Senaste nytt

11 aug 2016

Tau i centrum på sommarens alzheimerkonferens 

 FORSKNING

Demensforskningen väntar på ett genombrott. De alzheimertypiska placken i hjärnan står i fokus i jakten på botemedel. Men nu siktar fler studier mot en annan måltavla: tau. 

Vid Alzheimer´s Association´s stora konferens i Toronto i slutet av juli fick en läkemedelsstudie särskild uppmärksamhet. Det handlade om en fas3-studie, som är den sista prövningen innan ett preparat kan godkännas och lanseras på marknaden. Det unika var inte studiens resultat, som tyvärr blev negativt, utan dess inriktning mot tau.

Tau är ett protein som sedan länge är känt för forskarna. Vid Alzheimers sjukdom klibbar tau ihop sig i små nystan – neurofibriller – inne i hjärnans nervceller som då slutar fungera som de ska. Uppkomsten av neurofibriller och plack, som bildas mellan nervcellerna, utgör de mikroskopiskt synbarliga tecknen på Alzheimers sjukdom.        

Arbetet med att utveckla effektiva läkemedel mot alzheimer har främst varit koncentrerat på beta-amyloid, proteinet som bildar placken. Men i fas3-studien som presenterades i Toronto prövades ett preparat (LMTM) som, enligt läkemedelsbolaget TauRx, ska förhindra att tauproteinet klumpar ihop sig. I studien ingick 891 personer, med mild till medelsvår demens, som under 15 månader fick antingen olika doser av LMTM eller sockerpiller (placebo).

Dessvärre grusades förhoppningarna om ett nytt läkemedel mot alzheimer även denna gång. Något signifikant samband mellan LMTM och minnesfunktion samt förmåga att klara vardagliga aktiviteter kunde inte observeras. TauRx redovisade dock en delanalys som var mer positiv.

I den fokuserade man på de 136 deltagare som inte tog symptomlindrande läkemedel mot alzheimer, t ex kolinesterashämmare. Bland dem uppvisade de som behandlades med LMTM en i stort sett oförändrad minnes- och aktivitetsförmåga, i kontrast till placebogruppen som försämrades något. Även bilder med magnetkamera pekade på att LMTM kunde ha positiva effekter, något som läkemedelsbolaget gick ut med i ett pressmeddelande.

Det uppmärksammades av flera tunga internationella medier, bl a The Times och New Scientist, som beskrev de nya rönen som ett mindre genombrott. Men det var innan TauRx:s analys hade presenterats för deltagarna vid Torontokonferensen.

Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, var bara en av alla forskare på plats som menade att TauRx drar alldeles alltför stora växlar på delstudien. Hon pekar på den intressekonflikt som finns mellan läkemedelsbolag och forskare. Företagen satsar enorma penningsummor på denna typ av studier, och har en tendens att göra mer välvilliga tolkningar av resultaten, medan forskarna ser dem ur mer strikt vetenskaplig synvinkel.

Agneta Nordberg ser många svagheter i den analys som TauRx gör, förutom att den bygger på så få deltagare.

– Det kan till exempel vara så att orsaken till att deltagare inte tar symptomlindrande läkemedel mot Alzheimers sjukdom är att de faktiskt inte har alzheimer. Den bristfälliga diagnostisken är ett stort problem för alla studier inom detta område, säge hon.

Forskningen kring alzheimerdiagnostik är annars ett område som tagit rejäla kliv på senare år, något som på sikt kan ge mer tillförlitliga studier. Agneta Nordberg betonar även att ”tauspåret” kan vara en framkomlig väg och att det pågår andra taustudier som dock inte kommit lika långt. Läkemedelsföretaget TauRx uppger att nya data om LMTM kommer att publiceras längre fram.

Magnus Westlander

Läs mer om studien i Alzforum (nytt fönster)

Vid Alzheimer´s Association´s stora konferens i Toronto i slutet av juli fick en läkemedelsstudie särskild uppmärksamhet. Det handlade om en fas3-studie, som är den sista prövningen innan ett preparat kan godkännas och lanseras på marknaden. Det unika var inte studiens resultat, som tyvärr blev negativt, utan dess inriktning mot tau.

