Drygt 50 deltagare hade samlats i Tessinsalen i Stockholms stadsmuseum för att lyssna till bland andra Cecilia Bengtsson, bibliotekarie och utvecklingsledare på Regionbiblioteket i Stockholm.
– Vi vill öka vår kunskap om demenssjukdomar och vi vill från bibliotekspersonalens sida ge bra exempel från läsfrämjande verksamhet, säger hon.
Tanken är att samarbetet både ska skapa en större medvetenhet om demens bland bibliotekspersonalen och bidra till att få fram fler aktiviteter som bjuder in personer som drabbats av en demenssjukdom. För att lyckas krävs en större samverkan mellan bibliotek och intresse- och kunskapsorganisationer inom demensområdet, menade föreläsarna.
– Allt med kultur har varit eftersatt inom vården. Vi har glömt bort det själsliga, men vi börjar alla få upp ögonen nu, säger Stina-Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet och en av initiativtagarna.
Hon poängterade att kultur kan vara både glädjande och stöttande och därmed behöver få ta en större plats i den sociala omvårdnaden, såväl för den som är sjuk som för den som är anhörig.
– Kan vi hjälpa till, vi som kan demens, tror jag att vi kan komma väldigt långt, säger Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.
Syftet med projektet som håller på att ta form är bland annat att skapa ökad delaktighet, självförtroende, och glädje för den som drabbats av demens. Syftet är också att öppna upp samhället och göra det mer tillgängligt för alla. I 2014:s nya bibliotekslag betonas att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt prioriterade grupper, till dem hör personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Sanna Ad Nilsson