Senaste nytt
Hundratio Nollvisionsambassadörer i Kiruna
...
I förra veckan besökte Svenskt Demenscentrum och Svenska Demensregistret Kiruna och höll en utbildningsdag i Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Siv Gunillasson, demenssjuksköterska i Kiruna, hade samlat 110 yrkesverksamma inom kommunens vård och omsorg. De kan nu titulera sig Nollvisionsambassadörer med uppdrag att sprida kunskap om arbetssätt och metoder för en demensvård tvång och begränsningar.
Den 10 oktober hålls nästa utbildningsdag för den som vill bli Nollvisionsambassadör
I förra veckan besökte Svenskt Demenscentrum och Svenska Demensregistret Kiruna och höll en utbildningsdag i Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Siv Gunillasson, demenssjuksköterska i Kiruna, hade samlat 110 yrkesverksamma inom kommunens vård och omsorg. De kan nu titulera sig Nollvisionsambassadörer med uppdrag att sprida kunskap om arbetssätt och metoder för en demensvård tvång och begränsningar.
Den 10 oktober hålls nästa utbildningsdag för den som vill bli Nollvisionsambassadör
Bokrea under Internationella alzheimerdagen
I dag, 21 september, uppmärksammas den Internationella alzheimerdagen på olika håll i världen. Var tredje sekund insjuknar en person i demenssjukdom och totalt är 47 miljoner drabbade. I Sverige har 160 000 personer en demensjukdom, Alzheimers sjukdom är den vanligaste.
Under alzheimerdagen hålls föreläsningar med flera av landets ledande demensexperter på Palladium i Malmö och Aula Medica i Stockholm. Svenskt Demenscentrum passar på att erbjuda 25 procent rabatt på fyra boktitlar i webbshoppen (nytt fönster).
Aggressivitet beror delvis på diagnos
Aggressivt beteende är inte direkt kopplat till en särskild demensdiagnos. Men det är vanligare och uppträder ofta tidigare i sjukdomsförloppet hos personer med frontotemporal demens. Det visar ny forskning från Lunds universitet.
I en studie har personer med diagnoserna Alzheimers sjukdom och frontotemporal demens jämförts. Att aggressivt beteende ofta uppträder tidigare vid frontotemporal demens kan bero på att sjukdomen börjar i hjärnans främre delar som styr empati, impulskontroll, personlighet och omdöme.
Studien visade att våldet var grövre hos personer med frontotemporal demens och att det oftare riktades mot helt okända människor. Drygt 20 procent av de fysiskt aggressiva personer med frontotemporal demens var våldsamma mot främlingar. Motsvarande andel för alzheimerpatienterna var endast 2 procent.
– En person med frontotemporal demens kan helt oprovocerat använda sig av fysisk aggressivitet medan en person med alzheimer i regel gör det om en annan person exempelvis närmar sig för snabbt, till exempel i en omvårdnadssituation, säger ST-läkaren Madeleine Liljegren, doktorand vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
Hon påpekar att personer med frontotemporal demens i regel är yngre när de drabbas än de med Alzheimer. Dessutom är tiden från första symptom till att diagnos ställs längre vilket gör att personer med frontotemporal demens rör sig längre ute i samhället utan att få tillgång till rätt hjälp och stöd.
Foto: Olle Dahlbäck
Läs mer på Neurologi i Sverige (nytt fönster)
I en studie har personer med diagnoserna Alzheimers sjukdom och frontotemporal demens jämförts. Att aggressivt beteende ofta uppträder tidigare vid frontotemporal demens kan bero på att sjukdomen börjar i hjärnans främre delar som styr empati, impulskontroll, personlighet och omdöme.
Studien visade att våldet var grövre hos personer med frontotemporal demens och att det oftare riktades mot helt okända människor. Drygt 20 procent av de fysiskt aggressiva personer med frontotemporal demens var våldsamma mot främlingar. Motsvarande andel för alzheimerpatienterna var endast 2 procent.
– En person med frontotemporal demens kan helt oprovocerat använda sig av fysisk aggressivitet medan en person med alzheimer i regel gör det om en annan person exempelvis närmar sig för snabbt, till exempel i en omvårdnadssituation, säger ST-läkaren Madeleine Liljegren, doktorand vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
Hon påpekar att personer med frontotemporal demens i regel är yngre när de drabbas än de med Alzheimer. Dessutom är tiden från första symptom till att diagnos ställs längre vilket gör att personer med frontotemporal demens rör sig längre ute i samhället utan att få tillgång till rätt hjälp och stöd.