Tau är ett protein som sedan länge är känt för forskarna. Vid Alzheimers sjukdom klibbar tau ihop sig i små nystan – neurofibriller – inne i hjärnans nervceller som då slutar fungera som de ska. Uppkomsten av neurofibriller och plack, som bildas mellan nervcellerna, utgör de mikroskopiskt synbarliga tecknen på Alzheimers sjukdom.        

Arbetet med att utveckla effektiva läkemedel mot alzheimer har främst varit koncentrerat på beta-amyloid, proteinet som bildar placken. Men i fas3-studien som presenterades i Toronto prövades ett preparat (LMTM) som, enligt läkemedelsbolaget TauRx, ska förhindra att tauproteinet klumpar ihop sig. I studien ingick 891 personer, med mild till medelsvår demens, som under 15 månader fick antingen olika doser av LMTM eller sockerpiller (placebo).

Dessvärre grusades förhoppningarna om ett nytt läkemedel mot alzheimer även denna gång. Något signifikant samband mellan LMTM och minnesfunktion samt förmåga att klara vardagliga aktiviteter kunde inte observeras. TauRx redovisade dock en delanalys som var mer positiv.

I den fokuserade man på de 136 deltagare som inte tog symptomlindrande läkemedel mot alzheimer, t ex kolinesterashämmare. Bland dem uppvisade de som behandlades med LMTM en i stort sett oförändrad minnes- och aktivitetsförmåga, i kontrast till placebogruppen som försämrades något. Även bilder med magnetkamera pekade på att LMTM kunde ha positiva effekter, något som läkemedelsbolaget gick ut med i ett pressmeddelande.

Det uppmärksammades av flera tunga internationella medier, bl a The Times och New Scientist, som beskrev de nya rönen som ett mindre genombrott. Men det var innan TauRx:s analys hade presenterats för deltagarna vid Torontokonferensen.

Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, var bara en av alla forskare på plats som menade att TauRx drar alldeles alltför stora växlar på delstudien. Hon pekar på den intressekonflikt som finns mellan läkemedelsbolag och forskare. Företagen satsar enorma penningsummor på denna typ av studier, och har en tendens att göra mer välvilliga tolkningar av resultaten, medan forskarna ser dem ur mer strikt vetenskaplig synvinkel.

Agneta Nordberg ser många svagheter i den analys som TauRx gör, förutom att den bygger på så få deltagare.

– Det kan till exempel vara så att orsaken till att deltagare inte tar symptomlindrande läkemedel mot Alzheimers sjukdom är att de faktiskt inte har alzheimer. Den bristfälliga diagnostisken är ett stort problem för alla studier inom detta område, säge hon.

Forskningen kring alzheimerdiagnostik är annars ett område som tagit rejäla kliv på senare år, något som på sikt kan ge mer tillförlitliga studier. Agneta Nordberg betonar även att ”tauspåret” kan vara en framkomlig väg och att det pågår andra taustudier som dock inte kommit lika långt. Läkemedelsföretaget TauRx uppger att nya data om LMTM kommer att publiceras längre fram.

Magnus Westlander

Läs mer om studien i Alzforum (nytt fönster)

3 aug 2016

Sverige och Island saknar demensplan 

 

I Norden beräknas 418 000 personer ha en demenssjukdom. Antalet väntas öka till 778 000 fram till år 2050. Det framgår av en ny rapport från Nordens välfärdscenter som pekar på att endast Danmark, Finland ock Norge arbetar utifrån nationella demensplaner. I den norska planen ingår bland annat en satsning på dagverksamheter som kommunerna är skyldiga att erbjuda fr o m år 2020.

Lars Rottem Krangnes, projektledare för rapporten, säger till Ekot i P1 att Sverige har mycket att lära av sina grannländer:

– Det som har hänt i de här länderna är att efter att man tagit fram nationella handlingsplaner har man fått fler nationella forskningsprogram och databaser kopplade till lokal diagnostisering och vård.

– Man har kunnat samordna nationella och lokala insatser och få mer resurser till demensvården och forskningen kring demens.

Äldreminister Åsa Regnér säger till Ekot att en svensk demensplan är på gång.

