Senaste nytt
Se Pappan till rabatterat pris
Nu finns möjlighet att se Pappan på Stockholms stadsteater för endast 225 kr (ordinarie pris 300 kr). Erbjudandet gäller i mån av plats på utvalda datum. Pjäsen spelas på Klarascenen t o m den 11 juni.
I Pappan gestaltar Peter Andersson – känd för en större publik genom filmerna Änglagård och Män som hatar kvinnor – en man som insjuknat i demens. Pjäsen handlar om hans ansträngningar för att upprätthålla kontrollen över sitt liv och familjens reaktioner på hans till synes märkliga beteenden.
Pappan har spelats för fulla hus i Paris och London. Svenskt Demenscentrum var på plats under förhandsvisningen och kan bara instämma i hyllningskören – det är en gripande pjäs om att leva med demenssjukdom.
För att boka biljett till rabatterat pris, gå in på www.kulturhusetstadsteatern.se/kampanj och uppge kampanjkod DEMENS. Följ sedan instruktionerna.
I Pappan gestaltar Peter Andersson – känd för en större publik genom filmerna Änglagård och Män som hatar kvinnor – en man som insjuknat i demens. Pjäsen handlar om hans ansträngningar för att upprätthålla kontrollen över sitt liv och familjens reaktioner på hans till synes märkliga beteenden.
Pappan har spelats för fulla hus i Paris och London. Svenskt Demenscentrum var på plats under förhandsvisningen och kan bara instämma i hyllningskören – det är en gripande pjäs om att leva med demenssjukdom.
För att boka biljett till rabatterat pris, gå in på www.kulturhusetstadsteatern.se/kampanj och uppge kampanjkod DEMENS. Följ sedan instruktionerna.
Intervju med Peter Andersson
I senaste avsnittet av Demenspodden berättar skådespelaren Peter Andersson om hur rollen Pappan vuxit fram och om sina nära erfarenheter av demenssjukdom. Lyssna här »
Biomarkörer värderas i stor studie
I en ny studie visar forskare vid Sahlgrenska akademin vilka biomarkörer som bäst kan identifiera Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. Forskarna har även utvecklat en stor databas för biomarkörer.
Biomarkörer är ämnen, i ryggvätska eller blod, som kan avslöja Alzheimers sjukdom redan innan symptomen uppträder. Ännu finns ingen fullständigt tillförlitlig metod men forskningen om biomarkörer går framåt. På sikt kan det leda till att alzheimerdiagnoser kan ställas i ett tidigt skede, något som är av stor vikt när nya läkemedel testas och senare börjar användas.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en stor studie gått igenom cirka 5000 vetenskapliga artiklar som omfattar totalt närmare 17 000 patienter med Alzheimers sjukdom (drygt 13 000 i kontrollpersoner). Studien visar att T-tau, P-tau, Aβ42 och NFL i ryggvätska är mycket bra biomarkörer för att upptäcka patienter med Alzheimers sjukdom.
– Vi kan även visa att T-tau, P-tau, Aβ42 i cerebrospinalvätska (ryggvätska) är bra på att skilja ut de patienter med lättare kognitiv störning som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom mot de som inte förvärras kognitivt, säger Bob Olsson, forskare vid Sahlgrenska akademin, på Göteborgs universitets webb.
Parallellt med studien har forskarna utvecklat en online-databas tillsammans med intresseorganisationen Alzforum. Den nya databasen AlzBiomarker samlar data om biomarkörer vid alzheimer och andra demensformer.
– Databasen samlar flera decenniers forskning om biomarkörer vid Alzheimers sjukdom. Den kommer att vara en ovärderlig hjälp för alla som forskar om alzheimer och öka chansen att finna framgångsrika läkemedel, säger Bob Olsson.
Studien är publicerad i Lancet Neurology online 8 april.
Till artikel i Lancet » (nytt fönster)
Läs mer på Gbg:s universitets webb » (nytt fönster)
L
Biomarkörer är ämnen, i ryggvätska eller blod, som kan avslöja Alzheimers sjukdom redan innan symptomen uppträder. Ännu finns ingen fullständigt tillförlitlig metod men forskningen om biomarkörer går framåt. På sikt kan det leda till att alzheimerdiagnoser kan ställas i ett tidigt skede, något som är av stor vikt när nya läkemedel testas och senare börjar användas.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en stor studie gått igenom cirka 5000 vetenskapliga artiklar som omfattar totalt närmare 17 000 patienter med Alzheimers sjukdom (drygt 13 000 i kontrollpersoner). Studien visar att T-tau, P-tau, Aβ42 och NFL i ryggvätska är mycket bra biomarkörer för att upptäcka patienter med Alzheimers sjukdom.
