Senaste nytt
Demenssjukdom minskar bland 85-åringar
Demenssjukdom har blivit mindre vanligt bland 85-åringar. Det framgår av en ny studie från Göteborgs universitet. Högre utbildningsnivå och bättre behandling av hjärt-kärlsjukdom nämns som möjliga förklaringar.
Resultaten baseras på data från H70-studien som har följt olika åldergruppers hälsoutveckling sedan 1970-talet. I den aktuella studien jämförs förekomsten av demenssjukdom hos 571 85-åringar från 2008 med den hos 494 personer i samma ålder 1976. Skillnaden är tydlig. Andelen med demenssjukdom har minskat från 30 till 22 procent.
Minskningen är mest tydlig när det gäller vaskulär demens som efter Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Den orsakas av hjärnskador efter bland annat stroke. Professor Ingmar Skoog, forskningsledare för H70-studien, tror att bättre behandling av stroke och högt blodtryck, som är en riskfaktor för stroke, kan vara ett par förklaringar till minskningen av vaskulär demens.
Senare generationer har generellt sett bättre utbildning än tidigare, något som sannolikt också haft en betydelse för den positiva utvecklingen. Forsknig har visat att hög utbildningsnivå har en skyddande effekt mot demens.
– Det beror antagligen på att de med högre utbildning har tränat upp hjärnan, så man har en större reserv att ta till utifall man insjuknar eller får en stroke. Något man gör under de första 25 åren i livet får alltså betydelse för huruvida man får demens sextio år senare, säger Ingmar Skoog till Dagens Medicin.
Göteborgsstudien, som publiceras i Scientific Reports, är bara en i raden på senare år som kommit fram till liknande resultat. Andelen med demenssjukdom i de högre åldersgrupperna tycks minska något. Antalet personer som insjuknar blir ändå allt fler eftersom medellivslängden fortsätter att öka, både i Sverige och i de flesta andra länder.
Decreasing prevalence of dementia in 85-year olds examined
22 years apart: the influence of education and stroke.
Läs artikeln i Scientific Reports (nytt fönster)
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Läs artikel i Dagens medicin (nytt fönster)
Resultaten baseras på data från H70-studien som har följt olika åldergruppers hälsoutveckling sedan 1970-talet. I den aktuella studien jämförs förekomsten av demenssjukdom hos 571 85-åringar från 2008 med den hos 494 personer i samma ålder 1976. Skillnaden är tydlig. Andelen med demenssjukdom har minskat från 30 till 22 procent.
Minskningen är mest tydlig när det gäller vaskulär demens som efter Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Den orsakas av hjärnskador efter bland annat stroke. Professor Ingmar Skoog, forskningsledare för H70-studien, tror att bättre behandling av stroke och högt blodtryck, som är en riskfaktor för stroke, kan vara ett par förklaringar till minskningen av vaskulär demens.
Senare generationer har generellt sett bättre utbildning än tidigare, något som sannolikt också haft en betydelse för den positiva utvecklingen. Forsknig har visat att hög utbildningsnivå har en skyddande effekt mot demens.
– Det beror antagligen på att de med högre utbildning har tränat upp hjärnan, så man har en större reserv att ta till utifall man insjuknar eller får en stroke. Något man gör under de första 25 åren i livet får alltså betydelse för huruvida man får demens sextio år senare, säger Ingmar Skoog till Dagens Medicin.
Göteborgsstudien, som publiceras i Scientific Reports, är bara en i raden på senare år som kommit fram till liknande resultat. Andelen med demenssjukdom i de högre åldersgrupperna tycks minska något. Antalet personer som insjuknar blir ändå allt fler eftersom medellivslängden fortsätter att öka, både i Sverige och i de flesta andra länder.
Decreasing prevalence of dementia in 85-year olds examined
22 years apart: the influence of education and stroke.
Läs artikeln i Scientific Reports (nytt fönster)
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Läs artikel i Dagens medicin (nytt fönster)
Sämre munhälsa efter demensdiagnos
En demensdiagnos leder ofta till glesare kontakt med tandvården med sämre munhälsa som följd. Det visar forskning från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
Studien omfattar drygt 58 000 personer som är registrerade i Svenska Demensregistret (SveDem) och Tandhälsoregistret. Deras munhälsa och tandvårdsbesök har undersökts, både före och efter demensdiagnosen ställts.