– Vi har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en sådan och de ska ge sitt förslag om knappt ett år.

Ladda ned Demens – möjligheter till livskvalitet,
Nordens Välfärdscenter (pdf)

Lyssna på inslag i Ekot (nytt fönster)

 

Lars Rottem Krangnes, projektledare för rapporten, säger till Ekot i P1 att Sverige har mycket att lära av sina grannländer:

– Det som har hänt i de här länderna är att efter att man tagit fram nationella handlingsplaner har man fått fler nationella forskningsprogram och databaser kopplade till lokal diagnostisering och vård.

– Man har kunnat samordna nationella och lokala insatser och få mer resurser till demensvården och forskningen kring demens.

Äldreminister Åsa Regnér säger till Ekot att en svensk demensplan är på gång.

– Vi har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en sådan och de ska ge sitt förslag om knappt ett år.

Ladda ned Demens – möjligheter till livskvalitet,
Nordens Välfärdscenter (pdf)

Lyssna på inslag i Ekot (nytt fönster)

 

25 jul 2016

Prestigefullt pris till professor Winblad 

 

Professor Bengt Winblad har tilldelats Alzheimer’s Association’s lifetime achievement award vid organisationens pågående konferens i Toronto.

B Winblad Prismotiveringen lyfter fram hans ovärderliga insatser för att påskynda alzheimerforskningen. År 2009 korades han till världens mest produktiva forskare inom alzheimerfältet. Förutom att författa mer än 1000 publikationer inom området har han handlett mer än 150 blivande medicine doktorer. Bengt Winblad är professor vid Karolinska Instititutet.

B Winblad Prismotiveringen lyfter fram hans ovärderliga insatser för att påskynda alzheimerforskningen. År 2009 korades han till världens mest produktiva forskare inom alzheimerfältet. Förutom att författa mer än 1000 publikationer inom området har han handlett mer än 150 blivande medicine doktorer. Bengt Winblad är professor vid Karolinska Instititutet.

25 jul 2016

Hjärnkamera användbar i alzheimerdiagnostiken 

 FORSKNING

Möjligheten att tidigt diagnostisera Alzheimers sjukdom ökar med tillgången till nya metoder att undersöka hjärna och ryggvätska. Dit hör PET-kamera visar en stor europeisk studie som har letts av forskare vid Karolinska Institutet.

I dag saknas botemedel vid Alzheimers sjukdom som är den vanligaste demenssjukdomen. En framgångsrik behandling kräver sannolikt en tidig upptäckt, kanske redan innan symtomen märks. Det är här PET-kameran kommer in.

Den kan anvndas för att mäta de svårlösliga amyloida placken i en alzheimersjuk hjärna. PET-kameran kan även registrera amyloidnivåer i ryggvätskan. Medan amyloid ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom minskar nivåerna i ryggvätskan.

I den aktuella studien, som publiceras i tidskriften BRAIN, undersöktes 230 patienter med PET-kamera vid sju olika sjukhus. En ny metod prövades för att mätvärdena skulle kunna jämföras med varandra.

Forskarna fann bland annat att det inte är helt identiska former av beta-amyloid som finns i hjärnan respektive ryggvätskan. Intressant nog fanns det också en skillnad mellan mätvärden i hjärna och ryggvätska i en mindre grupp av patienter.

– Detta kan motivera att man i vissa oklara fall av diagnostik bör utföra amyloid-PET-undersökning som komplement till ryggvätskeprov. Fynden har också stor betydelse eftersom det blir allt vanligare att amyloid-PET-undersökningar ingår vid inkludering av patienter i nya läkemedelsstudier, säger studiens koordinator Agneta Nordberg vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Centrum för Alzheimerforskning, Karolinska Institutet.

Läs pressmeddelandet från KI »

Läs mer om PET-kamera »

 

I dag saknas botemedel vid Alzheimers sjukdom som är den vanligaste demenssjukdomen. En framgångsrik behandling kräver sannolikt en tidig upptäckt, kanske redan innan symtomen märks. Det är här PET-kameran kommer in.

