Senaste nytt
Lennart Levi-pris till alzheimerforskare
Miia Kivipelto, professor vid Karolinska Institutet, har tilldelats Skandias Lennart Levi-pris 2013 för hälsofrämjande forskning. Hon får priset för "att i sin forskning om demenssjukdomar påvisat flera behandlingsbara riskfaktorer och därmed gett en mer optimistisk bild av möjligheterna att förebygga och behandla dessa sjukdomar".
– Miia Kivipeltos forskning är oerhört viktigt, framförallt nu när en allt större del av befolkningen uppnår en hög ålder, säger priskommitténs orförande professor Nancy Pedersen i ett pressmeddelande. Demens drabbar inte bara den som insjuknar, utan också anhöriga och samhället i övrigt. Därför är förebyggande arbete inom detta område en stor utmaning för framtidens folkhälsa och samhällsekonomi.
Priset uppgår till 100 000 kronor och delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid den 24 oktober 2013.
Läs pressmeddelandet » (nytt fönster)
– Miia Kivipeltos forskning är oerhört viktigt, framförallt nu när en allt större del av befolkningen uppnår en hög ålder, säger priskommitténs orförande professor Nancy Pedersen i ett pressmeddelande. Demens drabbar inte bara den som insjuknar, utan också anhöriga och samhället i övrigt. Därför är förebyggande arbete inom detta område en stor utmaning för framtidens folkhälsa och samhällsekonomi.
Priset uppgår till 100 000 kronor och delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid den 24 oktober 2013.
Läs pressmeddelandet » (nytt fönster)
Professor Miia Kivipelto
Foto: Stefan Zimmerman
Ny myndighet tar över tillsynen
Den 1 juni 2013 tar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) över tillsynen från Socialstyrelsen. IVO, som är en nybildad myndighet, ska ansvara för tillsynen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt verksamheter enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det innebär att Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro, Umeå och Jönköping kommer att övergå till IVO.
Socialstyrelsen kommer att ha kvar många av sina uppgifter inom vård och omsorg, bland annat att ta fram föreskrifter, nationella riktlinjer, och vägledningar samt att administrera statsbidrag och utfärda legitimationer.
Läs mer på Socialstyrelsens webb » (nytt fönster)
Socialstyrelsen kommer att ha kvar många av sina uppgifter inom vård och omsorg, bland annat att ta fram föreskrifter, nationella riktlinjer, och vägledningar samt att administrera statsbidrag och utfärda legitimationer.
Läs mer på Socialstyrelsens webb » (nytt fönster)
Demenssjuka kvinnor får mindre hjälp än män
Kvinnor med Alzheimers sjukdom får tre timmar mindre hemtjänst i veckan än män med samma demenssjukdom. Det framgår av resultat från den nationella studien SATS.
I studien deltog 332 alzheimersjuka personer med hemtjänst. Av dem var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Jämförelsen mellan grupperna visade att männen hade hjälp av hemtjänst åtta timmar per vecka medan kvinnorna bara hade fem timmars hjälp.
Resultatet överraskar Carina Wattmo, medicinsk statistiker och doktor i medicinsk vetenskap vid Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus, som inte hade väntat sig så pass tydliga könsskillnader.
– Kvinnorna hade samma sjukdomsgrad och var i samma ålder och borde därför ha ett liknande hjälpbehov som männen. I det sammanhanget är tre timmar en stor skillnad, säger hon i ett pressmeddelande från Region Skåne.
Vad skillnaden beror på är oklart. En möjlig förklaring är att kvinnorna trots sjukdomen har en större förmåga än männen att ta hand om sig själva. Det kan också handla om att kommunens biståndsbedömare överskattar kvinnornas förmåga.
– Det är möjligt att könsföreställningarna hos biståndsbedömarna påverkar deras inställning, säger Carina Wattmo.