– Vi såg att antalet tandläkarbesök minskade signifikant efter demensdiagnosen och att minskningen av tandvårdskonsumtion var mer uttalad hos patienter med snabbare kognitiv försämring, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet.
Forskarna kunde även konstatera att försämrad kognitiv förmåga – mätt som låg MMSE-poäng – ökade risken för tandlossning, något som i sin tur kan leda till bland annat svårigheter att äta.
Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, tror att glesare tandläkarbesök beror på att patienten glömmer bort besöken eller prioriterar annan vård eftersom tandvården är skild från den övriga sjukvården.
– Det behövs en bättre struktur för att fånga upp dessa patienter och se till så att de går på sina tandvårdskontroller, säger hon.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Till artikeln i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)
Studien omfattar drygt 58 000 personer som är registrerade i Svenska Demensregistret (SveDem) och Tandhälsoregistret. Deras munhälsa och tandvårdsbesök har undersökts, både före och efter demensdiagnosen ställts.
– Vi såg att antalet tandläkarbesök minskade signifikant efter demensdiagnosen och att minskningen av tandvårdskonsumtion var mer uttalad hos patienter med snabbare kognitiv försämring, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet.
Forskarna kunde även konstatera att försämrad kognitiv förmåga – mätt som låg MMSE-poäng – ökade risken för tandlossning, något som i sin tur kan leda till bland annat svårigheter att äta.
Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, tror att glesare tandläkarbesök beror på att patienten glömmer bort besöken eller prioriterar annan vård eftersom tandvården är skild från den övriga sjukvården.
– Det behövs en bättre struktur för att fånga upp dessa patienter och se till så att de går på sina tandvårdskontroller, säger hon.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Till artikeln i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)
Årets mest demensvänliga butik till Hudik
...
ICA Håsta i Hudiksvall har fått Svenskt Demenscentrums nyinstiftade pris "Årets mest demensvänliga butik". Priset delades ut av TV-profilen Morgan Olofsson under Almedalsveckan i Visby. Katrin Andersson, som representerade ICA-butiken, fick ta emot diplom, blommor och en matkasse i handblåst glas.
I juryn ingick representanter för Demensförbundet, tidningen Fri Köpenskap, Myndigheten för delaktighet och Svenskt Demenscentrum. Prismotiveringen lyder: "För att i dialog med Demensföreningen i Hudiksvall ha tagit initiativ till enkla förändringar i butiksmiljön och gett personalen ökad kunskap och förståelse för demenssjukdom, allt för att underlätta för kunder med kognitiva funktionsnedsättningar".
ICA Håsta i Hudiksvall har fått Svenskt Demenscentrums nyinstiftade pris "Årets mest demensvänliga butik". Priset delades ut av TV-profilen Morgan Olofsson under Almedalsveckan i Visby. Katrin Andersson, som representerade ICA-butiken, fick ta emot diplom, blommor och en matkasse i handblåst glas.
I juryn ingick representanter för Demensförbundet, tidningen Fri Köpenskap, Myndigheten för delaktighet och Svenskt Demenscentrum. Prismotiveringen lyder: "För att i dialog med Demensföreningen i Hudiksvall ha tagit initiativ till enkla förändringar i butiksmiljön och gett personalen ökad kunskap och förståelse för demenssjukdom, allt för att underlätta för kunder med kognitiva funktionsnedsättningar".
Miljonstöd till nationella kvalitetsregister
Regeringen skjuter till extra medel till Svenska Demensregistret (SveDem) och BPSD-registret. SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som samlar in data med syfte att förbättra och utveckla vården av demenssjuka. Ambitionen är att få kunskap om hela vårdkedjan men idag är det framför allt specialistkliniker på sjukhus och enheter inom primärvård som är anslutna till SveDem. Häromåret lanserade SveDem en modul för särskilt boende och nu satsar regeringen 1,5 milj kr för att motsvarande modul ska kunna tas fram för hemtjänst.
Samma belopp, 1,5 milj kr, går till Skånes universitetssjukhus för uppdatering av utbildningsmaterial och variabler kopplade till BPSD-registret. Nio av tio personer drabbas någon gång av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD), till exempel vanföreställningar, apati och sömnrubbningar. Symtomen leder ofta till svåra problem för de som drabbas men påverkar också anhöriga och personal. BPSD-registret möjliggör utvärdering av insatser och kan ligga till grund för förbättringsarbete.