Den kan anvndas för att mäta de svårlösliga amyloida placken i en alzheimersjuk hjärna. PET-kameran kan även registrera amyloidnivåer i ryggvätskan. Medan amyloid ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom minskar nivåerna i ryggvätskan.

I den aktuella studien, som publiceras i tidskriften BRAIN, undersöktes 230 patienter med PET-kamera vid sju olika sjukhus. En ny metod prövades för att mätvärdena skulle kunna jämföras med varandra.

Forskarna fann bland annat att det inte är helt identiska former av beta-amyloid som finns i hjärnan respektive ryggvätskan. Intressant nog fanns det också en skillnad mellan mätvärden i hjärna och ryggvätska i en mindre grupp av patienter.

– Detta kan motivera att man i vissa oklara fall av diagnostik bör utföra amyloid-PET-undersökning som komplement till ryggvätskeprov. Fynden har också stor betydelse eftersom det blir allt vanligare att amyloid-PET-undersökningar ingår vid inkludering av patienter i nya läkemedelsstudier, säger studiens koordinator Agneta Nordberg vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Centrum för Alzheimerforskning, Karolinska Institutet.

Läs pressmeddelandet från KI »

Läs mer om PET-kamera »

 

21 jun 2016

Ministerbesök från Danmark 

 

Danmarks hiälso- och äldreminister Sophie Løhde är på demensstudieresa i Sverige för att få inspiration inför arbetet med den kommande danska demensplanen. Ett besök på Svenskt Demenscentrum var en självklar punkt på dagordningen. I delegationen ingick förutom ministern bland andra Søren Brostrøm, Direktör för Sundhedsstyrelsen (Danmarks motsvarighet till Socialstyrelsen), Gunhild Waldemar, chef för Videnscenter för demens (Danmarks motsvarighet till SDC) och Danmarks ambassadör Ove Ullerup. 

Ministern var mycket intresserad att ta del av hur SDC arbetar med att sprida information och kunskap. Under besökte ställdes många frågor om hur Sverige arbetar med olika demensfrågor. Vi konstaterade att Sverige och Danmark står inför liknande utmaningar exempelvis personalförsörjning och utbildning. Även vikten av tidig upptäckt, utredning och diagnos är ett område som behöver förbättras i de båda länderna.    

Delegationens studieresa fortsatte sedan vidare till bland annat Socialstyrelsen och Silviahemmet.

Gruppbild med ministern

I mitten Wilhelmina Hoffman, direktör SDC. Till vänster om henne Sophie Løhde. Danmarks äldreminister, och Gunhild Waldemar, chef för Videnscenter. Foto: Yanan Li

 

Ministern var mycket intresserad att ta del av hur SDC arbetar med att sprida information och kunskap. Under besökte ställdes många frågor om hur Sverige arbetar med olika demensfrågor. Vi konstaterade att Sverige och Danmark står inför liknande utmaningar exempelvis personalförsörjning och utbildning. Även vikten av tidig upptäckt, utredning och diagnos är ett område som behöver förbättras i de båda länderna.    

Delegationens studieresa fortsatte sedan vidare till bland annat Socialstyrelsen och Silviahemmet.

Gruppbild med ministern

I mitten Wilhelmina Hoffman, direktör SDC. Till vänster om henne Sophie Løhde. Danmarks äldreminister, och Gunhild Waldemar, chef för Videnscenter. Foto: Yanan Li

 

8 jun 2016

Drygt 300 ambassadörer arbetar för en nollvision 

 UTBILDNING

Intresset för att aktivt verka för en demensvård utan tvång och begränsningar är stort. I Stockholm i slutet av förra året utbildades de första ambassadörerna i Svenskt Demenscentrums utbildningspaket Nollvision. Därefter har flera workshops hållits i bland annat Malmö (tillsammans med Nationellt nätverk för demenssjuksköterskor), Göteborg, Härnösand och Västerås. Flera workshops kommer att hållas i höst.

Nollvisionsambassadörerna, som nu passerat 300 till antalet, arbetar för att intentionerna och arbetssättet i utbildningspaketet Nollvision sprids lokalt på arbetsplatser inom vård och omsorg. Läs mer om utbildningspaketet Nollvision.

