Botkyrka utbildar omsorgscoacher

I Botkyrka kommun i södra Stockholm har särskilda omsorgscoacher utbildats i demenskunskap. Det har fallit väl ut anser demenssjuksköterskan Janina Stenlund som är drivande bakom satsningen.

bild Janina Stenlund– Man kan se en tydlig skillnad jämfört med tidigare. De enheter som har en coach har kommit långt i sitt förändringsarbete som handlar om att arbeta personcentrerat, säger Janina Stenlund som är samordnare för anhörig- och närståendestöd i Botkyrka kommun.

Hon har märkt att det är lättare att påverka personalen i en enhet genom att gå via en omsorgscoach, en specialutbildad nyckelperson, hellre än att försöka nå fram till en hel grupp direkt. 

Mindre medicinering

Teamen där omsorgscoacher ingår har visat sig fungera bättre. Coacherna har till exempel många gånger ifrågasatt och stoppat lugnande medicinering genom att tipsa om olika metoder som kan provas först.

– I BPSD-registrets statistik kan vi se att den olämpliga medicineringen fortsätter att minska. En annan positiv effekt är att utåtagerande beteende har minskat hos de demenssjuka på boendena, berättar Janina Stenlund.

För Janina började egentligen det hela med att hon utbildade sig till Silviasjuksköterska genom samarbetet mellan Silviahemmet och Sophiahemmet. Tack vare det fick hon chansen att prova på projektledarrollen och att jobba med utvecklingsfrågor.

Utbildar nyckelpersoner

Med hjälp av regeringens stimulanspengar drevs ett demensprojekt i Botkyrka kommun mellan 2011 och 2013. Genom det projektet fick Janina Stenlund tid och resurser att skapa en modell för att utbilda särskilda omsorgscoacher. Fokus ligger på att skapa en roll för utvalda nyckelpersoner. Just nu finns det 52 utbildade omsorgscoacher i kommunen. Några jobbar som samordnare, andra finns inom hemtjänsten och dagverksamheter. 

– Det gäller att hitta dem som verkligen brinner för demensfrågorna och som vill åta sig extra ansvar. De kan efter utbildningen driva förändringsarbetet vidare. Det är viktigt att de kan skapa bra samarbeten och få stöd från chefer för att lyckas i rollen,påpekar Janina Stenlund.

Konstruktiva diskussioner

– Kunskapsinhämtning är förstås en viktig del i utbildningen, men framför allt uppstår det diskussioner. Enormt mycket diskussioner. Och diskussioner leder till handlingsplaner, fortsätter Janina Stenlund.

Janina talar gärna om ringar-på-vattnet-effekten. Den trygghet och kunskap hon själv fått från sin utbildning på Sophiahemmet och Silviahemmet för hon vidare till coacherna som i sin tur vägleder sina kollegor ute på enheterna.

– På så sätt får man samsyn i bemötandefrågor, säger Janina Stenlund som önskar att fler kommuner ville satsa på att utbilda sin personal i demenskunskap på det här sättet.

Text & foto: Christina Nemell

Publicerad 2019-03-05
Senast uppdaterad 05 mars 2019 - 16:36Newspage © Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår