Senaste nytt

21 mar 2024

Landets första Stjärnmärkta LSS-enhet 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Gärdets gruppbostad i Stockholm blir landets första enhet att diplomeras i Stjärnmärkt LSS. Personalen har genomgått en pilotutbildning i utbildningsmodellen Stjärnmärkt anpassad till LSS-området.

Vid diplomeringen som hölls den 20 mars 2024 deltog Petter Martinsson (S), ordförande i stadsdelsnämnden för Norra innerstaden. Han tackade personalen för deras stora engagemang:

– Den här utbildningen som ni nu har genomgått tycker jag är ett utmärkt exempel på kompetensutveckling när den är som allra bäst.  

 

Arbeta personcentrerat

Stjärnmärkt LSS har tagits fram av Svenskt Demenscentrum för att ge kunskap om åldrande och demenssjukdom vid intellektuell funktionsnedsättning (IF) samt verktyg för att jobba personcentrerat. Utbildningen riktar sig främst till stödpedagoger som har erfarenhet av LSS-verksamhet.

Pilotutbildningen har tagits fram av LSS-konsult Kia Mundebo och Ann-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig på Svensk Demenscentrum. 

– Vi har fått en hel del förfrågningar om att starta det här och nu är tiden mogen. Också personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas av demenssjukdomar, så utbildningen är viktig, säger Ann-Christin Kärrman. 

Ingen avgift under 2024 

Under 2024 har Svenskt Demenscentrum fått ett anslag från Socialdepartementet för att sprida Stjärnmärkt LSS. Utbildningen till Stjärninstruktör, inklusive utbildningsmaterial och kontinuerlig handledning, är då avgiftsfri.

Text och foto Christina Nemell 
 

Arbeta personcentrerat

Stjärnmärkt LSS har tagits fram av Svenskt Demenscentrum för att ge kunskap om åldrande och demenssjukdom vid intellektuell funktionsnedsättning (IF) samt verktyg för att jobba personcentrerat. Utbildningen riktar sig främst till stödpedagoger som har erfarenhet av LSS-verksamhet.

Pilotutbildningen har tagits fram av LSS-konsult Kia Mundebo och Ann-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig på Svensk Demenscentrum. 

– Vi har fått en hel del förfrågningar om att starta det här och nu är tiden mogen. Också personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas av demenssjukdomar, så utbildningen är viktig, säger Ann-Christin Kärrman. 

Ingen avgift under 2024 

Under 2024 har Svenskt Demenscentrum fått ett anslag från Socialdepartementet för att sprida Stjärnmärkt LSS. Utbildningen till Stjärninstruktör, inklusive utbildningsmaterial och kontinuerlig handledning, är då avgiftsfri.

Text och foto Christina Nemell 
 

Stjärnmärkt LSS

Här hittar du Stjärnmärkt LSS:s hemsida. (Öppnas i nytt fönster.)

18 mar 2024

Nya sätt att betala för nya läkemedel 

 FORSKNING

Nya läkemedel mot alzheimer kan snart vara på gång, något som ställer hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. En rapport inom ramen för innovationsmiljön PREDEM lyfter bland annat fram behovet av nya betalningslösningar.

Svenskutvecklade lecanemab används sedan ett år tillbaka som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA. Nu väntar läkemedelsbolaget Eisai på tillstånd för att få marknadsföra lecanemab i Europa. Ett klartecken från den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) skulle innebära ett stort framsteg för personer med Alzheimers sjukdom men även en omfattande utmaning för det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.

Det handlar om en stor potentiell patientgrupp – uppskattningsvis lever närmare 100 000 personer i Sverige med Alzheimers sjukdom. Med ett nytt läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet kommer troligen många som inte har någon diagnos, men har en oro över exempelvis sitt minne, att söka sig till vården i hopp om att få tillgång till den nya behandlingen.

Oscar Frisell– Trycket på sjukvården kan komma att öka kraftigt, även på grund av att lecanemab ska intas intravenöst på en vårdklinik. Därför behöver vi troligtvis se över alternativa betalningsformer för diagnostik och behandling, säger Oskar Frisell, projektledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) och huvudförfattare till rapporten Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Förhandlingar med läkemedelsbolagen

Idag står regionerna för större delen av läkemedelsnotan för läkemedel som ges på klinik. Priserna på de enskilda läkemedlen bestäms efter förhandlingar med läkemedelsbolagen, ofta i samråd med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Värdebaserad prissättning är den betalningsform som används.

