Jenny Eriksson, f.d. ambassadör för unganhörig.se, har gett ut boken ”Du är inte ensam”. Den vänder sig till barn och ungdomar med en demenssjuk förälder men även till skol- och sjukvårdspersonal.
Hur fick du idén till boken?
– Det var egentligen Demensförbundets idé. Jag var där på ett möte och fick frågan om jag ville skriva en bok för barn och ungdom. Hade inte tänkt tanken tidigare men när jag nu blev tillfrågad så tvekade jag inte en sekund: ”det är klart att jag vill”.
Din pappa hade Alzheimers sjukdom och gick bort för fem år sedan, när du bara var 16 år gammal. Är det din historia boken skildrar?
– Nja, inte riktigt. Jag föreläser mycket om detta men ”Du är inte ensam” är lite mer av en faktabok. Den innehåller kapitel om hur hjärnan påverkas av demens, vad man som barn kan känna – och får känna – när en förälder drabbas. Boken bygger förstås på mina erfarenheter.
– Man kan säga att det är en bok som jag själv letade efter, när pappa var sjuk, men som jag aldrig hittade.
Det finns ju annars en hel del skrivet, både om demens och om de anhörigas situation...
– Visst, men nästan allt har varit för, om och av vuxna. Mitt perspektiv är barnets, vilka svårigheter du kan möta i skolan och med kompisar, och hur du kan få hjälp och stöd.
När det gäller hjälp och stöd har det hänt en del positivt på senare år. Det finns Facebookgrupper för unga anhöriga och själv är du ambassadör för webbplatsen unganhörig.se
– Det är bra. Samtidigt är vården fortfarande dålig på att se och involvera barnen till en demenssjukförälder. Vården måste bli bättre på att erbjuda stöd – för de kan man inte begära att ett barn ska efterfråga själv.
– Det finns också en utbredd okunskap om demenssjukdomar. Själv möttes jag av oförstående lärare som skämtade om ”alzheimer light”. Jag tror inte att han på allvar förstod att man kunde drabbas av demens så tidigt i livet, min pappa hade inte ens fyllt 50.
Så din bok vänder sig inte bara till barn och ungdom?
Nej, jag hoppas att även personal inom skolhälsovården, fritids, sjukvården och andra som kommer i kontakt med barn och ungdomar läser den.
Magnus Westlander