Senaste nytt

19 okt 2017

Äldre alzheimerpatienter får lägre medicindoser 

 FORSKNING

Äldre personer med Alzheimers sjukdom får lägre doser av symptomlindrande läkemedel än yngre, något som kan försämra behandlingsresultat och påverka sjukdomsförlopp. Det visar ny forskning från Skånes universitetssjukhus.

läkemedelGenom långtidsstudien SATS har forskarna kunna följa behandling med så kallade kolinesterashämmare över tid. Det är läkemedel som kan lindra symptom vid alzheimer i tidig sjukdomsfas. En ny studie från VE Minnessjukdomar visar att högre medeldos medför långsammare försämring av tankeförmågan än lägre dos. Men läkemedelsdosen varierar med åldern. 

Äldre patienter fick i genomsnitt en lägre dos av kolinesterashämmare än yngre. Detta kan bero på en sämre förmåga att tolerera en högre dos – biverkningar är inte ovanligt vid kolinesterashämmare. En annan möjlig förklaring är att behandlande läkares uppfattning om vad som är en lämplig dos varierar med patienternas ålder. Studien ger inget svar på detta.

Studien visar också att sjukdomsprognosen förbättras av att kolinesterashämmare sätts in tidigt, då förmågan att klara sitt vardagsliv (ADL) är bevarad och innan psykotiska symtom uppträder.

– Det här understryker den kliniska betydelsen av att optimera dosen av läkemedlet kolinesterashämmare för den enskilda individen, oavsett ålder, för att förbättra prognosen. För behandlande läkare är detta viktig information, säger Carina Wattmo, medicinsk statistiker och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Region Skåne.

Läs pressmeddelandet (nytt fönster)

• Den aktuella studien har publicerats i Alzheimer’s Research & Therapy, 2017:9:70

• SATS står för Swedish Alzheimer Treatment Study och är en nationell studie som startade 1997 och avslutades 2011. Totalt deltog 1258 patienter i åldrarna 47 till 88 år från 14 minneskliniker.

läkemedelGenom långtidsstudien SATS har forskarna kunna följa behandling med så kallade kolinesterashämmare över tid. Det är läkemedel som kan lindra symptom vid alzheimer i tidig sjukdomsfas. En ny studie från VE Minnessjukdomar visar att högre medeldos medför långsammare försämring av tankeförmågan än lägre dos. Men läkemedelsdosen varierar med åldern. 

Äldre patienter fick i genomsnitt en lägre dos av kolinesterashämmare än yngre. Detta kan bero på en sämre förmåga att tolerera en högre dos – biverkningar är inte ovanligt vid kolinesterashämmare. En annan möjlig förklaring är att behandlande läkares uppfattning om vad som är en lämplig dos varierar med patienternas ålder. Studien ger inget svar på detta.

Studien visar också att sjukdomsprognosen förbättras av att kolinesterashämmare sätts in tidigt, då förmågan att klara sitt vardagsliv (ADL) är bevarad och innan psykotiska symtom uppträder.

– Det här understryker den kliniska betydelsen av att optimera dosen av läkemedlet kolinesterashämmare för den enskilda individen, oavsett ålder, för att förbättra prognosen. För behandlande läkare är detta viktig information, säger Carina Wattmo, medicinsk statistiker och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Region Skåne.

Läs pressmeddelandet (nytt fönster)

• Den aktuella studien har publicerats i Alzheimer’s Research & Therapy, 2017:9:70

• SATS står för Swedish Alzheimer Treatment Study och är en nationell studie som startade 1997 och avslutades 2011. Totalt deltog 1258 patienter i åldrarna 47 till 88 år från 14 minneskliniker.

11 okt 2017

Fokus på sinnena i Äldre i Centrum 

 

...

Omslag till Äldre i Centrum

I senaste numret av Äldre i Centrum står våra sinnen i fokus. Vad är det som händer när syn, hörsel, lukt och smak förändras med åren. Vad får det för konsekvenser och kan en försämring förebyggas?