– Priset sätts per dos, patient eller behandling. Utgångspunkten är hur stor den kliniska nyttan är, det vill säga läkemedlets hälsoeffekter för patienterna. Stora hälsoeffekter kan göra att läkemedlet blir kostnadseffektivt även vid ett mycket högt pris, säger Oskar Frisell.

Även hur vanligt och hur allvarligt tillståndet är vägs in. För läkemedel mot sällsynta och svåra sjukdomstillstånd är regionerna beredda att betala mer. TLV tar däremot endast hänsyn till hur allvarligt sjukdomstillståndet är i sina beslut.

Okända långsiktiga effekter

– När det gäller lecanemab ställs den värdebaserade prissättningen inför tydliga utmaningar, bland annat för att läkemedlets hälsoeffekter är okända på längre sikt. En felaktig uppskattning av effekterna kan leda till att skattebetalarna får betala för ett läkemedel som inte visar sig vara kostnadseffektivt eller, tvärtom, att läkemedelsbolagets ersättning blir för liten.

I fallet med Alzheimers sjukdom så kommer troligtvis en kostnadseffektiv behandling, där en värdebaserad ersättningsmodell används, ändå inte innebära att alla som potentiellt har nytta av behandlingen också får tillgång till den. Detta på grund av att budgetpåverkan väntas bli stor när både kostnad för läkemedel, diagnostik och uppföljning vägs in.

Två alternativa betalningslösningar 

Hur kan man då lösa denna knut? I IHE-rapporten tar författarna upp alternativa betalningslösningar. I princip handlar det om två grundtyper: finansiella och utfallsbaserade. Oskar Frisell ger ett par exempel.

– En finansiell betalningsmodell kan vara att regionerna helt enkelt får en rabatt som sänker priset på läkemedlet och gör att det åtminstone på kort sikt kan bli kostnadseffektivt. Storleken på dessa rabatter är oftast hemliga.

Utfallsbaserade modeller länkar betalningen i stället till den faktiska nyttan av läkemedlet.

– Man kan tänka sig att regionerna betalar en viss summa för varje patient mot att patienterna om fem år får en viss bestämd hälsoförbättring. I annat fall får läkemedelsbolaget betala tillbaka värdet som motsvarar mellanskillnaden i förväntad och uppnådd hälsoförbättring, säger Oskar Frisell.

Sprider riskerna

I rapporten diskuteras för- och nackdelar med olika betalningslösningar. Gemensamt för dem är att de syftar till att sprida riskerna.

– För regionerna, och indirekt skattebetalarna, handlar det om att minimera risken att betala för något som inte har någon effekt. Läkemedelsbolaget får å sin sida möjlighet att tidigt sälja sin produkt och kan sedan ta fram data som visar att den verkligen fungerar.

En annan aspekt av lecanemab, och sannolikt även framtida sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom, är att kostnader och besparingar förskjuts mellan olika samhällssektorer. Av en tidigare PREDEM-rapport framgår att ca 80 procent av samhällets kostnader för demenssjukdomar faller på landets kommuner och mindre än 2 procent på regionerna.

Kostnader förskjuts till regionerna

Detta kan komma att förändras, om lecanemab godkänns och fungerar som man hoppas. Besparingarna sker då sannolikt i kommunerna i form av ett minskat behov av särskilt boende och andra stödinsatser. Regionerna som betalar för diagnostik, läkemedel och den intravenösa behandlingen väntas däremot få ökade kostnader. 

– Det kan ju visa sig att lecanemab är kostnadseffektivt och har en god effekt men eftersom den potentiella patientgruppen är stor saknar regionerna resurser att betala för det. Därför tror vi att staten på sikt behöver ta en större roll för finansieringen av den här typen av läkemedel där omfattande diagnostik krävs, säger Oskar Frisell.

Magnus Westlander
 

Svenskutvecklade lecanemab används sedan ett år tillbaka som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA. Nu väntar läkemedelsbolaget Eisai på tillstånd för att få marknadsföra lecanemab i Europa. Ett klartecken från den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) skulle innebära ett stort framsteg för personer med Alzheimers sjukdom men även en omfattande utmaning för det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.