För att lösa problemet krävs en större noggrannhet vid utvärderingar av patientens ADL-funktioner och att bedömningen bortser från könet och i stället utgår från patientens verkliga förmåga att klara sin vardag.
Läs pressmeddelandet » (Region Skåne, nytt fönster)
I studien deltog 332 alzheimersjuka personer med hemtjänst. Av dem var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Jämförelsen mellan grupperna visade att männen hade hjälp av hemtjänst åtta timmar per vecka medan kvinnorna bara hade fem timmars hjälp.
Resultatet överraskar Carina Wattmo, medicinsk statistiker och doktor i medicinsk vetenskap vid Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus, som inte hade väntat sig så pass tydliga könsskillnader.
– Kvinnorna hade samma sjukdomsgrad och var i samma ålder och borde därför ha ett liknande hjälpbehov som männen. I det sammanhanget är tre timmar en stor skillnad, säger hon i ett pressmeddelande från Region Skåne.
Vad skillnaden beror på är oklart. En möjlig förklaring är att kvinnorna trots sjukdomen har en större förmåga än männen att ta hand om sig själva. Det kan också handla om att kommunens biståndsbedömare överskattar kvinnornas förmåga.
– Det är möjligt att könsföreställningarna hos biståndsbedömarna påverkar deras inställning, säger Carina Wattmo.
För att lösa problemet krävs en större noggrannhet vid utvärderingar av patientens ADL-funktioner och att bedömningen bortser från könet och i stället utgår från patientens verkliga förmåga att klara sin vardag.
Läs pressmeddelandet » (Region Skåne, nytt fönster)
Demenscentrum når allt fler
Svenskt Demenscentrum bedriver en intensiv verksamhet som är viktig och efterfrågad. Det skriver Socialstyrelsen i sin uppföljning som även omfattar Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
Socialstyrelsen lyfter fram Svenskt Demenscentrums arbete med att sprida Socialstyrelsens nationella riktlinjer, bland annat genom webbutbildningar som nått vårdpersonal i hela landet. Myndigheten pekar även på betydelsen av den välbesökta hemsidan, deltagandet i såväl regionala som internationella seminarier och det nära samarbetet med andra aktörer inom vård och omsorg.
Socialstyrelsen ställer sig positiv till att Svenskt Demenscentrum i år blev en egen stiftelse och därmed får ökade möjligheter att utveckla verksamheten.
Läs mer på Socialstyrelsens webb » (nytt fönster)
Socialstyrelsen lyfter fram Svenskt Demenscentrums arbete med att sprida Socialstyrelsens nationella riktlinjer, bland annat genom webbutbildningar som nått vårdpersonal i hela landet. Myndigheten pekar även på betydelsen av den välbesökta hemsidan, deltagandet i såväl regionala som internationella seminarier och det nära samarbetet med andra aktörer inom vård och omsorg.
Socialstyrelsen ställer sig positiv till att Svenskt Demenscentrum i år blev en egen stiftelse och därmed får ökade möjligheter att utveckla verksamheten.
Läs mer på Socialstyrelsens webb » (nytt fönster)
Holländsk demensby väcker uppmärksamhet
Den lilla byn De Hogeweyk, två mil söder om Amsterdam, ser ut som en vanlig nederländsk by med ett fik, en frisör och en mataffär. Men på en punkt skiljer den sig, alla de drygt 150 invånarna är demenssjuka.
I byn får de ta promenader utan att gå vilse, för vägarna är byggda på ett speciellt sätt så att de alltid leder tillbaka till utgångspunkten. Och här är det möjligt att betala med en knapp eller servetter i mataffären, för alla som jobbar i byn är i själva verket utklädda vårdare.
Det är SR International, Sveriges Radios flerspråkiga redaktion, som rapporterar om detta ovanliga sätt att bedriva demensvård. De Hogeweyk hyllas i både Nederländerna och Tyskland. Kan demensbyar vara något för Sverige? Wilhelmina Hoffman, chef för Stiftelsen Svenskt Demenscentrum och Stina-Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet, diskuterar.
