Vem riskerar att få Alzheimers sjukdom? Facit finns i ryggvätskan långt innan de första symptomen har visat sig. Forskare vid Sahlgrenska akademin har tagit fram en testmetod som nu blivit internationell standard. När nästa godkända läkemedel kommer står de redo med testerna som kan bidra till en säkrare diagnos.
Professorerna Kaj Blennow (mitten) och Henrik Zetterberg (t.h) samt docent Erik Portelius är forskare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi. På laboratoriet som finns på Mölndals sjukhus arbetar cirka 60 personer. Hälften av dem analyserar prover som skickas hit på remiss från hela Sverige. Det handlar om runt femtusen prover varje år.
Ett prov på ryggvätskan kan avslöja om en person har den profil som är typisk för Alzheimers sjukdom. Något som är viktig kunskap i samband med en minnesutredning.
– Resten av oss forskar om hjärnans sjukdomar, säger Erik Portelius. Fokus är i synnerhet på de demensorsakande sjukdomarna eftersom de drabbar så många personer.
Erik Portelius är biokemist och visar oss in i något av det allra ”heligaste”. Han får tala högt för att överrösta det intensiva brummandet härinne.
– Det här är en masspektrometer, som man kan jämföra med en mycket exakt våg, säger han. Här kan vi väga proteinerna och få fram en exakt massa. Vi kan exempelvis se vilka proteiner som finns i ett ryggvätskeprov och hur mycket som finns av dem.
Flera Göteborgsforskare har varit pionjärer på det här området. Redan tidigt började man analysera ryggvätska hos alzheimerpatienter, men hade då inte den kunskap och de metoder som finns idag.
Ryggvätska är en klar vätska som omger hjärnan och den finns även djupt inne i hjärnan. Man kan kalla ryggvätskan för hjärnans spegel och ett prov kan visa hur hjärnan mår.
Idag pågår ett intensivt arbete med att undersöka nivåerna av olika ämnen, så kallade biomarkörer, i ryggvätskan och vilken betydelse de har framförallt för Alzheimers sjukdom.
Det är särskilt tre ämnen som visat sig vara starkt kopplade till alzheimers. Ett av dem är proteinet beta-amyloid. Vid Alzheimers sjukdom finns plack i hjärnan som består av klumpar av beta-amyloid. De andra är total-tau respektive fosforylerat tau. Det förstnämnda återspeglar sönderfall av nervceller, det andra de nystan (fibriller) som bildas vid sjukdomen.
Genom att mäta nivåerna av de här tre ämnena i ryggvätskan går det att förutsäga om en person kommer att drabbas av Alzheimers sjukdom. Och detta långt innan – till och med tiotals år – några symptom märks.
Kan ni säga detta säkert?
– Ja, med 85-95 procent säkerhet. Detta efter att en mängd studier har gjorts, säger Henrik Zetterberg.
Göteborgsforskarna har länge legat i framkant i den här forskningen. På 90-talet gjorde Kaj Blennow de första studierna på de tre markörerna, tillsammans med en belgisk forskare. Den metod de nu har tagit fram kan användas överallt i världen för att mäta beta-amyloid i ryggvätskan. Metoden är nu klassificerad som internationell referensmetod och kan användas som standard inom alzheimerdiagnostiken.
Detta är man först i världen med.
– Vi vet exakt vad som mäts och metoden innebär att resultatet blir detsamma överallt. Ungefär som när man bestämde sig för exakt vad en meter är, då gjordes en referensmeter, förklarar Erik Portelius. Nu pågår arbete här med att ta fram en sådan referensmetod även för att mäta tau.
Alla människor bildar naturligt proteinet beta-amyloid i hjärnan. Hos friska personer transporteras beta-amyloidet snabbt bort. Men vid Alzheimers sjukdom stannar det kvar i hjärnan, klumpar ihop sig och börjar skada synapserna, det vill säga kontaktytorna mellan nervcellerna. Det leder till att hjärnans nervceller till slut dör. Processen kan starta i medelåldern och fortgå i flera tiotals år innan symptomen visar sig som minnesstörningar och sämre kognitiv förmåga.
I ryggvätskan är då halten av beta-amyloid lägre än hos friska.
– Det verkar som om inlagringen av beta-amyloid i hjärnan startar tjugo, kanske till och med trettio år innan sjukdomen bryter ut, säger Henrik Zetterberg.
Friska 70-åringar har till exempel följts under många år.
– Det har däremot inte gjorts så många studier där man följt yngre åldersgrupper, från 40-50 år. En sådan studie har nu startat i Malmö och i USA har man börjat göra sådana studier.
Kan ni säga mer exakt när sjukdomen bryter ut hos en person- om det är om fem, tio eller femton år?
– Nej, förloppet är individuellt, säger Henrik Zetterberg. I studierna undersöks personerna först noggrant på minnesmottagningen, vi gör våra kemiska tester av deras prover och sedan följs de över tid. I vissa studier görs detta vartannat år.
Får de reda på resultaten?
– Inte förrän de har något symptom. De får veta resultat som exempelvis högt blodtryck eller högt kolesterol. Men inte om de har ett mönster som tyder på framtida Alzheimers sjukdom. Det vore oetiskt eftersom det inte finns behandling i dagsläget. Och den som är 70 år och kanske inte utvecklar symptom förrän om femton-tjugo år.
Ryggvätska utesluter inte andra diagnosmetoder. Det ska alltid även göras en klinisk utredning av den som får symptom, understryker forskarna.
Kari Molin