Artikelförfattarna illustrerar problemet med ett aktuellt fall i medierna. Demenssjuka Lillian vill bo hemma utan hjälp av hemtjänsten, trots att det är uppenbart att hon på grund av sin sjukdom inte klarar av detta. Hennes fall är inte unikt.
Idag finns inget stöd i lagen för att demenssjuka med allvarlig kognitiv störning får rätt vård när de inte längre är förmögna att fatta egna beslut. Det innebär att de många gånger riskerar både sin egen och andras hälsa. Personalen saknar lagstöd för att utföra åtgärder som är nödvändiga för den demenssjuke och anhöriga står utan möjlighet att överklaga vårdmetoder som de anser vara integritetskränkande eller skadliga.
Artikelförfattarna betonar att en lagreglering ska grunda sig på en god vård och omsorg om personer med demenssjukdom och att grunden är en kompetent och närvarande personal. Alla Sveriges kommuner och landsting måste därför göra sin del och se till att det finns en utbildad och tillräckligt stor personalstyrka för att möta behoven i den växande gruppen personer med demenssjukdom.
Debattartikeln är författad av äldreborgarråd Joakim Larsson (M) och gruppledaren i äldrenämnden Mirja Räihä Järvinen (S), båda i Stockholms stad, Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, Martin Annetorp, ordförande i Svensk Geriatrisk Förening, Laura Fratiglioni, professor Aging Research Center, Sven Erik Wånell, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, Åke Fagerberg, ordförande i Anhörigas Riksförbund och Krister Westerlund, ordförande Alzheimerföreningen i Sverige.