Läs artikeln eller lyssna på inslaget » (SR International)
I byn får de ta promenader utan att gå vilse, för vägarna är byggda på ett speciellt sätt så att de alltid leder tillbaka till utgångspunkten. Och här är det möjligt att betala med en knapp eller servetter i mataffären, för alla som jobbar i byn är i själva verket utklädda vårdare.
Det är SR International, Sveriges Radios flerspråkiga redaktion, som rapporterar om detta ovanliga sätt att bedriva demensvård. De Hogeweyk hyllas i både Nederländerna och Tyskland. Kan demensbyar vara något för Sverige? Wilhelmina Hoffman, chef för Stiftelsen Svenskt Demenscentrum och Stina-Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet, diskuterar.
Läs artikeln eller lyssna på inslaget » (SR International)
Avgiftsfri webbutbildning för biståndshandläggare
Nu har Demens ABC plus Biståndshandläggare lanserats. Det är den andra utbildningen i en serie avgiftsfria webbutbildningar från Svenskt Demenscentrum. Guldbaggevinnaren Inga Landgré spelar en huvudroll.
Den nya plusutbildningen vänder sig, som namnet anger, till kommunernas biståndshandläggare. De möter i stort sett dagligen personer med demenssjukdom och ställs inför många svåra situationer, alltifrån att skapa kontakt med avvisande personer till att motivera en flytt till äldreboende när kvarboende har blivit ohållbart. Ibland tycks etiken krocka med de lagar och förordningar som styr deras arbete.
Demens ABC plus Biståndshandläggare bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer och har tagit fram i samarbete med en rad experter och verksamma inom vård och omsorg. Utbildningen, som är tillgänglig via Svenskt Demenscentrums webb, är indelad i fyra kapitel: Första kontakten, Första mötet, Följa upp behoven samt Etik och juridik.
Korta filmer och bildspel varvas med frågor och situationer att ta ställning till. Utbildningen avslutas med ett kunskapstest. I kortfilmerna spelas demenssjuka Greta av Inga Landgré, Guldbaggevinnare som medverkat i flera av Ingmar Bergmans filmer och, på senare år, i The Girl with the Dragon Tattoo.
I serien Demens ABC plus har tidigare lanserats en webbutbildning för yrkesverksamma inom primärvården. I höst och under 2014 färdigställs utbildningar för hemtjänst, särskilt boende, anhöriga och sjukhus. Alla webbutbildningar från Svenskt Demenscentrum är avgiftsfria och öppna för alla.
Den nya plusutbildningen vänder sig, som namnet anger, till kommunernas biståndshandläggare. De möter i stort sett dagligen personer med demenssjukdom och ställs inför många svåra situationer, alltifrån att skapa kontakt med avvisande personer till att motivera en flytt till äldreboende när kvarboende har blivit ohållbart. Ibland tycks etiken krocka med de lagar och förordningar som styr deras arbete.
Demens ABC plus Biståndshandläggare bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer och har tagit fram i samarbete med en rad experter och verksamma inom vård och omsorg. Utbildningen, som är tillgänglig via Svenskt Demenscentrums webb, är indelad i fyra kapitel: Första kontakten, Första mötet, Följa upp behoven samt Etik och juridik.
Korta filmer och bildspel varvas med frågor och situationer att ta ställning till. Utbildningen avslutas med ett kunskapstest. I kortfilmerna spelas demenssjuka Greta av Inga Landgré, Guldbaggevinnare som medverkat i flera av Ingmar Bergmans filmer och, på senare år, i The Girl with the Dragon Tattoo.
I serien Demens ABC plus har tidigare lanserats en webbutbildning för yrkesverksamma inom primärvården. I höst och under 2014 färdigställs utbildningar för hemtjänst, särskilt boende, anhöriga och sjukhus. Alla webbutbildningar från Svenskt Demenscentrum är avgiftsfria och öppna för alla.