Foto: Olle Dahlbäck
Läs mer på Neurologi i Sverige (nytt fönster)
Fakta om stjärnmärkt demensomsorg
Så fungerar stjärnmärkt demensomsorg
- I ett pilotprojekt testar Stockholms stad stjärnmärkning av demenskunskap som påminner lite om rankingen av restauranger och hotell.
- Modellen har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och innehåller fyra utbildningssteg som motsvarar fyra stjärnor.
- I steg 1 genomför personalen på enheten webbutbildningen Demens ABC. Sedan träffas de i mindre grupper för att reflektera kring utbildningens innehåll.
- I steg 2 genomför man på motsvarande sätt Demens ABC plus Hemtjänst eller Demens ABC plus Särskilt, beroende på var man arbetar.
- I steg 3 ska deltagarna använda Checklista demens. Det är ett konkret verktyg för att arbeta efter de nationella riktlinjerna.
- I steg 4 ska verksamheten använda arbetssättet i ”Nollvision- för en demensvård utan tvång och begränsningar”, ett utbildningspaket som tagits fram av Svenskt Demenscentrum.
- Ett krav för att arbetsplatsen ska diplomeras med fyrs stjärnor är att minst 90 procent av personalen har genomfört samtliga utbildningssteg.
- Pilotprojektet i Stockholm följs upp av stiftelsen Äldrecentrum. Om det faller väl ut planeras det att permanentas i stadens alla stadsdelar.
- I ett pilotprojekt testar Stockholms stad stjärnmärkning av demenskunskap som påminner lite om rankingen av restauranger och hotell.
- Modellen har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och innehåller fyra utbildningssteg som motsvarar fyra stjärnor.
- I steg 1 genomför personalen på enheten webbutbildningen Demens ABC. Sedan träffas de i mindre grupper för att reflektera kring utbildningens innehåll.
- I steg 2 genomför man på motsvarande sätt Demens ABC plus Hemtjänst eller Demens ABC plus Särskilt, beroende på var man arbetar.
- I steg 3 ska deltagarna använda Checklista demens. Det är ett konkret verktyg för att arbeta efter de nationella riktlinjerna.
- I steg 4 ska verksamheten använda arbetssättet i ”Nollvision- för en demensvård utan tvång och begränsningar”, ett utbildningspaket som tagits fram av Svenskt Demenscentrum.
- Ett krav för att arbetsplatsen ska diplomeras med fyrs stjärnor är att minst 90 procent av personalen har genomfört samtliga utbildningssteg.
- Pilotprojektet i Stockholm följs upp av stiftelsen Äldrecentrum. Om det faller väl ut planeras det att permanentas i stadens alla stadsdelar.
Sex arbetsplatser blir stjärnmärkta
...
För första gången har demensomsorg blivit stjärnmärkt. I ett pilotprojekt i Stockholms stad har nu närmare 240 medarbetare gått igenom fyra utbildningssteg. I går fick därför deras arbetsplatser ta emot diplom, en stjärnmärkning som bevis på att de genomfört utbildningen ”Tillsammans för en mer personcentrerad demensvård”. Det handlar om hemtjänstenheterna Stureby, Årsta, Enskede och Vantör samt Mårtensgården demensboende och Solrosens dagverksamhet.
Stjärnmärkt demensomsorg är en utbildningsmodell som tagits fram av Svenskt Demenscentrum. Den omfattar fyra utbildningssteg: webbutbildningarna Demens ABC och Demens ABC plus, Checklista demens och utbildningspaketet Nollvisionen – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Minst 90 procent av medarbetarna på en arbetsplats måste ha genomfört de fyra stegen för att arbetsplatsen ska bli stjärnmärkt.
Pilotprojektet i Stockholm har drivits av Äldreförvaltningen och följs upp av Stiftelsen Äldrecentrum. Clara Lindblom, äldreborgarråd i Stockholm, är entusiastisk till stjärnmärkningskonceptet och hoppas att stadens alla enheter ska gå igenom utbildningsmodellen. Om och i så fall när det kan bli verklighet kan hon inte säga för dagen.