– Vi kan även visa att T-tau, P-tau, Aβ42 i cerebrospinalvätska (ryggvätska) är bra på att skilja ut de patienter med lättare kognitiv störning som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom mot de som inte förvärras kognitivt, säger Bob Olsson, forskare vid Sahlgrenska akademin, på Göteborgs universitets webb.
Parallellt med studien har forskarna utvecklat en online-databas tillsammans med intresseorganisationen Alzforum. Den nya databasen AlzBiomarker samlar data om biomarkörer vid alzheimer och andra demensformer.
– Databasen samlar flera decenniers forskning om biomarkörer vid Alzheimers sjukdom. Den kommer att vara en ovärderlig hjälp för alla som forskar om alzheimer och öka chansen att finna framgångsrika läkemedel, säger Bob Olsson.
Studien är publicerad i Lancet Neurology online 8 april.
Till artikel i Lancet » (nytt fönster)
Läs mer på Gbg:s universitets webb » (nytt fönster)
L
Om färgers betydelse i SvD
I Svenska Dagbladet pågår en artikelserie om demenssjukdomar. Innhållet spänner över allt i från nya diagnostikmetoder till intervjuer med personer i tidig fas av sjukdomen.
I den senaste artikeln berättar Helle Wijk, docent i omvårdnad och verksam vid Svenskt Demenscentrum, om färger och formers betydelse för att skapa sammahnag och underlätta möjligheten att orientera sig"".
Till artikelsserien i SvD » (nytt fönster)
I den senaste artikeln berättar Helle Wijk, docent i omvårdnad och verksam vid Svenskt Demenscentrum, om färger och formers betydelse för att skapa sammahnag och underlätta möjligheten att orientera sig"".
Till artikelsserien i SvD » (nytt fönster)
Apotekare i vårdteam kan minska sjukhusinläggningar
Sjukhusinläggningar på grund av läkemedelsrelaterade problem kan minska om apotekare ingår i vårdteamen. Det framgår av ny forskning vid Umeå universitet.
De nya rönen bygger på en doktorsavhandling som läggs fram den 8 april. Studien omfattar 460 patienter, 65 år och äldre, med demens eller kognitiv svikt. Samtliga var vid något tillfälle mellan 2012 och 2015 inlagda på internmedicinska eller ortopediska avdelningar på sjuhus.
– När vi gick igenom alla patienters anledningar till den ursprungliga inläggningen, det vill säga innan studiens intervention gjordes, fann vi att hela 41 procent av inläggningarna berodde på läkemedelsrelaterade problem, säger Maria Gustafsson, apotekare och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, i ett pressmeddelande, Umeå universitet.
Det vanligaste problemet var läkemedelsbiverkningar men även för höga doser och dålig följsamhet var vanligt förekommande.
I studien interventionsdel deltog kliniska apotekare i vårdteamen. Apotekarna kontrollerade att patientens läkemedelslista på sjukhuset var korrekt och komplett. De gjorde även en fördjupad läkemedelsgenomgång av patienternas läkemedel och framförde eventuella förbättringsförslag till ansvarig läkare och vårdteamet.
– Resultaten av interventionen visade att kliniska apotekares medverkan i vårdteamet halverade risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar under den 180 dagar långa uppföljningstiden, säger Maria Gustafsson.
Hos patienter med både nedsatt kognition och hjärtsvikt sågs dock ingen effekt av interventionen.
Studien visade också att antipsykotiska läkemedel och övriga psykofarmaka är vanligt förekommande bland personer med demens på särskilda boenden, samt att läkemedlen används under lång tid, vilket strider mot gällande riktlinjer.
Länk till avhandlingen » (nytt fönster)
Länk till pressmeddelande » (nytt fönster)
De nya rönen bygger på en doktorsavhandling som läggs fram den 8 april. Studien omfattar 460 patienter, 65 år och äldre, med demens eller kognitiv svikt. Samtliga var vid något tillfälle mellan 2012 och 2015 inlagda på internmedicinska eller ortopediska avdelningar på sjuhus.
– När vi gick igenom alla patienters anledningar till den ursprungliga inläggningen, det vill säga innan studiens intervention gjordes, fann vi att hela 41 procent av inläggningarna berodde på läkemedelsrelaterade problem, säger Maria Gustafsson, apotekare och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, i ett pressmeddelande, Umeå universitet.
Det vanligaste problemet var läkemedelsbiverkningar men även för höga doser och dålig följsamhet var vanligt förekommande.
I studien interventionsdel deltog kliniska apotekare i vårdteamen. Apotekarna kontrollerade att patientens läkemedelslista på sjukhuset var korrekt och komplett. De gjorde även en fördjupad läkemedelsgenomgång av patienternas läkemedel och framförde eventuella förbättringsförslag till ansvarig läkare och vårdteamet.
– Resultaten av interventionen visade att kliniska apotekares medverkan i vårdteamet halverade risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar under den 180 dagar långa uppföljningstiden, säger Maria Gustafsson.
Hos patienter med både nedsatt kognition och hjärtsvikt sågs dock ingen effekt av interventionen.
Studien visade också att antipsykotiska läkemedel och övriga psykofarmaka är vanligt förekommande bland personer med demens på särskilda boenden, samt att läkemedlen används under lång tid, vilket strider mot gällande riktlinjer.
Länk till avhandlingen » (nytt fönster)
Länk till pressmeddelande » (nytt fönster)
Gåtan alzheimer i TV4:s Nyhetsmorgon
I påskhelgen sände Nyhetsmorgon inslaget Gåtan alzheimer som tog upp allt i från anhörigas erfarenheter till nya forskningsrön.
I TV4:s studio intervjuades Figge Norling och Hanna Karlsson, båda med alzheimersjuk förälder, samt Maria Eriksdotter, överläkare och professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. Se inslaget här nedan eller på TV4 Play » (nytt fönster)
I TV4:s studio intervjuades Figge Norling och Hanna Karlsson, båda med alzheimersjuk förälder, samt Maria Eriksdotter, överläkare och professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. Se inslaget här nedan eller på TV4 Play » (nytt fönster)
Kritikerrosade Pappan nu på svensk scen
I dag (18/3) har Pappan premiär på Stockholms Stadsteater. Peter Andersson – känd för en större publik genom filmerna Änglagård och Män som hatar kvinnor – gestaltar en man som insjuknar i alzheimer.
Pjäsen handlar om hans ansträngningar för att försöka upprätthålla kontrollen över sitt liv och familjens reaktioner på hans till synes märkliga beteenden.
Pappan har spelats för fulla hus i Paris och London. Pjäsen hyllades av kritikerna och har tilldelats flera utmärkelser, bland annat det prestigefulla Moliérepriset. Svenskt Demenscentrum var på plats under förhandsvisningen och kan bara instämma i hyllningskören – det är en gripande pjäs.
I morse var Svenskt Demenscentrum inbjudna till P1-morgon och ett samtal om pjäsen med skådespelare och regissör. Lyssna på inslaget här » (nytt fönster)
Läs mer och boka biljetter på Stadsteatern » (nytt fönster)
Pjäsen handlar om hans ansträngningar för att försöka upprätthålla kontrollen över sitt liv och familjens reaktioner på hans till synes märkliga beteenden.
Pappan har spelats för fulla hus i Paris och London. Pjäsen hyllades av kritikerna och har tilldelats flera utmärkelser, bland annat det prestigefulla Moliérepriset. Svenskt Demenscentrum var på plats under förhandsvisningen och kan bara instämma i hyllningskören – det är en gripande pjäs.
I morse var Svenskt Demenscentrum inbjudna till P1-morgon och ett samtal om pjäsen med skådespelare och regissör. Lyssna på inslaget här » (nytt fönster)
Läs mer och boka biljetter på Stadsteatern » (nytt fönster)
Prisad alzheimerforskare porträtteras i Äldre i Centrum
...