Gå till Demens ABC plus Biståndshandläggare »
Biståndshandläggaren, spelad av skådespelaren Maria Comeau, hälsar på sonen till demenssjuka Greta (Inga Landgré)
Brett engagemang gav Stora kvinnopriset
Stora Kvinnopriset går i år till Sigrid Burlin, ordförande för Skellefteå Demensförening. Hon får det för sitt stora engagemang för de demenssjuka. Sigrid Burlin är bland annat omtyckt föreläsare, driver anhörigverksamhet i Skellefteå och ligger bakom landets första boende för unga demenssjuka.
Stora Kvinnopriset delas ut av Sveriges Pensionärsförbund och Swegmark of Sweden. Läs mer om pristagaren på veteranen.se » (nytt fönster)
Första demenskursen på persiska
En avgiftsfri demenskurs på persiska finns nu på webben. Den vänder sig främst till personer i Sverige med iransk bakgrund men tycks också ha väckt intresse i Iran.
– Googlar man på ordet demens på persiska hamnar faktiskt vår utbildningssida överst. Det är kanske inte så konstigt; demens och demenssjukdomar är något okänt för de flesta i Iran, säger Rozita Torkpoor, sjuksköterska på Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus, som själv har iransk bakgrund.
Rozita Torkpoor är knuten till det svensk-danska EU-projektet Migrationsskolan och har lett arbetet med att ta fram den interaktiva kursen "Demenskunskap för alla". Som namnet antyder ska även den som saknar förkunskaper kunna ta del av innehållet. Huvudbudskapet är att glömska kan vara ett tecken på sjukdom och att det är viktigt att den som uppvisar misstänkta symptom utreds och får hjälp i ett tidigt skede.
I text, bilder och videoklipp berättas om demenssjukdomens symptom och hur man bäst bemöter den som drabbats. Det finns även fördjupande delar, om till exempel hjärnans funktioner, som vänder sig mer till vårdpersonal. På sikt hoppas Rozita Torkpoor att kursen kan bidra till att vården av äldre personer förbättras.
– Många iranier i Sverige är verksamma inom vård och omsorg. Det finns även ett ökande antal äldre personer med iransk bakgrund. Många vårdas hemma av anhöriga som i många fall knappast har hört talas om demens. Här finns en stor kunskapslucka som kursen kan hjälpa till att fylla, säger Rozita Torkpoor.
I EU-projektet Migrationsskolan deltar bland andra Kunskapscentrum Demenssjukdomar, Skånes universitetssjukhus och danska Nationalt Videnscenter for Demens. Migrationsskolan planerar att ta fram demensutbildningar även på polska och bosniska-kroatiska-serbiska.
Magnus Westlander
– Googlar man på ordet demens på persiska hamnar faktiskt vår utbildningssida överst. Det är kanske inte så konstigt; demens och demenssjukdomar är något okänt för de flesta i Iran, säger Rozita Torkpoor, sjuksköterska på Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus, som själv har iransk bakgrund.
Rozita Torkpoor är knuten till det svensk-danska EU-projektet Migrationsskolan och har lett arbetet med att ta fram den interaktiva kursen "Demenskunskap för alla". Som namnet antyder ska även den som saknar förkunskaper kunna ta del av innehållet. Huvudbudskapet är att glömska kan vara ett tecken på sjukdom och att det är viktigt att den som uppvisar misstänkta symptom utreds och får hjälp i ett tidigt skede.
I text, bilder och videoklipp berättas om demenssjukdomens symptom och hur man bäst bemöter den som drabbats. Det finns även fördjupande delar, om till exempel hjärnans funktioner, som vänder sig mer till vårdpersonal. På sikt hoppas Rozita Torkpoor att kursen kan bidra till att vården av äldre personer förbättras.