Se bildspel från diplomeringen av
arbetsplatserna på Facebook (nytt fönster)
För första gången har demensomsorg blivit stjärnmärkt. I ett pilotprojekt i Stockholms stad har nu närmare 240 medarbetare gått igenom fyra utbildningssteg. I går fick därför deras arbetsplatser ta emot diplom, en stjärnmärkning som bevis på att de genomfört utbildningen ”Tillsammans för en mer personcentrerad demensvård”. Det handlar om hemtjänstenheterna Stureby, Årsta, Enskede och Vantör samt Mårtensgården demensboende och Solrosens dagverksamhet.
Stjärnmärkt demensomsorg är en utbildningsmodell som tagits fram av Svenskt Demenscentrum. Den omfattar fyra utbildningssteg: webbutbildningarna Demens ABC och Demens ABC plus, Checklista demens och utbildningspaketet Nollvisionen – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Minst 90 procent av medarbetarna på en arbetsplats måste ha genomfört de fyra stegen för att arbetsplatsen ska bli stjärnmärkt.
Pilotprojektet i Stockholm har drivits av Äldreförvaltningen och följs upp av Stiftelsen Äldrecentrum. Clara Lindblom, äldreborgarråd i Stockholm, är entusiastisk till stjärnmärkningskonceptet och hoppas att stadens alla enheter ska gå igenom utbildningsmodellen. Om och i så fall när det kan bli verklighet kan hon inte säga för dagen.
Se bildspel från diplomeringen av
arbetsplatserna på Facebook (nytt fönster)
Drottningen fick första exemplaret av ny bok
...
Drottning Silvia tar emot Svenskt Demenscentrums senaste
bok Om demenssjukdom på sjukhus av författaren Kari Molin.
Sjukhusmiljön är sällan bra för personer med kognitiv svikt. En ny bok från Svenskt Demenscentrum tar upp hur den kan förbättras och hur personalen bör bemöta patienter med demenssjukdom.
Om demenssjukdom på sjukhus vänder sig i första hand till de som arbetar inom akutsjukvården. Boken släpptes den 6 september då Drottningen fick ta emot det första exemplaret. Det skedde i samband med att avdelning 1 vid Norrtälje sjukhus certifierades i demensvård utifrån Silviahemmets vårdfilosofi. Det är den andra sjukhusavdelningen i landet som Silviahemcertifieras.
Att vistas på sjukhus är normalt en svår prövning för den som har kognitiv svikt. Spring i korridorer, många nya ansikten och en lång väntan på undersökningar är både psykiskt och fysiskt påfrestande. Benbrott och hjärtinfarkter kräver akutsjukvård men dessvärre förvärras ofta minnessvårigheter och andra kognitiva symptom under sjukhusvistelsen.
Det är inte helt lätt att förändra en sjukhusavdelning där det ofta är trångt och stökigt. Men med relativt enkla medel kan man ändå kan göra en hel del, det framgår av Svenskt Demenscentrums nya bok som ger konkreta exempel på bra miljöanpassningar. Boken tar även upp centrala frågor som hur kognitiv svikt kan upptäckas och vad man gör när patienten vägrar att bli undersökt eller inte kan förklara var hon har ont.
Boken är den femte i en serie av handböcker som vänder sig till olika målgrupper: anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst och särskilt boende. En handbok för primärvården utkommer nästa år.
Beställ boken i vår webbshop (nytt fönster)
Ladda ned boken som pdf, svartvit version (nytt fönster)
Läs mer om Silviahemscertifieringen i Norrtälje (nytt fönster)
Drottning Silvia tar emot Svenskt Demenscentrums senaste
bok Om demenssjukdom på sjukhus av författaren Kari Molin.
Sjukhusmiljön är sällan bra för personer med kognitiv svikt. En ny bok från Svenskt Demenscentrum tar upp hur den kan förbättras och hur personalen bör bemöta patienter med demenssjukdom.
Om demenssjukdom på sjukhus vänder sig i första hand till de som arbetar inom akutsjukvården. Boken släpptes den 6 september då Drottningen fick ta emot det första exemplaret. Det skedde i samband med att avdelning 1 vid Norrtälje sjukhus certifierades i demensvård utifrån Silviahemmets vårdfilosofi. Det är den andra sjukhusavdelningen i landet som Silviahemcertifieras.
Att vistas på sjukhus är normalt en svår prövning för den som har kognitiv svikt. Spring i korridorer, många nya ansikten och en lång väntan på undersökningar är både psykiskt och fysiskt påfrestande. Benbrott och hjärtinfarkter kräver akutsjukvård men dessvärre förvärras ofta minnessvårigheter och andra kognitiva symptom under sjukhusvistelsen.
