Nytt om forskning
Ny riskgen för frontallobsdemens upptäckt
Ett arvsanlag på kromosom sju kan vara inblandat i sjukdomen frontallobsdemens. De nya rönen publiceras i tidskriften Nature Genetics.
Genom ett internationellt samarbete mellan elva länder har forskare kunnat studera hjärnor från 515 personer med frontallobsdemens (FTLD). Dessa har jämförts med analyser av drygt 2500 friska hjärnor. Resultaten visar att en proteinproducerande genvariant, TMEM106B, ökade risken att utveckla en form av frontallobsdemens, förkortad FTLD-TDP. Typiskt för denna form, som står för hälften av samtliga fall, är kraftigt förhöjda nivåer av proteinet TDP i hjärnvävnaden. Förra året hittade forskarna ett skadat arvsanlag (GRN) som i vissa släkter är en direkt orsak till sjukdomen.
Magnus Westlander
Genom ett internationellt samarbete mellan elva länder har forskare kunnat studera hjärnor från 515 personer med frontallobsdemens (FTLD). Dessa har jämförts med analyser av drygt 2500 friska hjärnor. Resultaten visar att en proteinproducerande genvariant, TMEM106B, ökade risken att utveckla en form av frontallobsdemens, förkortad FTLD-TDP. Typiskt för denna form, som står för hälften av samtliga fall, är kraftigt förhöjda nivåer av proteinet TDP i hjärnvävnaden. Förra året hittade forskarna ett skadat arvsanlag (GRN) som i vissa släkter är en direkt orsak till sjukdomen.
Magnus Westlander
Demens kopplas till hörselnedsättning
Personer med hörselnedsättning har en ökad benägenhet att få en demensdiagnos senare i livet. Det visar en färsk studie i Archives of Neurology.
Studien bygger på data från drygt 600 personer som i början av 1990-talet genomgick hörselundersökningar och kognitiva tester. Av de 184 deltagarna med hörselnedsättning fick mer än hälften, 95 stycken, en demensdiagnos senare i livet. Det var en betydligt högre andel än i jämförelsegruppen. Ju kraftigare hörselnedsättning desto större var risken att utveckla en demen
ssjukdom.
Forskarna bakom studien betonar att det konstaterade sambandet mellan demens och hörsel har flera möjliga förklaringar. Demenssjukdom kan vara överdiagnosticerat bland personer med hörselnedsättning. Eller tvärtom, hörselnedsättning kan vara överrepresenterat bland de med kognitiva svårigheter. Men det kan också vara så att hörselnedsättning faktiskt bidrar till demensutvecklingen, till exempel genom ökad social isolering.
Om det senare är fallet kan vissa insatser för att förebygga demens spela en viktig roll, menar forskarna, och pekar på bland annat digitala hörapparater och cochlea implantat.
Magnus Westlander
Studien bygger på data från drygt 600 personer som i början av 1990-talet genomgick hörselundersökningar och kognitiva tester. Av de 184 deltagarna med hörselnedsättning fick mer än hälften, 95 stycken, en demensdiagnos senare i livet. Det var en betydligt högre andel än i jämförelsegruppen. Ju kraftigare hörselnedsättning desto större var risken att utveckla en demenssjukdom.
Forskarna bakom studien betonar att det konstaterade sambandet mellan demens och hörsel har flera möjliga förklaringar. Demenssjukdom kan vara överdiagnosticerat bland personer med hörselnedsättning. Eller tvärtom, hörselnedsättning kan vara överrepresenterat bland de med kognitiva svårigheter. Men det kan också vara så att hörselnedsättning faktiskt bidrar till demensutvecklingen, till exempel genom ökad social isolering.
Om det senare är fallet kan vissa insatser för att förebygga demens spela en viktig roll, menar forskarna, och pekar på bland annat digitala hörapparater och cochlea implantat.
Magnus Westlander
Till Archives Of Neurology »
(nytt fönster)
Alzheimerfrågorna flyttar in i Vita huset
I januari skrev president Barack Obama under National Alzheimer’s Project (NAPA). Det innebär att landets alzheimerforskning, liksom vården och omsorgen, kommer att samordnas från högsta politiska nivå.
