I dag publicerar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Det är en reviderad version av de första riktlinjerna som utkom 2010. En expertgrupp har gått igenom forskning och beprövad erfarenhet och enats om 76 centrala rekommendationer för vård och omsorg. Här guidar vi er genom de nya riktlinjerna.
Vilka vänder sig de nationella riktlinjerna till?
Riktlinjerna är en vägledning för vilka vård och omsorgsinsatser som bör prioriteras och vänder sig främst till beslutsfattare inom vård och omsorg. Det handlar om politiker och tjänstemän som arbetar med resursfördelning och mer övergripande planering. Andra målgrupper är exempelvis medicinskt ansvariga sjuksköterskor och verksamhetschefer för till exempel särskilda boenden, hemtjänstenheter och vårdcentraler. Målet med riktlinjerna är att personer med demenssjukdom ska få en god vård och omsorg, oavsett var de är bosatta.
Vad är kvar av de äldre riktlinjerna i den nya versionen?
En hel del. Upplägget är liknande. Varje rekommendation har en prioritetssiffra mellan ett och tio, åtgärder som anses mest angelägna har en etta. Multiprofessionellt teamarbete, utbildning av personal och uppföljning av insatser och behov är exempel som även i den nya versionen är högprioriterat.
Personcentrerad vård och omsorg hade tidigare högsta prioritet men finns nu inte med bland rekommendationerna.
Det stämmer men det har inte blivit mindre viktigt för det. Ett helt avsnitt tar upp vikten av personcentrerad vård och omsorg och vad det innebär. Det ska vara en grundbult i all vård och omsorg och genomsyra samtliga åtgärder som Socialstyrelsen rekommenderar.
Det finns också andra skillnader. Mest slående är att riktlinjerna innehåller endast 76 rekommendationer, det vill säga hälften så många som tidigare.
Syftet med det är att göra dem mer överskådliga utan att förlora något väsentligt. I vissa fall har Socialstyrelsen valt att slå ihop flera rekommendationer till en. Man har också tagit bort de som redan finns i andra nationella riktlinjer, till exempel i de för Parkinsons sjukdom och för palliativ vård (vård i livets slutskede). Väsentligt är att de lokala vårdprogrammen anpassas så att de bygger på de nationella riktlinjer som är relevanta för personer med demenssjukdom. De ska även innehålla mer specificerat innehåll som tagits bort i de nya demensriktlinjerna, till exempel vilka blodprover som ska tas i samband med demensutredningar.
Vilka är nyheterna?
För basala demensutredningar rekommenderas numera RUDAS, ett bedömningsinstrument för minne, orienteringsförmåga och andra kognitiva funktioner. Till skillnad mot MMSE och Klocktest, som också rekommenderas, är RUDAS framtaget för personer med annat modersmål än svenska. Viktigt med tanke på att allt fler svenskar som utvecklar demenssjukdom är utrikesfödda.
Utbildning av personal har som sagt högsta prioritet. I de nya riktlinjerna lyfter man särskilt fram utbildning för biståndshandläggare och LSS-handläggare. Sedan finns en rad rekommendationer som visserligen inte är nya men som Socialstyrelsen nu gett högre prioritet, till exempel dagverksamhet och kognitiva hjälpmedel. Det gäller även läkemedelsbehandling med så kallade kolinesterashämmare vid Lewykroppsdemens och vid Alzheimers sjukdom i måttlig till svår fas.
Kommer Socialstyrelsen att följa upp riktlinjerna?
Ja, Socialstyrelsen har ett uppdrag att följa upp samtliga nationella riktlinjer, hur de används och påverkar verksamheterna. För att göra det tar man fram indikatorer som kan spegla utvecklingen i landet. Ett exempel är ”andel demenssjuka personer som beviljats dagverksamhet”. Så här långt har 21 indikatorer tagits fram men de är ännu så länge preliminära. En slutlig version av indikatorerna väntas till våren i samband med att Socialstyrelsen publicerar en större utvärdering av demensvården i landet.
Vad gör Svenskt Demenscentrum för att sprida dem?
Våra webbutbildningar och böcker bygger på de nationella riktlinjerna. Vi är redan i gång med att uppdatera och anpassa vårt material till den nya versionen. Det handlar inte om några radikala förändringar. I vissa utbildningar och böcker blir de större förändringar än i andra. Följ oss på hemsidan för att hålla er uppdaterade med detta arbete.
Ladda ner riktlinjerna via Socialstyrelsens webb » (nytt fönster)
Ladda ner som PDF » (nytt fönster