Tidskriften tar även upp en studie som visar rolig och effektiv träning med personer med demenssjukdom kan se ut, under ledning av fysioterapeuter.

Så intervjuas den nyligen prisade alzheimerforskaren Stina Syvänen som använder PET-kamera för att spåra förändringar i hjärnan, något som på sikt kan leda till bättre alzheimerdiagnostik.

Läs intervjun med Stina Syvänen (pdf)

Till Äldre i Centrums webb (nytt fönster)

Omslag till Äldre i Centrum

I senaste numret av Äldre i Centrum står våra sinnen i fokus. Vad är det som händer när syn, hörsel, lukt och smak förändras med åren. Vad får det för konsekvenser och kan en försämring förebyggas?

Tidskriften tar även upp en studie som visar rolig och effektiv träning med personer med demenssjukdom kan se ut, under ledning av fysioterapeuter.

Så intervjuas den nyligen prisade alzheimerforskaren Stina Syvänen som använder PET-kamera för att spåra förändringar i hjärnan, något som på sikt kan leda till bättre alzheimerdiagnostik.

Läs intervjun med Stina Syvänen (pdf)

Till Äldre i Centrums webb (nytt fönster)

9 okt 2017

Strokemedicin lika bra för demenssjuka 

 FORSKNING

Intravenös trombolys (IVT) är ett propplösande läkemedel som används vid stroke. En ny studie visar att risken för allvarliga biverkningar inte är större för demenssjuka patienter, något som tidigare befarats.

IVT används främst vid ischemisk stroke, den vanligaste formen av stroke, som gör att blodflödet i hjärnan stoppas av blodpropp. Behandling med det propplösande läkemedelet inom 4,5 timmar efter insjuknandet kan förhindra att patienter förlorar talet eller blir beroende av rullstol.

Ändå har läkare varit restriktiva med att ordinera IVT till demenssjuka patienter. Det beror på en etablerad uppfattning att alzheimerpatienter lättare drabbas av hjärnblödningar. Men nu visar forskning från Karolinska Institutet att så inte är fallet.

Risken för hjärnblödning hos demenssjuka strokepatienter som fick IVT var  inte större än för andra strokepatienter. Det fanns heller ingen skillnad i risken att dö mellan de båda grupperna. Däremot uppvisade strokepatienter med demenssjukdom försämrad funktionsförmåga tre månader efter behandlingen och de skrevs oftare ut till sjukhem.

Studien bygger på samkörning av data från kvalitetsregistret SveDem och data från det Riksstroke, det svenska strokeregistret.

Läs pressmeddelandet (nytt fönster)

IVT används främst vid ischemisk stroke, den vanligaste formen av stroke, som gör att blodflödet i hjärnan stoppas av blodpropp. Behandling med det propplösande läkemedelet inom 4,5 timmar efter insjuknandet kan förhindra att patienter förlorar talet eller blir beroende av rullstol.

Ändå har läkare varit restriktiva med att ordinera IVT till demenssjuka patienter. Det beror på en etablerad uppfattning att alzheimerpatienter lättare drabbas av hjärnblödningar. Men nu visar forskning från Karolinska Institutet att så inte är fallet.

Risken för hjärnblödning hos demenssjuka strokepatienter som fick IVT var  inte större än för andra strokepatienter. Det fanns heller ingen skillnad i risken att dö mellan de båda grupperna. Däremot uppvisade strokepatienter med demenssjukdom försämrad funktionsförmåga tre månader efter behandlingen och de skrevs oftare ut till sjukhem.

Studien bygger på samkörning av data från kvalitetsregistret SveDem och data från det Riksstroke, det svenska strokeregistret.

Läs pressmeddelandet (nytt fönster)

4 okt 2017

Ny ordförande för demensnätverk 

 

Nationellt nätverk för demenssjuksköterskor har fått en ny ordförande. Beth Dahlrup som har lett nätverket i flera år återgår till sitt arbete som demenssjuksköterska och lämnar nu över stafettpinnen till Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum.