Obamas underskrift innebär att NAPA, som tidigare antagits enhälligt av kongressen, upphöjs till lag. Ansvaret för att den nationella alzheimerplanen genomförs ligger på Department of Health and Human Services (motsvarande socialdepartementet). Beslutet välkomnas av många, inte minst landets patient- och anhörigorganisation Alzheimer´s Association som länge lobbat för en nationell alzheimerplan.
Syftet med NAPA är att förbättra tidig diagnos och att samordna vården och omsorgen för de som är drabbade. Tanken är också att påskynda utvecklingen av behandlingar som förebygger, bromsar eller botar Alzheimers sjukdom, den särsklassigt vanligaste orsaken till demens.
Kongressens beslut innebär inte automatiskt mer pengar till alzheimerforskning men senator Susan Collins tillhör dem som tror att NAPA på sikt kommer att leda till det.
“För varje dollar som går till vård och omsorg till alzheimerpatienter satsas idag en penny på forskning. Det är orimligt. Vi måste verkligen öka investeringarna i forskningen, säger hon till New York Times.
I USA beräknas 5,3 miljoner ha Alzheimers sjukdom. Antalet förväntas öka till 15 miljoner år 2050, om inget genombrott i forskningen sker innan dess.
Magnus Westlander
Obamas underskrift innebär att NAPA, som tidigare antagits enhälligt av kongressen, upphöjs till lag. Ansvaret för att den nationella alzheimerplanen genomförs ligger på Department of Health and Human Services (motsvarande socialdepartementet). Beslutet välkomnas av många, inte minst landets patient- och anhörigorganisation Alzheimer´s Association som länge lobbat för en nationell alzheimerplan.
Syftet med NAPA är att förbättra tidig diagnos och att samordna vården och omsorgen för de som är drabbade. Tanken är också att påskynda utvecklingen av behandlingar som förebygger, bromsar eller botar Alzheimers sjukdom, den särsklassigt vanligaste orsaken till demens.
Kongressens beslut innebär inte automatiskt mer pengar till alzheimerforskning men senator Susan Collins tillhör dem som tror att NAPA på sikt kommer att leda till det.
“För varje dollar som går till vård och omsorg till alzheimerpatienter satsas idag en penny på forskning. Det är orimligt. Vi måste verkligen öka investeringarna i forskningen, säger hon till New York Times.
I USA beräknas 5,3 miljoner ha Alzheimers sjukdom. Antalet förväntas öka till 15 miljoner år 2050, om inget genombrott i forskningen sker innan dess.
Magnus Westlander
Operation kan hjälpa vid småkärlsdemens
Forskare har för första gången visat att tillståndet för patienter med småkärlsdemens kan förbättras av operation. Studien är gjord vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Forskarna har studerat effekten av s k shuntoperation på personer med vattenskalle och småkärlsdemens. Fjorton patienter följdes under i genomsnitt tre och ett halvt år efter operationen. Hälften av dem fick en fungerande shunt, de övriga ingick i "placebogruppen" och fick en icke-fungerande shunt. Det senare kan liknas vid att ge "sockerpiller" vid en läkemedelsstudie för att kunna se hur mycket av behandlingseffekten som beror på patientens och omgivningens förväntan.
– Detta är av förklarliga skäl svårt att göra inom kirurgi och kirurgiska placebostudier är mycket ovanliga. Kan man genomföra en sådan studie blir dock bevisgraden den högsta tänkbara, en klass 1 studie, säger Magnus Tisell, docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Forskarna fann att patienternas mentala funktioner och gångförmåga förbättrades påtagligt efter att patienterna fått en shunt inopererad. Hälften av patienterna hade en öppen shunt från början och förbättrades direkt, medan den andra hälften hade en stängd shunt från början och förbättrades först efter tre månader då shunten öppnades.
