Avhandlingen bygger på data från H70-studien vid Sahlgrenska Akademin. I början av 1970-talet började forskare där följa en grupp 70-åriga Göteborgare över tiden. År 2000 påbörjades en ny studie med 70-åringar. Deltagarna har i båda fallen genomgått flera olika undersökningar över åren, bland annat en rad psykologiska tester som mäter språk, logik, rumsuppfattning och andra kognitiva funktioner.
Utifrån testresultaten har man försökt identifiera personer i riskzonen för att utveckla demens, något som fungerade bra för gruppen 70-åringar födda 1901 visar avhandlingen. Men för nästa generation, 70-åringar födda 1931, gav de psykologiska testerna ingen vägledning om demensrisken.
– Den senare generationen presterade betydligt bättre på de psykologiska testerna, skillnaderna i resultat inom denna grupp var väldigt små. Det är den huvudsakliga förklaringen till att dessa tester, som tidigare användes för att förutsäga demensrisken, inte längre fungerar, säger läkaren Simona Sacuiu som försvarar sin avhandlig den 15 maj.
Hennes studier visade att minnesstörningar, uppmätta i psykiatriska utvärderingar, var det enda som kunde ge en indikation om vilka 70-åringar som befinner sig riskzonen för demens. Men långtifrån alla som hade dåligt minne utvecklade demens. Sambandet blev dessutom svagare med åren. I studien ingick över 300 demensfria 85-åringar, efter tre år hade 17 procent av dem utvecklat demens.
– För 85-åringarna går det inte att säga att bara dåligt minne är ett tecken på annalkande demens, eftersom det behövdes ytterligare symptom utöver försämrat minne, som svårigheter att hitta ord eller rita en geometrisk figur, för att deras risk att få demens skulle öka, säger Simona Sacuiu.
Varför presterar då dagens 70-åringar bättre i psykologiska tester? Utvecklingen av arbetslivet och samhället i stort har inneburit en ökad betoning på problemlösning och intellektuell verksamhet. Det är en kortfattad men tänkbar förklaring menar Simona Sacuiu. Samtidigt är förekomsten av demens i stort sett oförändrad – det är lika vanligt nu som förr i de olika åldersgrupperna.
– Det verkar som om tröskeln till demenssjukdomen blivit högre, förstadiet blivit mindre tydligt. Man klarar av sin vardag en längre period innan de typiska demenssymptomen uppträder.
Magnus Westlander
Prodromal Cognitive Signs of Dementia
Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi,
avdelningen för neuropsykiatrisk epidemiologi