– Det är en ära att få bli ordförande för demenssjuksköterskornas nätverk. Jag ser fram emot fortsatt fint samarbete och nätverkande för att lyfta viktiga frågor inom demensområdet, sade Ann-Christin Kärrman inför ett hundratal sjuksköterskor på nätverkets årliga konferens i Malmö.

Under två dagar behandlades flera spännande teman, bland annat demografiska utmaningar, biomarkörer för Alzheimers sjukdom, att leva med demens och ett demensvänligt samhälle. Bakom konferensen står Geriatriskt Kunskapscentrum, Universitetssjukhuset i Malmö. Drivande personer har varit professor Sölve Elmståhl, vårdutvecklare Carolina Skog Edlund och Kerstin Ring.

Kontaktuppgifter till Nationellt nätverk för
demenssjuksköterskor finns under Arbeta med demens
.

– Det är en ära att få bli ordförande för demenssjuksköterskornas nätverk. Jag ser fram emot fortsatt fint samarbete och nätverkande för att lyfta viktiga frågor inom demensområdet, sade Ann-Christin Kärrman inför ett hundratal sjuksköterskor på nätverkets årliga konferens i Malmö.

Under två dagar behandlades flera spännande teman, bland annat demografiska utmaningar, biomarkörer för Alzheimers sjukdom, att leva med demens och ett demensvänligt samhälle. Bakom konferensen står Geriatriskt Kunskapscentrum, Universitetssjukhuset i Malmö. Drivande personer har varit professor Sölve Elmståhl, vårdutvecklare Carolina Skog Edlund och Kerstin Ring.

Kontaktuppgifter till Nationellt nätverk för
demenssjuksköterskor finns under Arbeta med demens
.

 


Avgående ordförande Beth Dahlrup (t.h.) lämnar över stafettpinnen till den nya, Ann-Christin Kärrman.

2 okt 2017

Bästa vårdkedjan till Motala 

 

Priset Bästa vårdkedjan för personer med demenssjukdom går i år till Motala. Vid en ceremoni på Läkaresällskapet fick kommunen, primärvården och lassarettets minnesmottagning ta emot diplom och 20 000 kronor till utbildning inom demensområdet.

Prisutdelning i Bästa vårdkedja
Fr v: Maria Eriksdotter, SveDem, Boel Eklund, Motala kommun, Annette Johansson, primärvårdschef och Tove Hultberg, Minnesmottagningen LiM. 

Tove Hultberg, sjuksköterska och Maria Edh, legitimerad arbetsterapeut, arbetar på Minnesmottagningen på Lasarettet i Motala. De betonar att samverkan är a och o för patienter med demenssjukom.

– Mycket av det stöd som både patienter och anhöriga behöver kanske finns mer i kommunens regi, så att det är väldigt viktigt att vi kan samverka, både med primärvården och kommunen. Så patienterna och deras anhöriga får ta del av deras resurser. I kommunen finns till exempel anhörigcentrum som kan stödja anhöriga lite mer aktivt, säger de till tidningen Corren.

Bakom priset Bästa vårdkedjan står Svenska Demensregistret (SveDem) som är ett nationellt kvalitetsregister för demenssjukdom. På Läkeresällskapet i Stockholm höll SveDem sitt årliga möte för alla registeranvändare och passade då även på fira sitt 10-års jubileum.

Läs mer om SveDem  (nytt fönster)

Läs artikel i Corren (nytt fönster)
 

 

 

Prisutdelning i Bästa vårdkedja
Fr v: Maria Eriksdotter, SveDem, Boel Eklund, Motala kommun, Annette Johansson, primärvårdschef och Tove Hultberg, Minnesmottagningen LiM. 

Tove Hultberg, sjuksköterska och Maria Edh, legitimerad arbetsterapeut, arbetar på Minnesmottagningen på Lasarettet i Motala. De betonar att samverkan är a och o för patienter med demenssjukom.