– Många iranier i Sverige är verksamma inom vård och omsorg. Det finns även ett ökande antal äldre personer med iransk bakgrund. Många vårdas hemma av anhöriga som i många fall knappast har hört talas om demens. Här finns en stor kunskapslucka som kursen kan hjälpa till att fylla, säger Rozita Torkpoor.
I EU-projektet Migrationsskolan deltar bland andra Kunskapscentrum Demenssjukdomar, Skånes universitetssjukhus och danska Nationalt Videnscenter for Demens. Migrationsskolan planerar att ta fram demensutbildningar även på polska och bosniska-kroatiska-serbiska.
Magnus Westlander
Gå till demenskursen på persiska »
(nytt fönster)
Figurtest användbart i demensutredningar
AQT är ett relativt nytt figurtest som är framtaget för att fånga upp misstänkt demenssjukdom. En ny studie visar att det är effektivare än klocktest som Socialstyrelsen rekommenderar vid basala demensutredningar.
Det är Swedish Brain Powers webb som uppmärksammar en svensk studie i tidskriften Scandinavian Journal of Primary Health Care. Studien undersöker AQT (A Quick Test of Cognitive Speed) som går ut på att testpersonen ombeds att så snabbt som möjligt ange färg och form på geometriska figurer
Idag saknas en säker metod för att ställa en demensdiagnos. I stället görs en sammanvägd bedömning, bl a av resultat från olika tester. Den svenska studien visar att i detta sammanhang är AQT lika effektivt som MMSE och betydligt bättre än klocktest som båda rekommenderas av Socialstyrelsen vid basala demensutredningar inom primärvården.
– Våra resultat visar att AQT är ett mycket bra verktyg för test av demenssjukdom inom primärvården. Eftersom AQT dessutom är både användarvänligt och lätt att administrera lämpar det sig mycket väl för primärvården, säger Jan Marcusson, professor i geriatrik vid Linköpings universitet.
AQT är enkelt och snabbt att utföra, tidsåtgången är cirka 5–10 minuter. Enligt forskarna skulle en kombination av AQT och MMSE förbättra testet ytterligare. Bakom studien står bland annat forskarna Anna S Kvitting, Jan Marcusson, och Anders Wimo, samtliga ingår i nätverket Swedish Brain Power.
Till artikeln i Scandinavian Journal of Primary Health Care » (nytt fönster)
Det är Swedish Brain Powers webb som uppmärksammar en svensk studie i tidskriften Scandinavian Journal of Primary Health Care. Studien undersöker AQT (A Quick Test of Cognitive Speed) som går ut på att testpersonen ombeds att så snabbt som möjligt ange färg och form på geometriska figurer
Idag saknas en säker metod för att ställa en demensdiagnos. I stället görs en sammanvägd bedömning, bl a av resultat från olika tester. Den svenska studien visar att i detta sammanhang är AQT lika effektivt som MMSE och betydligt bättre än klocktest som båda rekommenderas av Socialstyrelsen vid basala demensutredningar inom primärvården.
– Våra resultat visar att AQT är ett mycket bra verktyg för test av demenssjukdom inom primärvården. Eftersom AQT dessutom är både användarvänligt och lätt att administrera lämpar det sig mycket väl för primärvården, säger Jan Marcusson, professor i geriatrik vid Linköpings universitet.
AQT är enkelt och snabbt att utföra, tidsåtgången är cirka 5–10 minuter. Enligt forskarna skulle en kombination av AQT och MMSE förbättra testet ytterligare. Bakom studien står bland annat forskarna Anna S Kvitting, Jan Marcusson, och Anders Wimo, samtliga ingår i nätverket Swedish Brain Power.
Till artikeln i Scandinavian Journal of Primary Health Care » (nytt fönster)
Risken att insjukna i demens kan ha minskat
En ny svensk studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology, visar något överraskande att risken att drabbas av demens kan ha minskat de senaste 20 åren. En möjlig orsak är det förebyggande arbetet med hjärt-kärlsjukdom.