– Shuntoperationer har tidigare sedan länge använts vid vattenskalle men denna studie styrker dels på ett mer vetenskapligt övertygande resultat än tidigare effekten av shuntbehandling, dels att långt fler patienter än vad man tidigare trott kan bli bättre i minne och gångförmåga efter shuntoperation, säger Magnus Tisell.
Patientgruppen med vattenskalle och kärlförändringar opereras i de flesta fall inte idag. Men forskarnas fynd öppnar upp för nya patientgrupper som kan ha nytta av en shuntoperation, menar Magnus Tisell. Småkärlsdemens är en form av vaskulär demens som står för 25–30 procent av samtliga fall av demens.
Göteborgsstudien heter Shunt surgery in patients with hydrocephalus and white matter changes och är publicerad i den amerikanska tidskriften Journal of Neurosurgery.
Forskarna har studerat effekten av s k shuntoperation på personer med vattenskalle och småkärlsdemens. Fjorton patienter följdes under i genomsnitt tre och ett halvt år efter operationen. Hälften av dem fick en fungerande shunt, de övriga ingick i "placebogruppen" och fick en icke-fungerande shunt. Det senare kan liknas vid att ge "sockerpiller" vid en läkemedelsstudie för att kunna se hur mycket av behandlingseffekten som beror på patientens och omgivningens förväntan.
– Detta är av förklarliga skäl svårt att göra inom kirurgi och kirurgiska placebostudier är mycket ovanliga. Kan man genomföra en sådan studie blir dock bevisgraden den högsta tänkbara, en klass 1 studie, säger Magnus Tisell, docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Forskarna fann att patienternas mentala funktioner och gångförmåga förbättrades påtagligt efter att patienterna fått en shunt inopererad. Hälften av patienterna hade en öppen shunt från början och förbättrades direkt, medan den andra hälften hade en stängd shunt från början och förbättrades först efter tre månader då shunten öppnades.
– Shuntoperationer har tidigare sedan länge använts vid vattenskalle men denna studie styrker dels på ett mer vetenskapligt övertygande resultat än tidigare effekten av shuntbehandling, dels att långt fler patienter än vad man tidigare trott kan bli bättre i minne och gångförmåga efter shuntoperation, säger Magnus Tisell.
Patientgruppen med vattenskalle och kärlförändringar opereras i de flesta fall inte idag. Men forskarnas fynd öppnar upp för nya patientgrupper som kan ha nytta av en shuntoperation, menar Magnus Tisell. Småkärlsdemens är en form av vaskulär demens som står för 25–30 procent av samtliga fall av demens.
Göteborgsstudien heter Shunt surgery in patients with hydrocephalus and white matter changes och är publicerad i den amerikanska tidskriften Journal of Neurosurgery.
Fallstudie ger ny kunskap om alzheimer
År 2002 togs världens första bilder på senila plack i en alzheimersjuk hjärna. Bilder togs sedan vid upprepade tillfällen och när personen i fråga avlidit undersöktes hjärnvävnaden. Den samlade analysen ger en detaljerad bild av hur Alzheimers sjukdom utvecklas.
Personen i fråga var 56 år när Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, tog de första bilderna med den då nya PET-kameran. Nu har den avlidne mannen blivit en fallstudie, publicerad i tidskriften BRAIN, som kastar nytt sken över alzheimer, den särklassigt vanligaste demenssjukdomen.
Kameran fångade, enligt ett pressmeddelande från Karolinska Institutet, höga nivåer av betaamyloid i tidig sjukdomsfas när patienten ännu hade små minnesbesvär. Betaamyloid är ett äggviteämne som vid Alzheimers sjukdom lagras i hjärnan i form av så kallade senila plack. Det är ännu okänt hur tidigt placken uppträder, om de är den huvudsakliga sjukdomsorsaken och vilken roll andra förändringar i hjärnan spelar för sjukdomsutvecklingen.