Det handlar om en stor potentiell patientgrupp – uppskattningsvis lever närmare 100 000 personer i Sverige med Alzheimers sjukdom. Med ett nytt läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet kommer troligen många som inte har någon diagnos, men har en oro över exempelvis sitt minne, att söka sig till vården i hopp om att få tillgång till den nya behandlingen.

Oscar Frisell– Trycket på sjukvården kan komma att öka kraftigt, även på grund av att lecanemab ska intas intravenöst på en vårdklinik. Därför behöver vi troligtvis se över alternativa betalningsformer för diagnostik och behandling, säger Oskar Frisell, projektledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) och huvudförfattare till rapporten Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Förhandlingar med läkemedelsbolagen

Idag står regionerna för större delen av läkemedelsnotan för läkemedel som ges på klinik. Priserna på de enskilda läkemedlen bestäms efter förhandlingar med läkemedelsbolagen, ofta i samråd med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Värdebaserad prissättning är den betalningsform som används.

– Priset sätts per dos, patient eller behandling. Utgångspunkten är hur stor den kliniska nyttan är, det vill säga läkemedlets hälsoeffekter för patienterna. Stora hälsoeffekter kan göra att läkemedlet blir kostnadseffektivt även vid ett mycket högt pris, säger Oskar Frisell.

Även hur vanligt och hur allvarligt tillståndet är vägs in. För läkemedel mot sällsynta och svåra sjukdomstillstånd är regionerna beredda att betala mer. TLV tar däremot endast hänsyn till hur allvarligt sjukdomstillståndet är i sina beslut.

Okända långsiktiga effekter

– När det gäller lecanemab ställs den värdebaserade prissättningen inför tydliga utmaningar, bland annat för att läkemedlets hälsoeffekter är okända på längre sikt. En felaktig uppskattning av effekterna kan leda till att skattebetalarna får betala för ett läkemedel som inte visar sig vara kostnadseffektivt eller, tvärtom, att läkemedelsbolagets ersättning blir för liten.

I fallet med Alzheimers sjukdom så kommer troligtvis en kostnadseffektiv behandling, där en värdebaserad ersättningsmodell används, ändå inte innebära att alla som potentiellt har nytta av behandlingen också får tillgång till den. Detta på grund av att budgetpåverkan väntas bli stor när både kostnad för läkemedel, diagnostik och uppföljning vägs in.

Två alternativa betalningslösningar 

Hur kan man då lösa denna knut? I IHE-rapporten tar författarna upp alternativa betalningslösningar. I princip handlar det om två grundtyper: finansiella och utfallsbaserade. Oskar Frisell ger ett par exempel.

– En finansiell betalningsmodell kan vara att regionerna helt enkelt får en rabatt som sänker priset på läkemedlet och gör att det åtminstone på kort sikt kan bli kostnadseffektivt. Storleken på dessa rabatter är oftast hemliga.

Utfallsbaserade modeller länkar betalningen i stället till den faktiska nyttan av läkemedlet.

– Man kan tänka sig att regionerna betalar en viss summa för varje patient mot att patienterna om fem år får en viss bestämd hälsoförbättring. I annat fall får läkemedelsbolaget betala tillbaka värdet som motsvarar mellanskillnaden i förväntad och uppnådd hälsoförbättring, säger Oskar Frisell.

Sprider riskerna

I rapporten diskuteras för- och nackdelar med olika betalningslösningar. Gemensamt för dem är att de syftar till att sprida riskerna.

– För regionerna, och indirekt skattebetalarna, handlar det om att minimera risken att betala för något som inte har någon effekt. Läkemedelsbolaget får å sin sida möjlighet att tidigt sälja sin produkt och kan sedan ta fram data som visar att den verkligen fungerar.

En annan aspekt av lecanemab, och sannolikt även framtida sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom, är att kostnader och besparingar förskjuts mellan olika samhällssektorer. Av en tidigare PREDEM-rapport framgår att ca 80 procent av samhällets kostnader för demenssjukdomar faller på landets kommuner och mindre än 2 procent på regionerna.

Kostnader förskjuts till regionerna

Detta kan komma att förändras, om lecanemab godkänns och fungerar som man hoppas. Besparingarna sker då sannolikt i kommunerna i form av ett minskat behov av särskilt boende och andra stödinsatser. Regionerna som betalar för diagnostik, läkemedel och den intravenösa behandlingen väntas däremot få ökade kostnader. 