– Mycket av det stöd som både patienter och anhöriga behöver kanske finns mer i kommunens regi, så att det är väldigt viktigt att vi kan samverka, både med primärvården och kommunen. Så patienterna och deras anhöriga får ta del av deras resurser. I kommunen finns till exempel anhörigcentrum som kan stödja anhöriga lite mer aktivt, säger de till tidningen Corren.

Bakom priset Bästa vårdkedjan står Svenska Demensregistret (SveDem) som är ett nationellt kvalitetsregister för demenssjukdom. På Läkeresällskapet i Stockholm höll SveDem sitt årliga möte för alla registeranvändare och passade då även på fira sitt 10-års jubileum.

Läs mer om SveDem  (nytt fönster)

Läs artikel i Corren (nytt fönster)
 

 

 

25 sep 2017

Hundratio Nollvisionsambassadörer i Kiruna 

 

...

Nya Nollvisonsambassadörer i Kiruna

I förra veckan besökte Svenskt Demenscentrum och Svenska Demensregistret Kiruna och höll en utbildningsdag i Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Siv Gunillasson, demenssjuksköterska i Kiruna, hade samlat 110 yrkesverksamma inom kommunens vård och omsorg. De kan nu titulera sig Nollvisionsambassadörer med uppdrag att sprida kunskap om arbetssätt och metoder för en demensvård tvång och begränsningar.

Den 10 oktober hålls nästa utbildningsdag för den som vill bli Nollvisionsambassadör

Nya Nollvisonsambassadörer i Kiruna

Nya Nollvisonsambassadörer i Kiruna

I förra veckan besökte Svenskt Demenscentrum och Svenska Demensregistret Kiruna och höll en utbildningsdag i Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Siv Gunillasson, demenssjuksköterska i Kiruna, hade samlat 110 yrkesverksamma inom kommunens vård och omsorg. De kan nu titulera sig Nollvisionsambassadörer med uppdrag att sprida kunskap om arbetssätt och metoder för en demensvård tvång och begränsningar.

Den 10 oktober hålls nästa utbildningsdag för den som vill bli Nollvisionsambassadör

Nya Nollvisonsambassadörer i Kiruna

21 sep 2017

Bokrea under Internationella alzheimerdagen 

 

I dag, 21 september, uppmärksammas den Internationella alzheimerdagen på olika håll i världen. Var tredje sekund insjuknar en person i demenssjukdom och totalt är 47 miljoner drabbade. I Sverige har 160 000 personer en demensjukdom, Alzheimers sjukdom är den vanligaste.

Under alzheimerdagen hålls föreläsningar med flera av landets ledande demensexperter på Palladium i Malmö och Aula Medica i Stockholm. Svenskt Demenscentrum passar på att erbjuda 25 procent rabatt på fyra boktitlar i webbshoppen (nytt fönster).

19 sep 2017

Aggressivitet beror delvis på diagnos 

 FORSKNING

Aggressivt beteende är inte direkt kopplat till en särskild demensdiagnos. Men det är vanligare och uppträder ofta tidigare i sjukdomsförloppet hos personer med frontotemporal demens. Det visar ny forskning från Lunds universitet.

I en studie har personer med diagnoserna Alzheimers sjukdom och frontotemporal demens jämförts. Att aggressivt beteende ofta uppträder tidigare vid frontotemporal demens kan bero på att sjukdomen börjar i hjärnans främre delar som styr empati, impulskontroll, personlighet och omdöme.

Studien visade att våldet var grövre hos personer med frontotemporal demens och att det oftare riktades mot helt okända människor. Drygt 20 procent av de fysiskt aggressiva personer med frontotemporal demens var våldsamma mot främlingar. Motsvarande andel för alzheimerpatienterna var endast 2 procent.