Fallstudien visar att amyloidnivåerna förblev oförändrat höga under det fortsatta sjukdomsförloppet. PET-kameran avslöjade att hjärnans energiomsättning däremot fortsatte att försämras i takt med att minnesbesvären tilltog. Ett tidigare okänt samband som upptäcktes var att ökad plackbildning åtföljdes av ett minskat antal nikotinreceptorer i hjärnan. Dessa receptorer är viktiga för minnesfunktionen och det upptäckta sambandet visar att nikotinreceptorerna är tidigt påverkade i sjukdomsförloppet.
Vidare uppmättes inflammatoriska förändringar i hjärnregioner med låg förekomst av senila plack, något som tyder på att neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom kan ha ett annat ursprung och tidsförlopp än inlagring av betaamyloid.
I dag har mer än 1000 patienter över hela världen genomgått PET-undersökningar för mätning av amyloid i hjärna. Helt nyligen rekommenderades PIB-PET som den tidigaste kliniska diagnostiska biomarkören att upptäcka Alzheimers sjukdom enligt diagnostiska riktlinjer utarbetade av amerikanska Alzheimer’s Association. För att vidare förstå den kliniska betydelsen av dessa PET-undersökningar är det dock viktigt att följa upp resultaten med fortsatta studier i hjärnvävnad från avlidna patienter.
– Genom att kombinera olika mätmetoder kan vi konstatera att komplexa förändringar pågår samtidigt i hjärnan vid utveckling av Alzheimers sjukdom. Vår studie visar att ny modern avbildningsteknik, så kallad molecular imaging, möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. Detta öppnar upp nya möjligheter för tidig diagnostik samt att förstå orsaker till sjukdomsförlopp och att identifiera patienter som beräknas svara effektivt på framtida nya läkemedel vid Alzheimers sjukdom, säger Agneta Nordberg i pressmeddelandet.
Personen i fråga var 56 år när Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, tog de första bilderna med den då nya PET-kameran. Nu har den avlidne mannen blivit en fallstudie, publicerad i tidskriften BRAIN, som kastar nytt sken över alzheimer, den särklassigt vanligaste demenssjukdomen.
Kameran fångade, enligt ett pressmeddelande från Karolinska Institutet, höga nivåer av betaamyloid i tidig sjukdomsfas när patienten ännu hade små minnesbesvär. Betaamyloid är ett äggviteämne som vid Alzheimers sjukdom lagras i hjärnan i form av så kallade senila plack. Det är ännu okänt hur tidigt placken uppträder, om de är den huvudsakliga sjukdomsorsaken och vilken roll andra förändringar i hjärnan spelar för sjukdomsutvecklingen.
Fallstudien visar att amyloidnivåerna förblev oförändrat höga under det fortsatta sjukdomsförloppet. PET-kameran avslöjade att hjärnans energiomsättning däremot fortsatte att försämras i takt med att minnesbesvären tilltog. Ett tidigare okänt samband som upptäcktes var att ökad plackbildning åtföljdes av ett minskat antal nikotinreceptorer i hjärnan. Dessa receptorer är viktiga för minnesfunktionen och det upptäckta sambandet visar att nikotinreceptorerna är tidigt påverkade i sjukdomsförloppet.
Vidare uppmättes inflammatoriska förändringar i hjärnregioner med låg förekomst av senila plack, något som tyder på att neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom kan ha ett annat ursprung och tidsförlopp än inlagring av betaamyloid.
I dag har mer än 1000 patienter över hela världen genomgått PET-undersökningar för mätning av amyloid i hjärna. Helt nyligen rekommenderades PIB-PET som den tidigaste kliniska diagnostiska biomarkören att upptäcka Alzheimers sjukdom enligt diagnostiska riktlinjer utarbetade av amerikanska Alzheimer’s Association. För att vidare förstå den kliniska betydelsen av dessa PET-undersökningar är det dock viktigt att följa upp resultaten med fortsatta studier i hjärnvävnad från avlidna patienter.