– Det kan ju visa sig att lecanemab är kostnadseffektivt och har en god effekt men eftersom den potentiella patientgruppen är stor saknar regionerna resurser att betala för det. Därför tror vi att staten på sikt behöver ta en större roll för finansieringen av den här typen av läkemedel där omfattande diagnostik krävs, säger Oskar Frisell.

Magnus Westlander
 

Ladda ned

Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det? Frisell O, Bexelius C, Jönsson L, Lindgren P, Persson S, IHE-rapport 2024:2 | Ladda ned från IHE:s webb (nytt fönster)

14 mar 2024

Riksförening beskriver demenssjuksköterskans kompetens 

 ARBETA MED DEMENS

Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård har publicerat en ny kompetensbeskrivning. Den lyfter fram den kunskap som specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård vid demenssjukdom bör ha.

Kompetensbeskrivningen är på 16 sidor och ska bland annat vara ett stöd för att ta fram uppdragsbeskrivningar och informera patienter och närstående om specialistsjuksköterskans kompetens. Den kan även vara ett stöd för lärosäten och studenter vid utformning, planering och genomförande av specialistutbildningar.

Synliggör kompetensen

Bakom kompetensbeskrivningen står Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård. Ann-Christin Kärrman, Silviasjuksköterska och verksam vid Svenskt Demenscentrum, har deltagit i arbetet med att ta fram den. Projektledare har varit Anna Swall, styrelseledamot i riksföreningen.

– Det som är unikt med denna kompetensbeskrivning är att den sätter ljus på den unika kompetens som dessa sjuksköterskor besitter efter sin utbildning. Specialistsjuksköterskan blir expert på att i alla delar av vårdkedjan kunna möta, stödja och lindra symtom på demenssjukdom med personen i fokus, säger Anna Swall, universitetslektor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, till Dagens medicin.

Skyddad titel

Titeln specialistsjuksköterska är skyddad och får endast användas av den som har svensk legitimation som sjuksköterska samt godkänd examen från en specialistutbildning.

Kompetensbeskrivningen är på 16 sidor och ska bland annat vara ett stöd för att ta fram uppdragsbeskrivningar och informera patienter och närstående om specialistsjuksköterskans kompetens. Den kan även vara ett stöd för lärosäten och studenter vid utformning, planering och genomförande av specialistutbildningar.

Synliggör kompetensen

Bakom kompetensbeskrivningen står Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård. Ann-Christin Kärrman, Silviasjuksköterska och verksam vid Svenskt Demenscentrum, har deltagit i arbetet med att ta fram den. Projektledare har varit Anna Swall, styrelseledamot i riksföreningen.

– Det som är unikt med denna kompetensbeskrivning är att den sätter ljus på den unika kompetens som dessa sjuksköterskor besitter efter sin utbildning. Specialistsjuksköterskan blir expert på att i alla delar av vårdkedjan kunna möta, stödja och lindra symtom på demenssjukdom med personen i fokus, säger Anna Swall, universitetslektor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, till Dagens medicin.

Skyddad titel

Titeln specialistsjuksköterska är skyddad och får endast användas av den som har svensk legitimation som sjuksköterska samt godkänd examen från en specialistutbildning.

11 mar 2024

Socialstyrelsen publicerar nytt underlag till demensstrategin 

 ARBETA MED DEMENS

Socialstyrelsen har överlämnat ett underlag till en utvecklad nationell demensstrategi till regeringen. Tandvård och förebyggande insatser är ett par nya områden som betonas.

De sju områden som pekas ut i den nuvarande demensstrategin, som antogs 2017, är fortfarande aktuella och har därför uppdaterats. Socialstyrelsen ger också förslag på vad som bör prioriteras i det strategiska arbetet framöver inom områdena:
    •    Samverkan
    •    Personal
    •    Kunskap och kompetens
    •    Uppföljning och utvärdering
    •    Anhöriga och närstående
    •    Samhälle
    •    Digitalisering och välfärdsteknik.

Socialstyrelsen påpekar även att det snart kan finnas nya läkemedel tillgängliga för patienter som är i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom. Det kommer att medföra stora kostnader och krav på specialistkompetens inom hälso- och sjukvården. Därför är det viktigt att skapa beredskap och bevaka kunskapsläget kring läkemedel, blodtester och digitala diagnosverktyg för Alzheimers sjukdom.