Senaste numret av tidskriften Äldre i Centrum tar upp olika dimensioner av åldrandet. Dessutom porträtteras professor Miia Kivipelto, en av landets ledande alzheimerforskare och årets vinnare av Alzheimerfondens stora forskningspris. Läs intervju » (nytt fönster)
Senaste numret av tidskriften Äldre i Centrum tar upp olika dimensioner av åldrandet. Dessutom porträtteras professor Miia Kivipelto, en av landets ledande alzheimerforskare och årets vinnare av Alzheimerfondens stora forskningspris. Läs intervju » (nytt fönster)
Ledande alzheimerforskare efterlyser ökat samarbete
Den ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet Neurology ägnar hela aprilnumret åt Alzheimers sjukdom. Lancets redaktörer har initierat en expertgrupp som involverat fler än 30 internationellt ledande forskare. I dag (14 mars) publicerar de rekommendationer och information för politiker och beslutsfattare om alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen. Deras arbete presenteras även vid en workshop i Europaparlamentet i Bryssel.
I dag beräknas närmare 47 miljoner personer i världen ha en demenssjukdom. Antalet vänta stiga till 75 miljoner fram till 2030. För att minska bördan av demenssjukdomar har expertgruppen identifierat en rad utmaningar.
Forskarna förespråkar bland annat att statliga myndigheter samverkar med läkemedelsbolag på en multinationell nivå för att samordna resurser och dela risker. I ett policydokument tas upp hälsoekonomi, epidemiologi, prevention, genetik, biologi, diagnos, behandling, vård och etik.
– Min förhoppning är att policydokumentet ska stimulera ökat nationellt och internationellt samarbete och en öppenhet för samarbete med industrin. Det behövs samverkan, inte bara inom forskningen utan även inom politiken på alla nivåer, säger professor Bengt Winblad som lett expertkommissionens arbete.
Till artikeln i The Lancet » (nytt fönster)
Till pressmeddelande KI » (nytt fönster)
I dag beräknas närmare 47 miljoner personer i världen ha en demenssjukdom. Antalet vänta stiga till 75 miljoner fram till 2030. För att minska bördan av demenssjukdomar har expertgruppen identifierat en rad utmaningar.
Forskarna förespråkar bland annat att statliga myndigheter samverkar med läkemedelsbolag på en multinationell nivå för att samordna resurser och dela risker. I ett policydokument tas upp hälsoekonomi, epidemiologi, prevention, genetik, biologi, diagnos, behandling, vård och etik.
– Min förhoppning är att policydokumentet ska stimulera ökat nationellt och internationellt samarbete och en öppenhet för samarbete med industrin. Det behövs samverkan, inte bara inom forskningen utan även inom politiken på alla nivåer, säger professor Bengt Winblad som lett expertkommissionens arbete.
Till artikeln i The Lancet » (nytt fönster)
Till pressmeddelande KI » (nytt fönster)
Professor Bengt Winblad har lett den internationella alzheimergrupp som idag presenterar sitt arbete för Europaparlamentet.
Läkemedel kan hjälpa vid måttlig demens
Vissa inflammationshämmande mediciner kan ha positiva effekter för patienter med måttlig Alzheimers sjukdom. Det visar forskning vid Skånes universitetssjukhus (SUS).
Under tre år har forskarna följt drygt 1000 personer som ingår i SATS, Swedish Alzheimer Treatment Study. De har studerat effekterna av bland annat antiinflammatoriska läkemedel av typen NSAID. Dit hör vanliga värktabletter som Bamyl, Ipren och Treo.
Tankeförmågan hos de med måttlig Alzheimers sjukdom (287 personer) försämrades efterhand men i mindre grad hos de som behandlades med NSAID-läkemedel.
Detta samband har inte påvisats i tidigare studier som dock har pågått i högst ett år. De har även inkluderat personer i både mild och måttlig demensfas. Skåneforskarna menar att fynden från den nya studien kan tolkas som att de är personer som kommit längre i sin demenssjukdom, och har mer inflammatoriska förändringar i hjärnan, som har nytta av NSAID-läkemedel.
Studien är publicerad i tidskriften Alzheimer´s Research & Therapy (2016;8:7). Läs pressmeddelande från Region Skåne » (nytt fönster)
Under tre år har forskarna följt drygt 1000 personer som ingår i SATS, Swedish Alzheimer Treatment Study. De har studerat effekterna av bland annat antiinflammatoriska läkemedel av typen NSAID. Dit hör vanliga värktabletter som Bamyl, Ipren och Treo.
Tankeförmågan hos de med måttlig Alzheimers sjukdom (287 personer) försämrades efterhand men i mindre grad hos de som behandlades med NSAID-läkemedel.