– Genom att kombinera olika mätmetoder kan vi konstatera att komplexa förändringar pågår samtidigt i hjärnan vid utveckling av Alzheimers sjukdom. Vår studie visar att ny modern avbildningsteknik, så kallad molecular imaging, möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. Detta öppnar upp nya möjligheter för tidig diagnostik samt att förstå orsaker till sjukdomsförlopp och att identifiera patienter som beräknas svara effektivt på framtida nya läkemedel vid Alzheimers sjukdom, säger Agneta Nordberg i pressmeddelandet.
Läkemedelsstudie får kritik
Läkarna i Västerbotten ordinerar betydligt oftare symptomlindrande läkemedel mot Alzheimers sjukdom än sina kollegor i Örebro och Skåne.
De regionala skillnaderna är stora i förskrivning av alzheimerläkemedel. Det visar en kartläggning från IMS Health som Svenskt Demenscentrum tidigare rapporterat om, se Tillgången till alzheimerläkemedel varierar stort ».
Nu kritiseras studien i Dagens medicin av fyra distriksläkare som anser den vara en partsinlaga (beställaren är LIF, branschorganisation för läkemedelsföretagen i Sverige. Kritiken bemöts i sin tur av en rad experter. Läs debatt på Dagens Medicins webbplats » (nytt fönster)
De regionala skillnaderna är stora i förskrivning av alzheimerläkemedel. Det visar en kartläggning från IMS Health som Svenskt Demenscentrum tidigare rapporterat om, se Tillgången till alzheimerläkemedel varierar stort ».
Nu kritiseras studien i Dagens medicin av fyra distriksläkare som anser den vara en partsinlaga (beställaren är LIF, branschorganisation för läkemedelsföretagen i Sverige. Kritiken bemöts i sin tur av en rad experter. Läs debatt på Dagens Medicins webbplats » (nytt fönster)
Nytt nationellt nätverk startat–SWEDAGE
Sverige liksom de flesta välfärdsländer står inför en gigantisk utmaning: att skapa goda sociala förutsättningar för att kunna åldras på bästa möjliga sätt. Därför startar nu en ny nationell plattform som ska ge möjlighet till kunskapsutbyte inom äldreforskning.
Syftet med det nystartade nationella nätverket, SWEDAGE, är att fördjupa kunskapsdialogen och att bättre ta till vara forskningsresultat inom äldreområdet. Nätverkets mål är alltså att fördjupa dialogen såväl mellan forskning och praktik som mellan forskning och politik men målet är även att utveckla kontakterna med Europeisk äldreforskning.
Initiativtagare till SWEDAGE är Forskningsrådet FAS, Statens Folkhälsoinstitut, Region Skåne, VINNOVA och Vårdalstiftelsen. Den första nätverksträffen ägde rum den 24 november i Malmö.
Under dagen fick de drygt 80 deltagarna lyssna till en rad intressanta och givande seminarier, bland andra inledningstalade Torbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen och Kenneth Abrahamsson, programchef för FAS där de gav en bakgrund till SWEDAGE. Gerd Ahlström, nytillträdd chef vid Vårdalinstitutet gav sin syn på att åldras med värdighet och respekt- en utmaning för forskningen.
Lena Borell, professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet tog över stafettpinnen till detta initiativ och nätverket träffas därför nästa år i Stockholm för vidare kunskapsutbyte inom äldreforskning.
Gunilla Nordberg
Syftet med det nystartade nationella nätverket, SWEDAGE, är att fördjupa kunskapsdialogen och att bättre ta till vara forskningsresultat inom äldreområdet. Nätverkets mål är alltså att fördjupa dialogen såväl mellan forskning och praktik som mellan forskning och politik men målet är även att utveckla kontakterna med Europeisk äldreforskning.
Initiativtagare till SWEDAGE är Forskningsrådet FAS, Statens Folkhälsoinstitut, Region Skåne, VINNOVA och Vårdalstiftelsen. Den första nätverksträffen ägde rum den 24 november i Malmö.
Under dagen fick de drygt 80 deltagarna lyssna till en rad intressanta och givande seminarier, bland andra inledningstalade Torbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen och Kenneth Abrahamsson, programchef för FAS där de gav en bakgrund till SWEDAGE. Gerd Ahlström, nytillträdd chef vid Vårdalinstitutet gav sin syn på att åldras med värdighet och respekt- en utmaning för forskningen.
