Äldreminister Lena Hallengren presenterade strategin vid en pressträff på Silviahemmet den 24 maj.
– Kvinnor och män med demenssjukdom ska så långt det är möjligt kunna känna trygghet, leva ett aktivt liv och ha inflytande i sin vardag, sade hon.
Sju områden pekas ut som särskilt viktiga att förbättra och utveckla. Ett handlar om samverkan mellan hälso- och sjukvård och social omsorg. Den modell som ska tas fram av Socialstyrelsen ska peka ut ett standardiserat insatsförlopp. Tanken är att vården och omsorgen ska vara likvärdig i landet.
– Målet är att en person med demenssjukdom sammanhållet ska erbjudas rätt stöd och rätt insatser vid rätt tidpunkt under hela sjukdomsförloppet, sade Lena Hallengren.
Likaså måste anhöriga kunna lita på att även de får den vård och omsorg de behöver. Personal, kunskap och kompetens, uppföljning och utvärdering stöd till anhöriga, välfärdsteknik och digitalisering är andra områden som pekas ut i strategin liksom civilsamhället. Hela samhället måste förändras för att bättre möta människor med demenssjukdom.
– Det är inte rimligt att det finns personal som möter människor med demenssjukdom och som själva inte har kunskap och kompetens, sade Lena Hallengren apropå behovet av utbildning.
Socialstyrelsen får i uppdrag att hantera och följa upp demensstrategin. En plan för arbetet ska redovisas den 1 oktober i år och uppdraget ska slutredovisas 1 juni 2022.
Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och för Silviahemmet är en av dem som länge verkat för en nationell strategi. Sådana finns redan bland annat i de nordiska grannländerna.
– Det är fantastiskt att Sverige får en nationell demensstrategi, säger hon och fortsätter:
– Sen tycker jag att det är oerhört viktigt att en strategi verkligen beaktar alla delar när det gäller demensvård, omsorg och forskning. Jag tycker också det är viktigt med klara mål utsatta. Detta så att varje kommun och varje landsting kan stämma av var man är i sin egen utveckling, inom ramen för den nationella strategin.