Ladda ned Underlag för en utvecklad nationell demensstrategi, Socialstyrelsen 2024 (nytt fönster)

De sju områden som pekas ut i den nuvarande demensstrategin, som antogs 2017, är fortfarande aktuella och har därför uppdaterats. Socialstyrelsen ger också förslag på vad som bör prioriteras i det strategiska arbetet framöver inom områdena:
    •    Samverkan
    •    Personal
    •    Kunskap och kompetens
    •    Uppföljning och utvärdering
    •    Anhöriga och närstående
    •    Samhälle
    •    Digitalisering och välfärdsteknik.

Socialstyrelsen påpekar även att det snart kan finnas nya läkemedel tillgängliga för patienter som är i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom. Det kommer att medföra stora kostnader och krav på specialistkompetens inom hälso- och sjukvården. Därför är det viktigt att skapa beredskap och bevaka kunskapsläget kring läkemedel, blodtester och digitala diagnosverktyg för Alzheimers sjukdom.

Ladda ned Underlag för en utvecklad nationell demensstrategi, Socialstyrelsen 2024 (nytt fönster)

4 mar 2024

Dagverksamheter möts på Facebook 

 ARBETA MED DEMENS

En nybildad Facebookgrupp vänder sig till dagverksamheter för personer med demenssjukdom. Syftet är att dela erfarenheter och få inspiration från personal runt om i landet.

Inititativet kommer från Gotland och personal på dagverksamheterna i Visby och Hemse.

– Vid inspirationswebbinariumet för dagverksamheter den 15 mars frågade vi i chatten, om det fanns intresse för något slags nätverkande, och det visade sig att intresset var stort, säger Camilla Lindahl, Silviasyster som är verksam vid Violens dagverksamhet i Visby.

Planer på digital nätverksträff

"Nätverkandet" har i ett första steg tagit sig uttryck i den nybildade Facebookgruppen Nätverk för dagverksamheter riktade till personer med demenssjukdom.

– På grund av den geografiska begränsningen som det är att bo på en ö så har vi känt att det skulle vara av stort intresse att kunna dela erfarenheter och få inspiration från andra som jobbar på liknande dagverksamheter runt om i landet, säger Camilla Lindahl som, tillsammans med sina kollegor i Visby och Austens dagverksamhet i Hemse, har planer på att hålla en digital nätverksträff höst.

Länk til Facebookgrupp

bild på solroserGå med i Facebookgruppen: Nätverk för dagverksamheter riktade till personer med demenssjukdom 

 

Inititativet kommer från Gotland och personal på dagverksamheterna i Visby och Hemse.

– Vid inspirationswebbinariumet för dagverksamheter den 15 mars frågade vi i chatten, om det fanns intresse för något slags nätverkande, och det visade sig att intresset var stort, säger Camilla Lindahl, Silviasyster som är verksam vid Violens dagverksamhet i Visby.

Planer på digital nätverksträff

"Nätverkandet" har i ett första steg tagit sig uttryck i den nybildade Facebookgruppen Nätverk för dagverksamheter riktade till personer med demenssjukdom.

– På grund av den geografiska begränsningen som det är att bo på en ö så har vi känt att det skulle vara av stort intresse att kunna dela erfarenheter och få inspiration från andra som jobbar på liknande dagverksamheter runt om i landet, säger Camilla Lindahl som, tillsammans med sina kollegor i Visby och Austens dagverksamhet i Hemse, har planer på att hålla en digital nätverksträff höst.

Länk til Facebookgrupp

bild på solroserGå med i Facebookgruppen: Nätverk för dagverksamheter riktade till personer med demenssjukdom 

 

13 feb 2024

MMSE-NR3 är nu tillgängligt på svenska 

 ARBETA MED DEMENS FORSKNING

Bedömningsinstrumentet MMSE-NR3 kan nu laddas ned via Svenskt Demenscentrums webb. Det har utvecklats vid norska Nasjonalt senter for aldring og helse och används vid utredning av kognitiv svikt. 

MMSE-NR3 omfattar 30 frågor och ger en grov uppskattning av testpersonens kognitiva funktioner.  