– Utan bra stöd skapar demenssjukdomar ett stort och onödigt lidande för både drabbade och anhöriga. Därför behöver vi kunna följa upp de insatser som ges så att vården och omsorgen kring personer med minnessjukdom utvecklas, säger äldreminister Åsa Regnér i ett pressmeddelande från regeringen.
SveDem och Skånes universitetssjukhus ska rapportera resultatet av sitt arbete senast den 15 mars 2018.
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Samma belopp, 1,5 milj kr, går till Skånes universitetssjukhus för uppdatering av utbildningsmaterial och variabler kopplade till BPSD-registret. Nio av tio personer drabbas någon gång av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD), till exempel vanföreställningar, apati och sömnrubbningar. Symtomen leder ofta till svåra problem för de som drabbas men påverkar också anhöriga och personal. BPSD-registret möjliggör utvärdering av insatser och kan ligga till grund för förbättringsarbete.
– Utan bra stöd skapar demenssjukdomar ett stort och onödigt lidande för både drabbade och anhöriga. Därför behöver vi kunna följa upp de insatser som ges så att vården och omsorgen kring personer med minnessjukdom utvecklas, säger äldreminister Åsa Regnér i ett pressmeddelande från regeringen.
SveDem och Skånes universitetssjukhus ska rapportera resultatet av sitt arbete senast den 15 mars 2018.
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Svenskdominerad rapport blev "hot stuff"
Fjolårets marsnummer av den ansedda tidskriften The Lancet Neurology handlade om hur kampen mot demenssjukdom bör bedrivas i framtiden. Denna publikation har nu rankats som "hot stuff" av den vetenskapliga sajten Web of Science. Det innebär att den tillhör de mest citerade publikationerna (0,1%) under de två senaste åren inom ämnesområdet neurovetenskap och beteende.
Lancetpublikationen togs fram av en expertkommission under ledning av professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power. Flera av nätverkets forskare deltog i kommisionens arbete.
– Vår artikel är heltäckande och visar att en samlad forskningssatsning inom alla delar av området är vår stora – och enda – möjlighet att möta denna ”tickande kostnadsbomb” och förbättra människors hälsa, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, på Swedish Brain Powers webb.
Mer info på Swedish Brain Powers webb
Lancetpublikationen togs fram av en expertkommission under ledning av professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power. Flera av nätverkets forskare deltog i kommisionens arbete.
– Vår artikel är heltäckande och visar att en samlad forskningssatsning inom alla delar av området är vår stora – och enda – möjlighet att möta denna ”tickande kostnadsbomb” och förbättra människors hälsa, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, på Swedish Brain Powers webb.
Mer info på Swedish Brain Powers webb
Alzheimerforskningen prövar cancermodell
En pool med lämpliga försökspersoner som snabbt kan rekryteras till kliniska studier. Det ska bli verklighet genom EU-finansierade EPAD, ett europeiskt samarbetsprojekt mellan industri och akademi med syfte att påskynda utvecklingen av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Målet är att samla cirka 4 000 personer i tidig sjukdomsfas och som ska kunna delta i olika läkemedelsprövningar samtidigt. Denna modell används redan inom cancerforskningen.
– Om man testar flera läkemedel mot samma "placeboarm" kan man snabbare identifiera de läkemedelskandidater som verkar lovande. Om flera visar bra resultat kan de även testas ihop. Liknande studiedesign har använts framgångsrikt inom läkemedelsutveckling mot till exempel bröstcancer, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, till Läkemedelsvärlden.
Modellen bygger på att studiedeltagarna identifieras tidigt i sin sjukdom, redan innan de uppvisar några symtom. Identifieringen görs utifrån olika biomarkörer i bland annat ryggmärgsvätska. När de första studierna kan starta är inte klart.
– Det här är något helt nytt och det kommer att ta lite tid att bygga upp miljön och infrastrukturen. Dessutom måste de etiska frågorna med samtycke och så vidare hanteras på ett korrekt sätt, säger Miia Kivipelto.
Till Läkemedelsvärlden (nytt fönster)
Läs mer om EPAD
EU-satsning för att förebygga demens
Målet är att samla cirka 4 000 personer i tidig sjukdomsfas och som ska kunna delta i olika läkemedelsprövningar samtidigt. Denna modell används redan inom cancerforskningen.
