsson tar emot pris
Niklas Matsson tar emot "Drottning Silvias
pris till en ung alzheimerforskare".

28 apr 2014

Första boken om demens för biståndshandläggare 

 

I mitten av maj ger Svenskt Demenscentrum ut Om demenssjukdom för biståndshandläggare. Det är den första i en serie av sex handböcker som vänder sig till olika målgrupper inom vård och omsorg.

Böckerna kan läsas fristående men fungerar också som komplement och fördjupning till de avgiftsfria webbutbildningarna Demens ABC plus.

Biståndshandläggaren har en nyckelroll i vårdkedjan. Arbetet är många gånger komplicerat, särskilt när det gäller att bedöma omsorgsinsatser till personer med demenssjukdom. Om demenssjukdom för biståndshandläggare tar upp hur gällande lagstiftning kan förenas med god etik i det praktiska arbetet.

Boken innehåller även fakta om de vanligaste demenssjukdomarna samt tips och råd vid bland annat bemötande, anhörigkontakter och uppföljning. I bokens verktygslåda finns dokument som kan vara användbara i arbetet och som kan laddas ned från Svenskt Demenscentrums webbplats.

Om demenssjukdom för biståndshandläggare kostar 179 kr och kan beställas här ».

omslagNästa handbok i serien Om demenssjukdom vänder sig till personal inom hemtjänsten. Utkommer i augusti.

Böckerna kan läsas fristående men fungerar också som komplement och fördjupning till de avgiftsfria webbutbildningarna Demens ABC plus.

Biståndshandläggaren har en nyckelroll i vårdkedjan. Arbetet är många gånger komplicerat, särskilt när det gäller att bedöma omsorgsinsatser till personer med demenssjukdom. Om demenssjukdom för biståndshandläggare tar upp hur gällande lagstiftning kan förenas med god etik i det praktiska arbetet.

Boken innehåller även fakta om de vanligaste demenssjukdomarna samt tips och råd vid bland annat bemötande, anhörigkontakter och uppföljning. I bokens verktygslåda finns dokument som kan vara användbara i arbetet och som kan laddas ned från Svenskt Demenscentrums webbplats.

Om demenssjukdom för biståndshandläggare kostar 179 kr och kan beställas här ».

omslagNästa handbok i serien Om demenssjukdom vänder sig till personal inom hemtjänsten. Utkommer i augusti.

28 apr 2014

Demenstema hos Malou i TV4 

 

D som i Demens, det är veckans tema i TV4:s Malou efter tio. I första programmet framträder Yvonne Kingbrandt som fick diagnosen Alzheimers sjukdom när hon var 55 år fyllda. Även Drottning Silvia och professor Bengt Winblad medverkar.

I senare program gästas Malou von Sivers av andra drabbade av sjukdomen, deras anhöriga och en rad experter, bland andra demensdoktorn Wilhelmina Hoffman.

Se första programmet i efterhand på TV4-play » (nytt fönster)

 

I senare program gästas Malou von Sivers av andra drabbade av sjukdomen, deras anhöriga och en rad experter, bland andra demensdoktorn Wilhelmina Hoffman.

Se första programmet i efterhand på TV4-play » (nytt fönster)

 

15 apr 2014

DEBATT: Bättre stöd till yngre demenssjuka 

 

Det är hög tid att regeringen tar ett strategiskt initiativ för att samhället ska kunna avhjälpa bristerna i vården av unga människor som lider av alzheimer och andra demenssjukdomar. Det skriver tre debattörer i dagens Aftonbladet.-

Den demensvård som i dag erbjuds är skapad för människor som insjuknar efter 65 års ålder anser artikelförfattarna och pekar på en rad brister. Majoriteten av landets kommuner saknar demensboenden och dagverksamhet som är riktade till yngre demenssjuka, dvs personer som är yngre än 65 år. Bara drygt hälften av de yngre demenssjuka som utreds för demens av specialistvården följs upp inom 15 månader.

Dessutom, menar artikelförfattarna, gör primärvården inte tillräckligt för att uppmärksamma de anhörigas behov, i synnerhet gäller det anhöriga till yngre drabbade.

Bakom debattartikeln står Mikael Ottosson, 41 år och alzheimersjuk , Helena Fjällström, dotter avled i demens vid 35 års ålder, och Liselotte Jansson, ordförande i Alzheimerfonden.

Läs hela artiklen på Aftonbladet.se » (nytt fönster)

Den demensvård som i dag erbjuds är skapad för människor som insjuknar efter 65 års ålder anser artikelförfattarna och pekar på en rad brister. Majoriteten av landets kommuner saknar demensboenden och dagverksamhet som är riktade till yngre demenssjuka, dvs personer som är yngre än 65 år. Bara drygt hälften av de yngre demenssjuka som utreds för demens av specialistvården följs upp inom 15 månader.

Dessutom, menar artikelförfattarna, gör primärvården inte tillräckligt för att uppmärksamma de anhörigas behov, i synnerhet gäller det anhöriga till yngre drabbade.

Bakom debattartikeln står Mikael Ottosson, 41 år och alzheimersjuk , Helena Fjällström, dotter avled i demens vid 35 års ålder, och Liselotte Jansson, ordförande i Alzheimerfonden.

Läs hela artiklen på Aftonbladet.se » (nytt fönster)

8 apr 2014

Nytt stipendium för arbetsledare 

 

Den 5 maj är sista ansökningsdag för ett stipendium till arbetsledare inom demensvården. Det är instiftat av föreningen Gott ledarskap i demensvården och är avsett till personer med personalansvar och som har daglig kontakt med de boende.

Stipendiet delas ut den 27:e maj av den nationella äldresamordnaren Eva Nilsson-Bågenholm i samband med kongressen ALL WELL i Göteborg.

Gott ledarskap i demensvården är en ideell förening som vill fungera som en mötesplats för diskussion och erfarenhetsutbyte kring ledarskap inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Läs mer om stipendiet och föreningen på www.gottledarskap.nu » (nytt fönster)

Stipendiet delas ut den 27:e maj av den nationella äldresamordnaren Eva Nilsson-Bågenholm i samband med kongressen ALL WELL i Göteborg.

Gott ledarskap i demensvården är en ideell förening som vill fungera som en mötesplats för diskussion och erfarenhetsutbyte kring ledarskap inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Läs mer om stipendiet och föreningen på www.gottledarskap.nu » (nytt fönster)