”Vi ser ett stort värde i att skapa långsiktiga regler på detta område. Frågan om skyddsåtgärder inom demensvården har dragits i långbänk, sannolikt beroende på att man sett en risk för att ett nytt regelverk kan missbrukas”, säger Maria Larsson, äldreminister, och Lena Hallgren (s), vice ordförande i socialutskottet, i en gemensam debattartikel (DN 29 nov 2012).
I det lagförslag som nu granskas av lagrådet anges vad som ska räknas som en tvingande skyddsåtgärd, dit hör bland annat larm, inlåsning och sänggrind. Samtliga används redan i demensvården på många håll, trots att de i regel strider mot individens grundlagsstadgade rättigheter. Socialtjänstlagen bygger på frivillighet och utan samtycke från vårdtagaren är det förbjudet att till exempel lämna en sänggrind uppfälld. Vårdpersonal begår ett lagbrott även om syftet är att förhindra att en vårdtagare, som brukar glömma att hon inte längre kan stå på benen, faller och skadar sig.
Regeringen – och Socialdemokraterna – vill nu alltså tillåta vissa tvingande skyddsåtgärder men bara i undantagsfall. Syftet sägs vara ”att minimera användningen av tvång och begränsningar, skapa större rättssäkerhet och uppnå en bättre och värdigare demensvård”. För att ett brickbord eller annan tvingande skyddsåtgärd ska kunna användas måste kommunen utreda behovet i varje enskilt fall, detta för att undvika godtyckliga beslut.
Av kommunens utredning ska framgå vilka åtgärder som tidigare prövats för att minimera risken att vårdtagaren skadar sig. Det ska också finnas en plan för hur de negativa effekterna av den tvingande skyddsåtgärden ska kunna upphävas. Åtgärdsbeslutet ska omprövas minst en gång per år och vara möjlig att överklaga. Beslutet ska även inrapporteras till Socialstyrelsen.
Frågan om tvångs- och skyddsåtgärder i demensvården har stötts och blötts i många år. En utredning lämnade 2006 ett förslag på hur området kunde regleras. Det möttes av både ris och ros. Farhågorna handlade bland annat om att ett legaliserande av tvingande åtgärder kunde leda till en ökad användning på bekostnad av personal.
Erfarenheter från Norge ger dock inget stöd för att brickbord och låsta dörrar skulle ersätta hjälpande händer. Där är en etablerad uppfattning att tvingande åtgärder snarare används i mindre omfattning sedan området lagreglerades i januari 2009. Det framgår av Svenskt Demenscentrums kartläggning För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården (2010).
Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, har inte läst regeringens lagförslag i sin helhet men välkomnar den blocköverskridande överenskommelsen.
– Alla som arbetar inom vården vet att tvingande skyddsåtgärder redan förekommer, därför är det hög tid att en lagreglering kommer till stånd. Det är orimligt att anställda inom vård och omsorg, oskolade i juridik, på egen hand fattar beslut som inskränker människors rörelsefrihet. Genom tydliga regler och möjligheter att överklaga beslut kan vi skapa en mer rättssäker och värdigare demensvård.
Regeringens lagförslag har nu gått på remiss till lagrådet. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Socialstyrelsen kommer att ta fram en vägledning för tillämpningen.
Magnus Westlander