– Genom att det norska MMSE-NR3 översatts till svenska kan vi nu erbjuda avgiftsfri nedladdning via vår webbportal. Det är naturligtvis glädjande eftersom det är ett efterfrågat instrument som även rekommenderas i de nationella riktlinjerna vid utredning av personer med misstänkt kognitiv svikt, säger Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

Avgiftsfri nedladdning

MMSE-NR3 har ursprungligen tagits fram av Nasjonalt senter for aldring og helse, Svenskt Demenscentrums norska systercentrum. På initiativ av företaget Mindmore har det översatts till svenska och fått det norska centrumets godkännande att göra det avgiftsfritt tillgängligt i Sverige.

Under översättningen och bearbetningen av MMSE-NR3 har Mindmore samarbetat med Svensk förening för kognitiv medicin. En rad experter har varit involverade, bland andra neuropsykolog Beata Terzis som låg bakom utvecklingen av MMSE-SR som nu MMSE-NR3 ersätter.

Även digital version

Vid sidan av den pappersbaserade versionen av MMSE-NR3 har Mindmore tagit fram en avgiftsbelagd digital version. Enligt företaget har den flera fördelar, bland annat genom att vara enklare att administrera och rätta.

MMSE-NR3 omfattar 30 frågor och ger en grov uppskattning av testpersonens kognitiva funktioner.  

– Genom att det norska MMSE-NR3 översatts till svenska kan vi nu erbjuda avgiftsfri nedladdning via vår webbportal. Det är naturligtvis glädjande eftersom det är ett efterfrågat instrument som även rekommenderas i de nationella riktlinjerna vid utredning av personer med misstänkt kognitiv svikt, säger Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

Avgiftsfri nedladdning

MMSE-NR3 har ursprungligen tagits fram av Nasjonalt senter for aldring og helse, Svenskt Demenscentrums norska systercentrum. På initiativ av företaget Mindmore har det översatts till svenska och fått det norska centrumets godkännande att göra det avgiftsfritt tillgängligt i Sverige.

Under översättningen och bearbetningen av MMSE-NR3 har Mindmore samarbetat med Svensk förening för kognitiv medicin. En rad experter har varit involverade, bland andra neuropsykolog Beata Terzis som låg bakom utvecklingen av MMSE-SR som nu MMSE-NR3 ersätter.

Även digital version

Vid sidan av den pappersbaserade versionen av MMSE-NR3 har Mindmore tagit fram en avgiftsbelagd digital version. Enligt företaget har den flera fördelar, bland annat genom att vara enklare att administrera och rätta.

Mer om MMSE-NR3

Läs mer och ladda ned MMSE-NR3 via Svenskt Demenscentrums webb eller direkt från Mindmores webb.

13 feb 2024

Stjärnmärkt öppnar för LSS-verksamheter 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Snart blir utbildningsmodellen Stjärnmärkt tillgänglig även för LSS-verksamheter. I mitten av maj utbildar Svenskt Demenscentrum de första Stjärninstruktörerna i Stockholm.

Inom äldreområdet finns i dagsläget närmare 500 Stjärnmäkta enheter i landet, från Jokkmokk i norr till Trelleborg till söder. Det handlar om dagverksamheter, särskilda boenden, hemtjänst och biståndshandläggarenheter som genomfört utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

– Under åren har vi fått en hel del förfrågningar från grupp- och serviceboenden för personer med intellektuell funktionsnedsättning, att även sådana enheter ska kunna bli Stjärnmärkta. Därför känns det jätteroligt att nu äntligen kunna erbjuda den möjligheten, säger Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum.

Två pilotutbildningar

Tillsammans med Kia Mundebo, som har en lång erfarenhet inom LSS-området, har Ann-Christin Kärrman tagit fram utbildningsmaterialet till Stjärnmärkt LSS. Det har finjusterats under pilotutbildningarna som de har hållit för LSS-personal i Huddinge kommun och Norra Innerstadens stadsdelsförvaltning i Stockholm.

– Planen är nu att utbilda Stjärninstruktörer som i sin tur ska hålla i utbildningsmodellen lokalt, på sina arbetsplatser. Det är samma upplägg som vi har inom äldreområdet, säger Ann-Christin Kärrman som hoppas och tror att intresset kan bli stort.