– Om man testar flera läkemedel mot samma "placeboarm" kan man snabbare identifiera de läkemedelskandidater som verkar lovande. Om flera visar bra resultat kan de även testas ihop. Liknande studiedesign har använts framgångsrikt inom läkemedelsutveckling mot till exempel bröstcancer, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, till Läkemedelsvärlden.
Modellen bygger på att studiedeltagarna identifieras tidigt i sin sjukdom, redan innan de uppvisar några symtom. Identifieringen görs utifrån olika biomarkörer i bland annat ryggmärgsvätska. När de första studierna kan starta är inte klart.
– Det här är något helt nytt och det kommer att ta lite tid att bygga upp miljön och infrastrukturen. Dessutom måste de etiska frågorna med samtycke och så vidare hanteras på ett korrekt sätt, säger Miia Kivipelto.
Till Läkemedelsvärlden (nytt fönster)
Läs mer om EPAD
EU-satsning för att förebygga demens
Demenscentrum på plats i Almedalen
Söndag den 2 juli inleds årets Almedalsvecka i Visby. Bland de drygt 3000 seminarier och andra evenemang som äger rum har flera demens som tema.
Måndag 3 juli kommer Frida Nobel, Socialstyrelsen, att presentera ett rykande färskt förslag till nationell demensstrategi. Förslaget väntas hon lägga fram för regeringen runt midsommar. På onsdagen delar Svenskt Demenscentrum ut det nyinstiftade priset Årets mest demensvänliga butik. Här är ett urval av evenemang.
Måndag 3 juli, kl 8.00–16.00: Ett gott liv – hela livet
Seminariedag som Svenskt Demenscentrum arrangerar på Gotlands museum, tillsammans med Demensförbundet och Stiftelsen Äldrecentrum. Här presenteras bland annat förslaget till nationell demensstrategi och Stockholms stads satsning på stjärnmärkt demensomsorg. Ladda ned hela programmet (nytt fönster).
Tisdag 4 juli, kl 10.00–11.00: Bostäder för äldre att bo kvar i
Hur kan man arbeta för att erbjuda anpassade bostäder för äldre och människor med demenssjukdom till priser som de faktiskt har råd med? Frågan ställs i ett seminarium med Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, och företrädare för myndigheter, SKL, regeringskansliet och byggbranschen. Mer info (nytt fönster)
Tisdag"" 4 juli, kl 12.30–16.00: Ett värdigt liv med demens
Föreläsningar med bland andra professor Yngve Gustafsson. Demensförbundet arrangerar. Mer info (nytt fönster)
Onsdag 5 juli, kl 9.00–10.00: En mataffär för alla?
Det ska vara lätt att handla men för personer med demenssjukdom är det ofta förknippat med oro och stress. Seminariet tar upp exempel på demensvänliga butiker och avslutas med paneldebatt med företrädare för bland annat Myndigheten för delaktighet, Svenskt Demenscentrum och dagligvaruhandeln. Mer info (nytt fönster)
Onsdag 5 juli, kl 14.00–15.00: En demensvänlig butik, hur ser den ut?
Svenskt Demenscentrum delar ut det nyinstiftade priset Årets mest demensvänliga butik. Mer info (nytt fönster)
För fler seminarier med demenstema, gå till Almedalskalendern och sök på "demens" (nytt fönster)
Måndag 3 juli kommer Frida Nobel, Socialstyrelsen, att presentera ett rykande färskt förslag till nationell demensstrategi. Förslaget väntas hon lägga fram för regeringen runt midsommar. På onsdagen delar Svenskt Demenscentrum ut det nyinstiftade priset Årets mest demensvänliga butik. Här är ett urval av evenemang.
Måndag 3 juli, kl 8.00–16.00: Ett gott liv – hela livet
Seminariedag som Svenskt Demenscentrum arrangerar på Gotlands museum, tillsammans med Demensförbundet och Stiftelsen Äldrecentrum. Här presenteras bland annat förslaget till nationell demensstrategi och Stockholms stads satsning på stjärnmärkt demensomsorg. Ladda ned hela programmet (nytt fönster).
Tisdag 4 juli, kl 10.00–11.00: Bostäder för äldre att bo kvar i
Hur kan man arbeta för att erbjuda anpassade bostäder för äldre och människor med demenssjukdom till priser som de faktiskt har råd med? Frågan ställs i ett seminarium med Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, och företrädare för myndigheter, SKL, regeringskansliet och byggbranschen. Mer info (nytt fönster)
Tisdag"" 4 juli, kl 12.30–16.00: Ett värdigt liv med demens
Föreläsningar med bland andra professor Yngve Gustafsson. Demensförbundet arrangerar. Mer info (nytt fönster)
Onsdag 5 juli, kl 9.00–10.00: En mataffär för alla?