Det är inte helt lätt att förändra en sjukhusavdelning där det ofta är trångt och stökigt. Men med relativt enkla medel kan man ändå kan göra en hel del, det framgår av Svenskt Demenscentrums nya bok som ger konkreta exempel på bra miljöanpassningar. Boken tar även upp centrala frågor som hur kognitiv svikt kan upptäckas och vad man gör när patienten vägrar att bli undersökt eller inte kan förklara var hon har ont.
Boken är den femte i en serie av handböcker som vänder sig till olika målgrupper: anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst och särskilt boende. En handbok för primärvården utkommer nästa år.
Beställ boken i vår webbshop (nytt fönster)
Ladda ned boken som pdf, svartvit version (nytt fönster)
Läs mer om Silviahemscertifieringen i Norrtälje (nytt fönster)
Stress och depression tolkas ibland som demens
Många personer som upplever sig ha demens, trots att det motsägs av neuropsykologiska undersökningar, har depressiva eller stressrelaterade symptom. Det framgår av en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
Psykolog Marie Eckerströms studie, som uppmärksammas i Läkartidningen, omfattar 250 patienter som undersökts vid minnesmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Ingen av dem uppfyllde kriterierna för demenssjukdom men knappt två tredelar hade lindrig kognitiv funktionsnedsättning (MCI), något som ökar risken för att senare insjukna i demenssjukdom.
Drygt en tredjedel (36 procent) av patienterna hade enbart subjektiv kognitiv försämring, det vill säga försämringen var upplevd men kunde inte bekräftas av neuropsykologiska undersökningar. I denna grupp hade hälften en stressproblematik, även ångest depressiva symptom var vanliga. Dessa patienter kan behöva andra insatser för att bättre förstå sin kognitiva funktioner menar Marie Eckerström.
Läs artikel i Läkartidningen (nytt fönster)
Eckerström, M. Subjective cognitive decline in memory
clinic patients – characteristics and clinical relevance.
Göteborgs universitet; 2017. Till avhandling (nytt fönster)
Psykolog Marie Eckerströms studie, som uppmärksammas i Läkartidningen, omfattar 250 patienter som undersökts vid minnesmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Ingen av dem uppfyllde kriterierna för demenssjukdom men knappt två tredelar hade lindrig kognitiv funktionsnedsättning (MCI), något som ökar risken för att senare insjukna i demenssjukdom.
Drygt en tredjedel (36 procent) av patienterna hade enbart subjektiv kognitiv försämring, det vill säga försämringen var upplevd men kunde inte bekräftas av neuropsykologiska undersökningar. I denna grupp hade hälften en stressproblematik, även ångest depressiva symptom var vanliga. Dessa patienter kan behöva andra insatser för att bättre förstå sin kognitiva funktioner menar Marie Eckerström.
Läs artikel i Läkartidningen (nytt fönster)
Eckerström, M. Subjective cognitive decline in memory
clinic patients – characteristics and clinical relevance.
Göteborgs universitet; 2017. Till avhandling (nytt fönster)
Nu har du chans att bli Nollvisionsambassadör
I dag finns drygt 500 Nollvisionsambassadörer i landet. Svenskt Demenscentrum vill nu ge fler möjlighet att bli ambassadörer. Under hösten 2017 arrangerar vi därför halvdagsutbildningar i bland annat Kiruna och Stockholm.
Utbildningen i Kiruna är fullbokad medan anmälan till den i Stockholm nyligen öppnat. Den äger rum tisdag den 10 oktober 2017 i samarbete med det nationella kvalitetsregistret SveDem. Utbildningen är avgiftsfri och vänder sig till dig som arbetar inom äldreomsorg, primärvård eller sjukhus. Svenskt Demenscentrum står för fika och material.
Nollvision är ett utbildningspaket för en demensvård utan tvång och begränsningar. Som ambassadör förväntas du sprida kunskap om Nollvision och dess arbetssätt på din arbetsplats och hemort. Krav för att du ska kunna gå utbildningen är att:
- du har god kunskap om demenssjukdom.
- din chef är insatt i utbildningspaketet Nollvision och har gett dig klartecken till att, tillsammans med dina medarbetare, utveckla och tillämpa arbetssätt som bidrar till en demensvård utan tvång och begränsningar.
- du åtar dig att ett par gånger per år besvara en enkät om ditt arbete som Nollvisionsambassadör och om erfarenheter på din arbetsplats.