Avgiftsfritt under 2024

I år har nämligen Svenskt Demencentrum fått statliga medel för att sprida Stjärnmärkt LSS. Stjärninstruktörsutbildningarna kan därför hållas avgiftsfria under hela 2024. Den första utbildningen äger rum i Stockholm den 14-15 maj.

Vill din arbetsplats bli Stjärnmärkt? Läs mer om Stjärnmärkt LSS på www.demenscentrum.se/stjarnmarkt-lss

Inom äldreområdet finns i dagsläget närmare 500 Stjärnmäkta enheter i landet, från Jokkmokk i norr till Trelleborg till söder. Det handlar om dagverksamheter, särskilda boenden, hemtjänst och biståndshandläggarenheter som genomfört utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

– Under åren har vi fått en hel del förfrågningar från grupp- och serviceboenden för personer med intellektuell funktionsnedsättning, att även sådana enheter ska kunna bli Stjärnmärkta. Därför känns det jätteroligt att nu äntligen kunna erbjuda den möjligheten, säger Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum.

Två pilotutbildningar

Tillsammans med Kia Mundebo, som har en lång erfarenhet inom LSS-området, har Ann-Christin Kärrman tagit fram utbildningsmaterialet till Stjärnmärkt LSS. Det har finjusterats under pilotutbildningarna som de har hållit för LSS-personal i Huddinge kommun och Norra Innerstadens stadsdelsförvaltning i Stockholm.

– Planen är nu att utbilda Stjärninstruktörer som i sin tur ska hålla i utbildningsmodellen lokalt, på sina arbetsplatser. Det är samma upplägg som vi har inom äldreområdet, säger Ann-Christin Kärrman som hoppas och tror att intresset kan bli stort.

Avgiftsfritt under 2024

I år har nämligen Svenskt Demencentrum fått statliga medel för att sprida Stjärnmärkt LSS. Stjärninstruktörsutbildningarna kan därför hållas avgiftsfria under hela 2024. Den första utbildningen äger rum i Stockholm den 14-15 maj.

Vill din arbetsplats bli Stjärnmärkt? Läs mer om Stjärnmärkt LSS på www.demenscentrum.se/stjarnmarkt-lss

8 feb 2024

Appen Nollvision i ny kostym 

 ARBETA MED DEMENS LEVA MED DEMENS

Tips och goda råd på fickan – appen Nollvision kan nu åter laddas ned till både Android- och Iphonetelefoner. Den nya versionen kommer med uppfräschad grafisk form och uppdaterat innehåll.

Appen ingår i utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Det är ett kunskapsstöd som tar upp hur svåra sitiuationer inom vård och omsorg kan förebyggas och bemötas med ett personcentrerat arbetssätt, i stället för med åtgärder som är tvingande eller begränsande för personen.

Förutom Nollvision innehåller utbildningspaketet även en handbok, anhörigskrift och avgitsfri webbutbildning. Läs mer på www.demenscentrum.se/nollvision

bild på appenAppen Nollvision kan laddas ned från Appstore (Iphonetelefoner) och Google play (Androidtelefoner).

Appen ingår i utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Det är ett kunskapsstöd som tar upp hur svåra sitiuationer inom vård och omsorg kan förebyggas och bemötas med ett personcentrerat arbetssätt, i stället för med åtgärder som är tvingande eller begränsande för personen.

Förutom Nollvision innehåller utbildningspaketet även en handbok, anhörigskrift och avgitsfri webbutbildning. Läs mer på www.demenscentrum.se/nollvision

bild på appenAppen Nollvision kan laddas ned från Appstore (Iphonetelefoner) och Google play (Androidtelefoner).

30 jan 2024

Avsätt en kvart för en sömlös vård och omsorg  

 ARBETA MED DEMENS

Var med och sy ihop en värdig demensvård i hela landet. Svenskt Demenscentrum håller på att ta fram ett ett kunskapsunderlag och ber dig som arbetar verksamhetsnära eller på ledningsnivå att fylla i en enkät. OBS! Förlängd svarstid: 29 februari.

Svenskt Demenscentrum har i uppdrag att inom projektet Sömlös vård och omsorg lyfta och tydliggöra det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet, framtaget av Sveriges Kommuner och Regioner, och Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom.