Det ska vara lätt att handla men för personer med demenssjukdom är det ofta förknippat med oro och stress. Seminariet tar upp exempel på demensvänliga butiker och avslutas med paneldebatt med företrädare för bland annat Myndigheten för delaktighet, Svenskt Demenscentrum och dagligvaruhandeln. Mer info (nytt fönster)
Onsdag 5 juli, kl 14.00–15.00: En demensvänlig butik, hur ser den ut?
Svenskt Demenscentrum delar ut det nyinstiftade priset Årets mest demensvänliga butik. Mer info (nytt fönster)
För fler seminarier med demenstema, gå till Almedalskalendern och sök på "demens" (nytt fönster)
Världshälsoorganisationen lyfter demensfrågan
Världshälsoorganisationen WHO har enhälligt antagit en global demensplan. FN-organet uppmanar sina medlemsstater att snarast ta fram nationella demensstrategier.
Beslutet att anta "Global Plan of Action on the Public Helath Response to Dementia 2017–2025" togs enhälligt av WHO:s 194 medlemsstater vid ett möte i Geneve i slutet av maj. Det finns inga bindande förpliktelser i WHO:s plan som dock pekar på att den kraftiga ökningen av demenssjukdom globalt är en utmaning som måste ges hög prioritet av världens regeringar.
I dag finns drygt 47 miljoner personer med demenssjukdom i världen, ett antal som väntas öka till 75 miljoner år 2030. WHO formulerar ett antal områden som medlemsstaterna bör inrikta sig på. Det handlar bland annat om satsning på forskning och innovation, medvetenhet om sjukdomen, demensvänliga miljöer och stöd till anhöriga.
24 av WHO:s medlemsstater har redan antagit nationella demensstrategier. Till dem hör inte Sverige men ett förslag är på gång och ska presenteras i slutet av juni. Ansvarig utredare är Frida Nobel, Socialstyrelsen, som berättar om dess innehåll den 3 juli vid Svenskt Demenscentrums seminariepass under Almedalsveckan i Visby.
Till WHO:s webb (nytt fönster)
Beslutet att anta "Global Plan of Action on the Public Helath Response to Dementia 2017–2025" togs enhälligt av WHO:s 194 medlemsstater vid ett möte i Geneve i slutet av maj. Det finns inga bindande förpliktelser i WHO:s plan som dock pekar på att den kraftiga ökningen av demenssjukdom globalt är en utmaning som måste ges hög prioritet av världens regeringar.
I dag finns drygt 47 miljoner personer med demenssjukdom i världen, ett antal som väntas öka till 75 miljoner år 2030. WHO formulerar ett antal områden som medlemsstaterna bör inrikta sig på. Det handlar bland annat om satsning på forskning och innovation, medvetenhet om sjukdomen, demensvänliga miljöer och stöd till anhöriga.
24 av WHO:s medlemsstater har redan antagit nationella demensstrategier. Till dem hör inte Sverige men ett förslag är på gång och ska presenteras i slutet av juni. Ansvarig utredare är Frida Nobel, Socialstyrelsen, som berättar om dess innehåll den 3 juli vid Svenskt Demenscentrums seminariepass under Almedalsveckan i Visby.
Till WHO:s webb (nytt fönster)
Internationellt möte på Kungliga Slottet
I förra veckan arrangerades Dementia Forum X för andra gången. Kungliga Slottet öppnade portarna för ett drygt 100-tal inbjudna gäster från olika delar av världen.
Forskare, vårdutvecklare, politiker och representanter från läkemedelsindustrin diskuterade den globala utmaning som demenssjukdomarna utgör. Till arrangemanget hade Drottning Silvia även bjudit Drottning Sofia från Spanien. Svenskt Demenscentrum var på plats och tog bland annat upp de intiativ som pågår för ett mer demensvänligt samhälle.
Ladda ned pdf om Dementia Forum X (pdf, 20 sid)
Wilhelmina Hofffman, chef för Svenskt Demenscentrum, berättar
om svenska initiativ för ett mer demensvänligt samhälle.