Madeleine Liljegren– En person med frontotemporal demens kan  helt oprovocerat använda sig av fysisk aggressivitet medan en person med alzheimer i regel gör det om en annan person exempelvis närmar sig för snabbt, till exempel i en omvårdnadssituation, säger ST-läkaren Madeleine Liljegren, doktorand vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande. 

Hon påpekar att personer med frontotemporal demens i regel är yngre när de drabbas än de med Alzheimer. Dessutom är tiden från första symptom till att diagnos ställs längre vilket gör att personer med frontotemporal demens rör sig längre ute i samhället utan att få tillgång till rätt hjälp och stöd.

Foto: Olle Dahlbäck 

Läs mer på Neurologi i Sverige (nytt fönster)

I en studie har personer med diagnoserna Alzheimers sjukdom och frontotemporal demens jämförts. Att aggressivt beteende ofta uppträder tidigare vid frontotemporal demens kan bero på att sjukdomen börjar i hjärnans främre delar som styr empati, impulskontroll, personlighet och omdöme.

Studien visade att våldet var grövre hos personer med frontotemporal demens och att det oftare riktades mot helt okända människor. Drygt 20 procent av de fysiskt aggressiva personer med frontotemporal demens var våldsamma mot främlingar. Motsvarande andel för alzheimerpatienterna var endast 2 procent.

Madeleine Liljegren– En person med frontotemporal demens kan  helt oprovocerat använda sig av fysisk aggressivitet medan en person med alzheimer i regel gör det om en annan person exempelvis närmar sig för snabbt, till exempel i en omvårdnadssituation, säger ST-läkaren Madeleine Liljegren, doktorand vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande. 

Hon påpekar att personer med frontotemporal demens i regel är yngre när de drabbas än de med Alzheimer. Dessutom är tiden från första symptom till att diagnos ställs längre vilket gör att personer med frontotemporal demens rör sig längre ute i samhället utan att få tillgång till rätt hjälp och stöd.

Foto: Olle Dahlbäck 

Läs mer på Neurologi i Sverige (nytt fönster)

13 sep 2017

Fakta om stjärnmärkt demensomsorg 

 

Så fungerar stjärnmärkt demensomsorg

  • I ett pilotprojekt testar Stockholms stad stjärnmärkning av demenskunskap som påminner lite om rankingen av restauranger och hotell.
     
  • Modellen har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och innehåller fyra utbildningssteg som motsvarar fyra stjärnor.
     
  • I steg 1 genomför personalen på enheten webbutbildningen Demens ABC. Sedan träffas de i mindre grupper för att reflektera kring utbildningens innehåll.
     
  • I steg 2 genomför man på motsvarande sätt Demens ABC plus Hemtjänst eller Demens ABC plus Särskilt, beroende på var man  arbetar.
     
  • I steg 3 ska deltagarna använda Checklista demens. Det är ett konkret verktyg för att arbeta efter de nationella riktlinjerna.
     
  • I steg 4 ska verksamheten använda arbetssättet i ”Nollvision- för en demensvård utan tvång och begränsningar”, ett utbildningspaket som tagits fram av Svenskt Demenscentrum.
     
  • Ett krav för att arbetsplatsen ska diplomeras med fyrs stjärnor är att minst 90 procent av personalen har genomfört samtliga utbildningssteg.
     
  • Pilotprojektet i Stockholm följs upp av stiftelsen Äldrecentrum. Om det faller väl ut planeras det att permanentas i stadens alla stadsdelar.

Tillbaka

  • I ett pilotprojekt testar Stockholms stad stjärnmärkning av demenskunskap som påminner lite om rankingen av restauranger och hotell.
     
  • Modellen har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och innehåller fyra utbildningssteg som motsvarar fyra stjärnor.
     
  • I steg 1 genomför personalen på enheten webbutbildningen Demens ABC. Sedan träffas de i mindre grupper för att reflektera kring utbildningens innehåll.
     
  • I steg 2 genomför man på motsvarande sätt Demens ABC plus Hemtjänst eller Demens ABC plus Särskilt, beroende på var man  arbetar.
     