Målet är att ta fram verksamhetsnära verktyg för att underlätta för kommuner och regioner att arbeta sömlöst genom hela vårdförloppet. För att kartlägga läget i landet har vi tagit fram enkäterna nedan som vi ber er att fylla i. Den ena vänder sig till dig som arbetar verksamhetsnära, den andra till personer på ledningsnivå

Resulaten kommer att redovisas på vår hemsida och bli en utgångspunkt för det fortsatta arbetet.

  • Enkät 1: till dig som arbetar verksamhetsnära Enkäten vänder sig till dig som arbetar nära personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom inom LSS, SoL och HSL, till exempel undersköterska, socionom, arbetsterapeut och läkare. Fyll i enkäten, tar ca 15 min (nytt fönster)
  • Enkät 2: till dig som arbetar på ledningsnivå Enkäten vänder sig till dig som är chef, strateg, verksamhetsutvecklare, vårdutvecklare eller liknande inom LSS, SoL och HSL. Fyll i enkäten, tar ca 10 min (nytt fönster)

VinjettbildVi ber dig fylla i relevant enkät efter bästa förmåga senast den 14 februari 2024. Tack för att du hjälper oss i arbetet med att ta fram verktyg för en mer sömlös vård och omsorg för personer med demenssjukdom!

Svenskt Demenscentrum har i uppdrag att inom projektet Sömlös vård och omsorg lyfta och tydliggöra det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet, framtaget av Sveriges Kommuner och Regioner, och Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom.

Målet är att ta fram verksamhetsnära verktyg för att underlätta för kommuner och regioner att arbeta sömlöst genom hela vårdförloppet. För att kartlägga läget i landet har vi tagit fram enkäterna nedan som vi ber er att fylla i. Den ena vänder sig till dig som arbetar verksamhetsnära, den andra till personer på ledningsnivå

Resulaten kommer att redovisas på vår hemsida och bli en utgångspunkt för det fortsatta arbetet.

  • Enkät 1: till dig som arbetar verksamhetsnära Enkäten vänder sig till dig som arbetar nära personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom inom LSS, SoL och HSL, till exempel undersköterska, socionom, arbetsterapeut och läkare. Fyll i enkäten, tar ca 15 min (nytt fönster)
  • Enkät 2: till dig som arbetar på ledningsnivå Enkäten vänder sig till dig som är chef, strateg, verksamhetsutvecklare, vårdutvecklare eller liknande inom LSS, SoL och HSL. Fyll i enkäten, tar ca 10 min (nytt fönster)

VinjettbildVi ber dig fylla i relevant enkät efter bästa förmåga senast den 14 februari 2024. Tack för att du hjälper oss i arbetet med att ta fram verktyg för en mer sömlös vård och omsorg för personer med demenssjukdom!

29 jan 2024

Inspirerande läsning om dagverksamheter 

 ARBETA MED DEMENS

Utveckling av dagverksamhet är titeln på en ny bok från Svenskt Demenscentrum. Den vill inspirera dagverksamheter till att prova nya grepp i sin verksamhet.

Boken vill också uppmuntra kommuner att starta fler dagverksamheter. Fördelarna med dagverksamhet är många: för samhället en ekonomisk besparing, för individen ökad livskvalitet, stärkt hälsa, social gemenskap och en möjlighet att bo kvar hemma längre.

Här har vi samlat ett urval av goda exempel och tips från olika håll i landet. Vi sneglar också på dagverksamheter i våra nordiska grannländer Norge och Island.

Boken är framtagen inom ramen för ett utvecklingsprojekt som pågick 2022-2023 med Svenskt Demenscentrum och fem deltagande kommuner.

Boken Utveckling av dagverksamhet kan laddas ned och beställas i vår webbshop (nytt fönster). Pris: 149 kr, inkl moms.

Boken vill också uppmuntra kommuner att starta fler dagverksamheter. Fördelarna med dagverksamhet är många: för samhället en ekonomisk besparing, för individen ökad livskvalitet, stärkt hälsa, social gemenskap och en möjlighet att bo kvar hemma längre.

Här har vi samlat ett urval av goda exempel och tips från olika håll i landet. Vi sneglar också på dagverksamheter i våra nordiska grannländer Norge och Island.

Boken är framtagen inom ramen för ett utvecklingsprojekt som pågick 2022-2023 med Svenskt Demenscentrum och fem deltagande kommuner.

Boken Utveckling av dagverksamhet kan laddas ned och beställas i vår webbshop (nytt fönster). Pris: 149 kr, inkl moms.