Lena Borell, professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet tog över stafettpinnen till detta initiativ och nätverket träffas därför nästa år i Stockholm för vidare kunskapsutbyte inom äldreforskning.
Gunilla Nordberg
Nytt forskningscentrum satsar på demenssjukas vardag
Linköpings universitet har fått ett stort anslag till ett centrum för demensforskning. Här ska psykologer, samhällsvetare och språkvetare studera demenssjukas vardagsliv.
Centrumet etableras med pengar från Riksbankens Jubileumsfond som skjuter till 34 miljoner kronor under sex år. Väldigt omtumlande och väldigt roligt, säger professor Lars-Christer Hydén, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
– Åldersrelaterade demenssjukdomar, där Alzheimers sjukdom är den största, är väl utforskade rent medicinskt. Men vi vet anmärkningsvärt lite om hur dementa lever med sin sjukdom, tillsammans med familj och vänner. Däremot har det forskats en del om anhöriga till dementa. Nu flyttar vi fokus till de demenssjuka själva, och deras perspektiv. Och det är nytt, säger han
Lars-Christer Hydén är professor i socialpsykologi vid Institutionen för Medicin och Hälsa. Han har bland annat forskat om hur demenssjuka kan kommunicera med sin omgivning när de tappar språket. I det nya centrumet får han sällskap av bl a lingvisterna Jan Anward och Charlotta Pleijert med samtalsforskning som specialitet och Catharina Nord, Eva Jeppsson-Grassman och Annika Taghizadeh Larsson som forskat mycket kring det civila samhällets roll.
Forskarna vid Linköpings universitet samarbetar redan med Karolinska Institutet och med forskare i England, USA och Kanada.
Centrumet etableras med pengar från Riksbankens Jubileumsfond som skjuter till 34 miljoner kronor under sex år. Väldigt omtumlande och väldigt roligt, säger professor Lars-Christer Hydén, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
– Åldersrelaterade demenssjukdomar, där Alzheimers sjukdom är den största, är väl utforskade rent medicinskt. Men vi vet anmärkningsvärt lite om hur dementa lever med sin sjukdom, tillsammans med familj och vänner. Däremot har det forskats en del om anhöriga till dementa. Nu flyttar vi fokus till de demenssjuka själva, och deras perspektiv. Och det är nytt, säger han
Lars-Christer Hydén är professor i socialpsykologi vid Institutionen för Medicin och Hälsa. Han har bland annat forskat om hur demenssjuka kan kommunicera med sin omgivning när de tappar språket. I det nya centrumet får han sällskap av bl a lingvisterna Jan Anward och Charlotta Pleijert med samtalsforskning som specialitet och Catharina Nord, Eva Jeppsson-Grassman och Annika Taghizadeh Larsson som forskat mycket kring det civila samhällets roll.
Forskarna vid Linköpings universitet samarbetar redan med Karolinska Institutet och med forskare i England, USA och Kanada.
Vanerökning ökar demensrisken
Vanerökaren löper större risk att utveckla demenssjukdom. Gränsen går vid ett halvt paket cigaretter per dag. Det visar en studie i Archives of Internal Medicine.
Studien är gjord vid Universitetssjukhuset i Kuopio och omfattar drygt 21 000 medelålders män och kvinnor i åldern 50 – 60 år. Närmare 5 400 kom senare i livet att utveckla en demenssjukdom. Bland dem var personer som hade varit vanerökare i medelåldern klart överrepresenterade.
Demensrisken började öka vid ett paket cigaretter per dag och steg därefter med ökad konsumtion. Två paket per dag i medelåldern innebar mer än en fördubblad risk att utveckla en demenssjukdom 20 år senare.
Sambandet mellan rökning och demens gällde för både kvinnor och män. Riskökningen gällde för Alzheimers sjukdom men även vaskulär demens. Rökning är en välkänd riskfaktor för stroke och forskarna tror att det kan vara liknande mekanismer som orsakar riskökningen för vaskulär demens.