Detta samband har inte påvisats i tidigare studier som dock har pågått i högst ett år. De har även inkluderat personer i både mild och måttlig demensfas. Skåneforskarna menar att fynden från den nya studien kan tolkas som att de är personer som kommit längre i sin demenssjukdom, och har mer inflammatoriska förändringar i hjärnan, som har nytta av NSAID-läkemedel.
Studien är publicerad i tidskriften Alzheimer´s Research & Therapy (2016;8:7). Läs pressmeddelande från Region Skåne » (nytt fönster)
Fler sommarläger för unga anhöriga
Våren knackar på dörren och det börjar bli dags att planera för sommaren. För dig som har en demenssjuk förälder arrangeras läger på flera håll i landet. Alzheimerfonden står för resa, kost och logi.
Sedan 2011 har ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder samlats utanför Avesta på sommaren. Förra året deltog 21 stycken i lägret på Sjöviks folkhögskola vilket innebar fullt hus. Lika många är anmälda till lägerverksamhet i år, trots det finns goda möjligheter att få plats.
– I augusti arrangeras läger, inte bara ""i Avesta, utan även i skånska Furuboda och Luleå i norr. Därför kan vi erbjuda betydligt fler platser i år, säger Gudrun Strandberg, demenssjuksköterska i Avesta kommun och en av initiativtagarna till de omtyckta sommarlägren.
Hon gläds över att fler ungdomar nu får denna möjlighet men ser även andra fördelar med att sommarläger anordnas på flera håll i landet.
– För en del är det ett stort steg att för första gången åka på ett läger som detta. Då kan det kännas tryggt att veta man inte är alltför långt hemifrån, om man skulle ångra sig och vill åka hem.
Vistelsen brukar bli en upplevelse som man inte vill vara utan berättar Gudrun Strandberg. Många ungdomar återvänder år efter år, Vänskapsband knyts och många träffas och håller kontakt genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp.
Upplägget för sommarens läger ser ungefär ut som tidigare. Föreläsningar varvas med aktiviteter som yoga, taktil massage, bad och korvgrillning. Däremellan finns gott om tid dela erfarenheter av att leva med en demenssjuk föräldrer.
Av sommarens fyra läger vänder sig tre till åldersgruppen 18–30 år. De fjärde lägret, som arrangeras i Skåne, riktar sig till barn upp till 17 år med (icke-demenssjuk) förälder. Mer information och anmälningssida finns på www.avesta.se/sommarlager » (nytt fönster). Där kan man också få kontaktuppgifter till ungdomar som har deltagit i sommarlägren.
Magnus Westlander
Sedan 2011 har ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder samlats utanför Avesta på sommaren. Förra året deltog 21 stycken i lägret på Sjöviks folkhögskola vilket innebar fullt hus. Lika många är anmälda till lägerverksamhet i år, trots det finns goda möjligheter att få plats.
– I augusti arrangeras läger, inte bara ""i Avesta, utan även i skånska Furuboda och Luleå i norr. Därför kan vi erbjuda betydligt fler platser i år, säger Gudrun Strandberg, demenssjuksköterska i Avesta kommun och en av initiativtagarna till de omtyckta sommarlägren.
Hon gläds över att fler ungdomar nu får denna möjlighet men ser även andra fördelar med att sommarläger anordnas på flera håll i landet.
– För en del är det ett stort steg att för första gången åka på ett läger som detta. Då kan det kännas tryggt att veta man inte är alltför långt hemifrån, om man skulle ångra sig och vill åka hem.
Vistelsen brukar bli en upplevelse som man inte vill vara utan berättar Gudrun Strandberg. Många ungdomar återvänder år efter år, Vänskapsband knyts och många träffas och håller kontakt genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp.
Upplägget för sommarens läger ser ungefär ut som tidigare. Föreläsningar varvas med aktiviteter som yoga, taktil massage, bad och korvgrillning. Däremellan finns gott om tid dela erfarenheter av att leva med en demenssjuk föräldrer.
Av sommarens fyra läger vänder sig tre till åldersgruppen 18–30 år. De fjärde lägret, som arrangeras i Skåne, riktar sig till barn upp till 17 år med (icke-demenssjuk) förälder. Mer information och anmälningssida finns på www.avesta.se/sommarlager » (nytt fönster). Där kan man också få kontaktuppgifter till ungdomar som har deltagit i sommarlägren.
Magnus Westlander
Sommarläger för unga med en demenssjuk förälder äger rum i Dalarna, Norrbotten och Skåne