Utbildningen i Kiruna är fullbokad medan anmälan till den i Stockholm nyligen öppnat. Den äger rum tisdag den 10 oktober 2017 i samarbete med det nationella kvalitetsregistret SveDem. Utbildningen är avgiftsfri och vänder sig till dig som arbetar inom äldreomsorg, primärvård eller sjukhus. Svenskt Demenscentrum står för fika och material.
Nollvision är ett utbildningspaket för en demensvård utan tvång och begränsningar. Som ambassadör förväntas du sprida kunskap om Nollvision och dess arbetssätt på din arbetsplats och hemort. Krav för att du ska kunna gå utbildningen är att:
- du har god kunskap om demenssjukdom.
- din chef är insatt i utbildningspaketet Nollvision och har gett dig klartecken till att, tillsammans med dina medarbetare, utveckla och tillämpa arbetssätt som bidrar till en demensvård utan tvång och begränsningar.
- du åtar dig att ett par gånger per år besvara en enkät om ditt arbete som Nollvisionsambassadör och om erfarenheter på din arbetsplats.
Yngre patienter får senare alzheimerdiagnos
Personer med Alzheimers sjukdom och som är yngre än 65 år får sin diagnos mer än ett år senare än äldre personer. Det visar en långtidsstudie inom verksamhetsområde Minnessjukdomar på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
– Resultaten visar betydelsen av att yngre personer med Alzheimers sjukdom så snart som möjligt får en korrekt diagnos för att de ska kunna erbjudas behandling med bromsmediciner och därmed förbättra prognosen, säger Carina Wattmo, doktor i medicinsk vetenskap och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
I tre år har forskarna följt 1017 personer som behandlats med kolinesterashämmare (symptomlindrande läkemedel) för mild eller måttlig Alzheimers sjukdom. Av dem hade 14 % sjukdomsdebut före 65 års ålder vilket kallas tidig debut.
De yngre alzheimerpatienterna hade haft sjukdomssymptom mer än ett år längre än de äldre innan diagnos ställdes. Det innebär att sjukdomen hos de yngre upptäcktes i ett senare skede och behandling med kolinesterashämmare försenades.
Tidigare studier har visat att om behandling sätts in tidigt i sjukdomsförloppet så kan detta ge en långsammare försämring av både tankeförmågor och möjligheten att klara sin vardag (ADL).
Studien visade också att de äldre patienterna hade sämre förmåga att klara sitt vardagsliv än de yngre, när studien började. Däremot försämrades förmågorna i de båda grupperna i lik takt.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Läs vetenskaplig artikel (nytt fönster)
– Resultaten visar betydelsen av att yngre personer med Alzheimers sjukdom så snart som möjligt får en korrekt diagnos för att de ska kunna erbjudas behandling med bromsmediciner och därmed förbättra prognosen, säger Carina Wattmo, doktor i medicinsk vetenskap och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
I tre år har forskarna följt 1017 personer som behandlats med kolinesterashämmare (symptomlindrande läkemedel) för mild eller måttlig Alzheimers sjukdom. Av dem hade 14 % sjukdomsdebut före 65 års ålder vilket kallas tidig debut.
De yngre alzheimerpatienterna hade haft sjukdomssymptom mer än ett år längre än de äldre innan diagnos ställdes. Det innebär att sjukdomen hos de yngre upptäcktes i ett senare skede och behandling med kolinesterashämmare försenades.
Tidigare studier har visat att om behandling sätts in tidigt i sjukdomsförloppet så kan detta ge en långsammare försämring av både tankeförmågor och möjligheten att klara sin vardag (ADL).
Studien visade också att de äldre patienterna hade sämre förmåga att klara sitt vardagsliv än de yngre, när studien började. Däremot försämrades förmågorna i de båda grupperna i lik takt.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Läs vetenskaplig artikel (nytt fönster)
Svensk e-hälsa tävlar i Europa
MULTI-MODE är ett e-hälsoverktyg för att förutse och förebygga demens hos riskpatienter. Som ett av tre svenska forskningsprojekt har det nominerats till den europeiska innovationstävlingen EIT Awards. Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) är engagerat i globala utmaningar inom bland annat klimat, energi och hälsa. Prisceremonin hålls i Budapest den 16 oktober under EIT:s årliga innovationsforum. Totalt tävlar 21 forskningsprojekt. MULTI-MODE utvecklas vid Karolinska Institutet.
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Läs mer om MULTI-MODE (nytt fönster)