  • I steg 3 ska deltagarna använda Checklista demens. Det är ett konkret verktyg för att arbeta efter de nationella riktlinjerna.
     
  • I steg 4 ska verksamheten använda arbetssättet i ”Nollvision- för en demensvård utan tvång och begränsningar”, ett utbildningspaket som tagits fram av Svenskt Demenscentrum.
     
  • Ett krav för att arbetsplatsen ska diplomeras med fyrs stjärnor är att minst 90 procent av personalen har genomfört samtliga utbildningssteg.
     
  • Pilotprojektet i Stockholm följs upp av stiftelsen Äldrecentrum. Om det faller väl ut planeras det att permanentas i stadens alla stadsdelar.

Tillbaka

13 sep 2017

Sex arbetsplatser blir stjärnmärkta 

 

...

Stjärnmärkt demensomsorg

För första gången har demensomsorg blivit stjärnmärkt. I ett pilotprojekt i Stockholms stad har nu närmare 240 medarbetare gått igenom fyra utbildningssteg.  I går fick därför deras arbetsplatser ta emot diplom, en stjärnmärkning som bevis på att de genomfört utbildningen ”Tillsammans för en mer personcentrerad demensvård”. Det handlar om hemtjänstenheterna Stureby, Årsta, Enskede och Vantör samt Mårtensgården demensboende och Solrosens dagverksamhet.

Stjärnmärkt demensomsorg är en utbildningsmodell som tagits fram av  Svenskt Demenscentrum. Den omfattar fyra utbildningssteg: webbutbildningarna Demens ABC och Demens ABC plus, Checklista demens och utbildningspaketet Nollvisionen – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Minst 90 procent av medarbetarna på en arbetsplats måste ha genomfört de fyra stegen för att arbetsplatsen ska bli stjärnmärkt.

Pilotprojektet i Stockholm har drivits av Äldreförvaltningen och följs upp av Stiftelsen Äldrecentrum. Clara Lindblom, äldreborgarråd i Stockholm, är entusiastisk till stjärnmärkningskonceptet och hoppas att stadens alla enheter ska gå igenom utbildningsmodellen. Om och i så fall när det kan bli verklighet kan hon inte säga för dagen.

Se bildspel från diplomeringen av
arbetsplatserna på Facebook (nytt fönster)

Fakta om stjärnmärkt demensomsorg

Stjärnmärkt demensomsorg

För första gången har demensomsorg blivit stjärnmärkt. I ett pilotprojekt i Stockholms stad har nu närmare 240 medarbetare gått igenom fyra utbildningssteg.  I går fick därför deras arbetsplatser ta emot diplom, en stjärnmärkning som bevis på att de genomfört utbildningen ”Tillsammans för en mer personcentrerad demensvård”. Det handlar om hemtjänstenheterna Stureby, Årsta, Enskede och Vantör samt Mårtensgården demensboende och Solrosens dagverksamhet.

Stjärnmärkt demensomsorg är en utbildningsmodell som tagits fram av  Svenskt Demenscentrum. Den omfattar fyra utbildningssteg: webbutbildningarna Demens ABC och Demens ABC plus, Checklista demens och utbildningspaketet Nollvisionen – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Minst 90 procent av medarbetarna på en arbetsplats måste ha genomfört de fyra stegen för att arbetsplatsen ska bli stjärnmärkt.

Pilotprojektet i Stockholm har drivits av Äldreförvaltningen och följs upp av Stiftelsen Äldrecentrum. Clara Lindblom, äldreborgarråd i Stockholm, är entusiastisk till stjärnmärkningskonceptet och hoppas att stadens alla enheter ska gå igenom utbildningsmodellen. Om och i så fall när det kan bli verklighet kan hon inte säga för dagen.

Se bildspel från diplomeringen av
arbetsplatserna på Facebook (nytt fönster)

Fakta om stjärnmärkt demensomsorg