Studien är gjord vid Universitetssjukhuset i Kuopio och omfattar drygt 21 000 medelålders män och kvinnor i åldern 50 – 60 år. Närmare 5 400 kom senare i livet att utveckla en demenssjukdom. Bland dem var personer som hade varit vanerökare i medelåldern klart överrepresenterade.
Demensrisken började öka vid ett paket cigaretter per dag och steg därefter med ökad konsumtion. Två paket per dag i medelåldern innebar mer än en fördubblad risk att utveckla en demenssjukdom 20 år senare.
Sambandet mellan rökning och demens gällde för både kvinnor och män. Riskökningen gällde för Alzheimers sjukdom men även vaskulär demens. Rökning är en välkänd riskfaktor för stroke och forskarna tror att det kan vara liknande mekanismer som orsakar riskökningen för vaskulär demens.
Till Archives of Internal Medicine »
(nytt fönster)
Relaterad artikel
Passiv rökning kan öka risken för demens »
Tillgången till alzheimerläkemedel varierar stort
Läkarna i Västerbotten ordinerar betydligt oftare symptomlindrande läkemedel mot Alzheimers sjukdom än sina kollegor i Örebro och Skåne. Det visar en kartläggning från IMS Health.
Studien är beställd av LIF, branschorganisation för läkemedelsföretagen i Sverige, och avslöjar stora regionala skillnader i förskrivning av en rad olika läkemedel. Den största skillnaden uppvisar symptomlindrande preparat (se högerspalt) mot Alzheimers sjukdom. I Västerbottens län får tre av fyra alzheimersjuka sådana läkemedel, jämfört med mindre än var tredje i Örebro län.
Skillnaderna är ännu större inom landstingen. I Stockholms län skiljer det 616 procent mellan kommunen med högst respektive lägst konsumtion av alzheimerläkemedel. Någon enkel förklaring till de stora variationerna hittar inte rapportförfattarna. Istället framhålls en rad möjliga samverkande faktorer: kunskap och implementering av vårdprogram, behandlingstraditioner och enskilda läkares beteenden. Även skillnader i ekonomiska styrsystem påverkar sannollikt förskrivningen av läkemedlen.
Socialstyrelsen anser att betydligt fler alzheimersjuka borde erbjudas symptomlindrande läkemedel än vad som idag är fallet. Det skulle på kort sikt leda till större kostnader men också innebära en ökad livskvalitet för många, ett minskat tryck på anhörigvården och, på sikt, lägre kostnader för kommunen då flytt till äldrebeonde kan fördröjas.
Magnus Westlander
Studien är beställd av LIF, branschorganisation för läkemedelsföretagen i Sverige, och avslöjar stora regionala skillnader i förskrivning av en rad olika läkemedel. Den största skillnaden uppvisar symptomlindrande preparat (se högerspalt) mot Alzheimers sjukdom. I Västerbottens län får tre av fyra alzheimersjuka sådana läkemedel, jämfört med mindre än var tredje i Örebro län.
Skillnaderna är ännu större inom landstingen. I Stockholms län skiljer det 616 procent mellan kommunen med högst respektive lägst konsumtion av alzheimerläkemedel. Någon enkel förklaring till de stora variationerna hittar inte rapportförfattarna. Istället framhålls en rad möjliga samverkande faktorer: kunskap och implementering av vårdprogram, behandlingstraditioner och enskilda läkares beteenden. Även skillnader i ekonomiska styrsystem påverkar sannollikt förskrivningen av läkemedlen.
Socialstyrelsen anser att betydligt fler alzheimersjuka borde erbjudas symptomlindrande läkemedel än vad som idag är fallet. Det skulle på kort sikt leda till större kostnader men också innebära en ökad livskvalitet för många, ett minskat tryck på anhörigvården och, på sikt, lägre kostnader för kommunen då flytt till äldrebeonde kan fördröjas.
Magnus Westlander