 

Nollvisionsambassadörerna, som nu passerat 300 till antalet, arbetar för att intentionerna och arbetssättet i utbildningspaketet Nollvision sprids lokalt på arbetsplatser inom vård och omsorg. Läs mer om utbildningspaketet Nollvision.

 

7 jun 2016

Webbutbildningarna tar inte semester 

 

Drygt 170 000 personer har nu registrerat sig som användare på Svenskt Demencentrums utbildningsportal. Populäraste utbildningen är Demens ABC som 85 500 personer genomfört. Portalen håller öppet hela sommaren, dygnet runt, och förutom Demens ABC finns här nio andra avgiftsfria webbutbildningar. Om det finns tillfälle, varför inte pröva Mötas i musik eller Jobba säkert med läkemedelGå till webbutbildningarna

30 maj 2016

Äldretema med äldreministern i Almedalen 

 

Kultur, mångfald och möjligheter för en åldrande befolkning, det är rubriken på Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Äldrecentrums seminariedag under sommarens Almedalsvecka i Visby. Till Fornsalen på Gotlands Museum den 5 juli kommer bland andra äldreminister Åsa Regnér samt Stockholmspolitikerna Clara Lindblom, äldreborgarråd, och Ella Bohlin, äldrelandstingsråd.

Sverige står inför stora utmaningar då antalet äldre ökar kraftigt. En jämlik och säker vård kräver inte bara fler händer utan också personal med rätt kompetens. Det behövs ökad kunskap om äldre med utländsk bakgrund. Språkutveckling på arbetsplatser och kultur i vård och omsorg är andra centrala områden.

Hur ser villkoren ut för dagens äldre? Vilka utmaningar kommer framtidens vård att ställas inför och hur ser lösningarna ut? En demensvård utan tvång, är det möjligt? Det är några frågor som tas upp under seminariet där både forskare och yrkesverksamma inom vård och omsorg deltar.

DATUM: 5 juliSeminariedag program
TID: Kl 12.30–17.00
PLATS: Fornsalen, Gotlands Museum (Strandgatan 14), Visby
ARRANGÖRER: Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Äldrecentrum i samarbete med Demensförbundet, 1,6-­ & 2,6-­miljonerklubben, Migrationsskolan, Riksföreningen för sjuksköterskan inom äld­revård, Silviahemmet, Svensk sjuksköterskeförening och före­ningen Vård­- och omsorgscollege.

Ladda ned programmet (pdf, 3 sid)

Fler seminarier under Almedalsveckan om demens
(länkar öppnas i nytt fönster)

3 juli, kl 10.00–12.00
Demens – en framtidsfråga? Arr: Nordens Välfärdscenter

4 juli, kl 10.00–12.00
Läkemedel till människor med demenssjukdom – mer skada än nytta? Arr: Demensförbundet

4 juli, kl 10.00–12.00
Kan man rehabilitera människor med demenssjukdom? Arr: Demensförbundet

6 juli, kl 08.45–09.45
Så skapar vi ett demensvänligt samhälle Arr: Upplands-Bro kommun

6 juli, kl 10.30–11.30
Demens kan förebyggas – vem betalar? Arr: AgeCap, Göteborgs universitet

6 juli, kl 14.40–15.30
Kan vi ge en minnesvärd vård vid Alzheimers sjukdom? Arr: Dagens Medicin, Lilly 

Sverige står inför stora utmaningar då antalet äldre ökar kraftigt. En jämlik och säker vård kräver inte bara fler händer utan också personal med rätt kompetens. Det behövs ökad kunskap om äldre med utländsk bakgrund. Språkutveckling på arbetsplatser och kultur i vård och omsorg är andra centrala områden.

Hur ser villkoren ut för dagens äldre? Vilka utmaningar kommer framtidens vård att ställas inför och hur ser lösningarna ut? En demensvård utan tvång, är det möjligt? Det är några frågor som tas upp under seminariet där både forskare och yrkesverksamma inom vård och omsorg deltar.

DATUM: 5 juliSeminariedag program
TID: Kl 12.30–17.00
PLATS: Fornsalen, Gotlands Museum (Strandgatan 14), Visby
ARRANGÖRER: Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Äldrecentrum i samarbete med Demensförbundet, 1,6-­ & 2,6-­miljonerklubben, Migrationsskolan, Riksföreningen för sjuksköterskan inom äld­revård, Silviahemmet, Svensk sjuksköterskeförening och före­ningen Vård­- och omsorgscollege.