– Vi vet att hjärtkärlsjukdom är en viktig riskfaktor för demens. Den här minskade demensrisken som vi tycker oss kunna se sammanfaller med en generell nedgång när det gäller hjärtkärlsjukdom de senaste decennierna. Hälsokontroller och prevention har förbättrats avsevärt inom sjukvården, något som vi alltså även ser resultat av när det gäller risken att drabbas av demens, säger docent Chengxuan Qiu vid Aging Research Center i Stockholm, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
De nya forskningsrönen bygger på data från SNAC-K, en befolkningsstudie om åldrande och hälsa på Kungsholmen i Stockholm. Drygt 3000 personer har följts över tiden. Resultatet visar att förekomsten av demens höll sig på samma nivå hos både män och kvinnor efter 75 års ålder under hela studieperioden (1987-1989 och 2001-2004), trots det faktum att livslängden hos personer med demens ökat sedan slutet av 1980-talet. Det här innebär att risken att insjukna i en demenssjukdom totalt sett minskat under perioden.
Laura Fratiglioni, professor och verksamhetschef vid Aging Research Center, ser den minskade demensrisken som positivt. Samtigt påpekar hon att antalet personer med demenssjukdom ändå kommer att fortsätta öka i världen, i takt med att vi lever allt längre och en ökning i absoluta tal av antalet människor över 75 år.
– Det betyder att den samhälleliga bördan av demens och behovet av vård och omsorg kommer fortsatt att öka. Det finns idag inget sätt att bota patienter med demens, utan vi måste fortsätt satsa på vård och prevention inom detta område, säger Laura Fratiglioni.
Twenty year changes in dementia occurrence suggest decreasing incidence
in central Stockholm, Sweden. Chengxuan Qiu, Eva von Strauss,
Lars Bäckman, Bengt Winblad, Laura Fratiglioni.
Neurology online (April 2013) Till artikeln i Neurology »
– Vi vet att hjärtkärlsjukdom är en viktig riskfaktor för demens. Den här minskade demensrisken som vi tycker oss kunna se sammanfaller med en generell nedgång när det gäller hjärtkärlsjukdom de senaste decennierna. Hälsokontroller och prevention har förbättrats avsevärt inom sjukvården, något som vi alltså även ser resultat av när det gäller risken att drabbas av demens, säger docent Chengxuan Qiu vid Aging Research Center i Stockholm, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
De nya forskningsrönen bygger på data från SNAC-K, en befolkningsstudie om åldrande och hälsa på Kungsholmen i Stockholm. Drygt 3000 personer har följts över tiden. Resultatet visar att förekomsten av demens höll sig på samma nivå hos både män och kvinnor efter 75 års ålder under hela studieperioden (1987-1989 och 2001-2004), trots det faktum att livslängden hos personer med demens ökat sedan slutet av 1980-talet. Det här innebär att risken att insjukna i en demenssjukdom totalt sett minskat under perioden.
Laura Fratiglioni, professor och verksamhetschef vid Aging Research Center, ser den minskade demensrisken som positivt. Samtigt påpekar hon att antalet personer med demenssjukdom ändå kommer att fortsätta öka i världen, i takt med att vi lever allt längre och en ökning i absoluta tal av antalet människor över 75 år.
– Det betyder att den samhälleliga bördan av demens och behovet av vård och omsorg kommer fortsatt att öka. Det finns idag inget sätt att bota patienter med demens, utan vi måste fortsätt satsa på vård och prevention inom detta område, säger Laura Fratiglioni.
Twenty year changes in dementia occurrence suggest decreasing incidence
in central Stockholm, Sweden. Chengxuan Qiu, Eva von Strauss,
Lars Bäckman, Bengt Winblad, Laura Fratiglioni.
Neurology online (April 2013) Till artikeln i Neurology »