Forskare, vårdutvecklare, politiker och representanter från läkemedelsindustrin diskuterade den globala utmaning som demenssjukdomarna utgör. Till arrangemanget hade Drottning Silvia även bjudit Drottning Sofia från Spanien. Svenskt Demenscentrum var på plats och tog bland annat upp de intiativ som pågår för ett mer demensvänligt samhälle.
Ladda ned pdf om Dementia Forum X (pdf, 20 sid)
Wilhelmina Hofffman, chef för Svenskt Demenscentrum, berättar
om svenska initiativ för ett mer demensvänligt samhälle.
Ny version av Checklista demens
Nu kommer en ny version av Checklista demens. Det lättanvända och verksamhetsnära verktyget används främst för att följa upp de nationella riktlinjerna på den enskilda arbetsplatsen. Liksom tidigare finns checklistan i två varianter, en för särskilt boende och en för hemtjänst.
Checklista demens är ett formulär med frågor uppdelade på olika avsnitt, bland annat Läkemedel, Fysisk och psykosocial miljö och Måltider och nutrition. Frågorna tas upp i arbetsgruppen och besvaras för varje vårdtagare. Det ifyllda formuläret kan sedan föras in i den befintliga dokumentationen. Genom att diskutera och analysera svaren kan även lärande och teamarbete stärkas på arbetsplatsen.
Vad är då nytt i den nya omarbetade checklistan? Ja, nya frågor har tillkommit, ännu fler har tagits bort. I checklistan för särskilt boende har ett helt avsnittet – Vård livets slut – lyfts ut. En del av frågorna där har flyttats till andra avsnitt.
– Nytt är också att vägledningen ligger i en separat pdf. Sammataget hoppas vi att den nya checklistan upplevs ännu mer användarvänlig utan att för den skull ha blivit mindre relevant, säger Laila Becker som har lett utvecklingsarbetet med checklistan på Svenskt Demenscentrum.
Till sin hjälp har hon haft referensgrupper i Arjeplog, Osby, Stockholm, Sundsvall och Uppsala. De har gett feedback och förslag på ändringar. Den nya checklistan har sedan prövats i Stockholmsstadsdelen Enskede-Årsta-Vantör och Huddinge, inom ramen för pilotstudien Kvalitetsmärkning av demenskompetens. Se separat artikel.
– Senare i år hoppas vi kunna lansera en digital checklista, en version som man kan fylla i från datorn och där varje sammanfattning kan skrivas ut separat, säger Laila Becker.
Utvecklingsarbetet med den nya versionen har delvis finansierats via Stiftelsen Uppsala Hemsysterskolas Fond.
Magnus Westlander
Checklista demens kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrums webb
Checklista demens är ett formulär med frågor uppdelade på olika avsnitt, bland annat Läkemedel, Fysisk och psykosocial miljö och Måltider och nutrition. Frågorna tas upp i arbetsgruppen och besvaras för varje vårdtagare. Det ifyllda formuläret kan sedan föras in i den befintliga dokumentationen. Genom att diskutera och analysera svaren kan även lärande och teamarbete stärkas på arbetsplatsen.
Vad är då nytt i den nya omarbetade checklistan? Ja, nya frågor har tillkommit, ännu fler har tagits bort. I checklistan för särskilt boende har ett helt avsnittet – Vård livets slut – lyfts ut. En del av frågorna där har flyttats till andra avsnitt.
– Nytt är också att vägledningen ligger i en separat pdf. Sammataget hoppas vi att den nya checklistan upplevs ännu mer användarvänlig utan att för den skull ha blivit mindre relevant, säger Laila Becker som har lett utvecklingsarbetet med checklistan på Svenskt Demenscentrum.
Till sin hjälp har hon haft referensgrupper i Arjeplog, Osby, Stockholm, Sundsvall och Uppsala. De har gett feedback och förslag på ändringar. Den nya checklistan har sedan prövats i Stockholmsstadsdelen Enskede-Årsta-Vantör och Huddinge, inom ramen för pilotstudien Kvalitetsmärkning av demenskompetens. Se separat artikel.
– Senare i år hoppas vi kunna lansera en digital checklista, en version som man kan fylla i från datorn och där varje sammanfattning kan skrivas ut separat, säger Laila Becker.
Utvecklingsarbetet med den nya versionen har delvis finansierats via Stiftelsen Uppsala Hemsysterskolas Fond.
Magnus Westlander
Checklista demens kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrums webb