Ladda ned programmet (pdf, 3 sid)

Fler seminarier under Almedalsveckan om demens
(länkar öppnas i nytt fönster)

3 juli, kl 10.00–12.00
Demens – en framtidsfråga? Arr: Nordens Välfärdscenter

4 juli, kl 10.00–12.00
Läkemedel till människor med demenssjukdom – mer skada än nytta? Arr: Demensförbundet

4 juli, kl 10.00–12.00
Kan man rehabilitera människor med demenssjukdom? Arr: Demensförbundet

6 juli, kl 08.45–09.45
Så skapar vi ett demensvänligt samhälle Arr: Upplands-Bro kommun

6 juli, kl 10.30–11.30
Demens kan förebyggas – vem betalar? Arr: AgeCap, Göteborgs universitet

6 juli, kl 14.40–15.30
Kan vi ge en minnesvärd vård vid Alzheimers sjukdom? Arr: Dagens Medicin, Lilly 

24 maj 2016

Kromosomfel ökar risken för alzheimer 

 

Män som förlorat Y-kromosomen i en andel av sina blodceller löper större risk att drabbas av alzheimer. Det visar ny forskning från Uppsala universitet. Fyndet kan leda till utveckling av enkla test för att hitta män som tillhör riskgruppen.

Förlust av Y-kromosomen i en andel av blodcellerna kallas LOY på fackspråk. I Uppsalastudien förekom LOY hos cirka 17 procent av deltagarna som bestod av totalt 3200 män i åldrarna 37–96 år. Andelen med LOY ökade med stigande ålder.

Forskarna upptäckte att män som diagnosticerats med Alzheimers sjukdom hade en högre andel celler med LOY samt att förlust av Y-kromosomen var en markör för sannolikheten att utveckla sjukdomen under uppföljningsperioden. 

Bakom studien står Lars Forsberg, Jan Dumanski, både verksamma vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, samt forskare från Frankrike, Storbritannien, USA och Kanada. 

– Jag fick idén till det här projektet när jag skrev vår första artikel om sambandet mellan förlust av Y-kromosomen och utvecklingen av cancer. När jag funderade på den process som kallas immunövervakning, det vill säga immunsystemets förmåga att under hela livet bekämpa uppkomsten av sjukdomar, såg jag att det är något som har studerats ingående för Alzheimers sjukdom och det slog mig att LOY skulle kunna vara inblandat även i denna sjukdom, säger Lars Forsberg i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

Idag baseras diagnos av Alzheimers sjukdom främst på identifiering av kliniska symptom. Utvecklingen av diagnostiska metoder för tidig upptäckt kan leda till strategier för att förhindra att sjukdomarna uppkommer redan innan symptomen utvecklas. Genom ett LOY-test skulle man kunna identifiera män med högre risk och därefter göra neurologiska undersökningar för att hitta tidiga demenssymptom.

Läs hela pressmeddelandet (nytt fönster)

Studien är publicerad i tidskriften American
Journal of Human Genetics
 (nytt fönster)

Förlust av Y-kromosomen i en andel av blodcellerna kallas LOY på fackspråk. I Uppsalastudien förekom LOY hos cirka 17 procent av deltagarna som bestod av totalt 3200 män i åldrarna 37–96 år. Andelen med LOY ökade med stigande ålder.

Forskarna upptäckte att män som diagnosticerats med Alzheimers sjukdom hade en högre andel celler med LOY samt att förlust av Y-kromosomen var en markör för sannolikheten att utveckla sjukdomen under uppföljningsperioden. 

Bakom studien står Lars Forsberg, Jan Dumanski, både verksamma vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, samt forskare från Frankrike, Storbritannien, USA och Kanada. 

– Jag fick idén till det här projektet när jag skrev vår första artikel om sambandet mellan förlust av Y-kromosomen och utvecklingen av cancer. När jag funderade på den process som kallas immunövervakning, det vill säga immunsystemets förmåga att under hela livet bekämpa uppkomsten av sjukdomar, såg jag att det är något som har studerats ingående för Alzheimers sjukdom och det slog mig att LOY skulle kunna vara inblandat även i denna sjukdom, säger Lars Forsberg i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

Idag baseras diagnos av Alzheimers sjukdom främst på identifiering av kliniska symptom. Utvecklingen av diagnostiska metoder för tidig upptäckt kan leda till strategier för att förhindra att sjukdomarna uppkommer redan innan symptomen utvecklas. Genom ett LOY-test skulle man kunna identifiera män med högre risk och därefter göra neurologiska undersökningar för att hitta tidiga demenssymptom.

Läs hela pressmeddelandet (nytt fönster)

Studien är publicerad i tidskriften American
Journal of Human Genetics
 (nytt fönster)

24 maj 2016

EU-satsning för att förebygga demens 

 

Vid sidan av läkemedelsprövningar får förebyggande åtgärder (prevention) en allt större plats inom demensforskningen. Att kunna flytta fram insjuknandet i tid betyder mycket, först och främst för den som till slut ändå drabbas av demenssjukdom. Men även trycket på samhällets vård och omsorg kan då öka i långsammare takt.

Nu startar EPAD, en stor europeisk studie finansierad med EU-medel och som involverar sammanlagt 36 patientorganisationer, läkemedelsbolag och forskningsinstitut, bland annat svenska Karolinska Institutet. EPAD, som står för European Prevention of Alzheimer`s Dementia Initiative, har som mål att rekrytera 6 000 volontärer i olika europeiska länder.

Deltagarna kommer att följas över tid och få genomgå medicinska undersökningar och utföra oika kognitiva tester. Forskarna hoppas på så sätt kunna identifiera nya tidiga tecken på alzheimer, redan innan de första symptomen visat sig.

Även effekten av olika förebyggande åtgärder ska studeras. I dag vet vi att till exempel sociala kontakter och fysisk aktivitet minskar risken för demenssjukdom. Genom att sätta in preventiva åtgärder i ett tidigt skede av sjukdomen tror forskarna att möjligheterna för att insjuknandet fördröjs ökar.

Den första EPAD-volontären är Julie Duffus från Skottland. Båda hennes föräldrar insjuknade i alzheimer och deltog också i forskningsstudier.

–  Därför är det viktigt att jag också spelar en roll. Jag hoppas mitt bidrag på något sätt ska hjälpa forskarna att hitta bättre diagnosmetoder och möjligheten att en dag förebygga sjukdomen, säger hon till Alzheimer Europe.

Magnus Westlander

Läs mer på EPAD:s webbplats »

Nu startar EPAD, en stor europeisk studie finansierad med EU-medel och som involverar sammanlagt 36 patientorganisationer, läkemedelsbolag och forskningsinstitut, bland annat svenska Karolinska Institutet. EPAD, som står för European Prevention of Alzheimer`s Dementia Initiative, har som mål att rekrytera 6 000 volontärer i olika europeiska länder.

Deltagarna kommer att följas över tid och få genomgå medicinska undersökningar och utföra oika kognitiva tester. Forskarna hoppas på så sätt kunna identifiera nya tidiga tecken på alzheimer, redan innan de första symptomen visat sig.

Även effekten av olika förebyggande åtgärder ska studeras. I dag vet vi att till exempel sociala kontakter och fysisk aktivitet minskar risken för demenssjukdom. Genom att sätta in preventiva åtgärder i ett tidigt skede av sjukdomen tror forskarna att möjligheterna för att insjuknandet fördröjs ökar.

Den första EPAD-volontären är Julie Duffus från Skottland. Båda hennes föräldrar insjuknade i alzheimer och deltog också i forskningsstudier.

–  Därför är det viktigt att jag också spelar en roll. Jag hoppas mitt bidrag på något sätt ska hjälpa forskarna att hitta bättre diagnosmetoder och möjligheten att en dag förebygga sjukdomen, säger hon till Alzheimer Europe.

Magnus Westlander

Läs mer på EPAD:s webbplats »

 

 

Relaterad artikel
Träning kan förebygga minnesproblem