Tio vanliga frågor om demens

1. Vad är det för skillnad på demens och Alzheimers sjukdom? Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom. Det finns ett hundratal orsaker till demens, den vanligaste är Alzheimers sjukdom som står för mer än 60 procent av samtliga demensfall. Demens är ett syndrom som orsakas av skador eller sjukdomar som drabbar hjärnans nervceller.

2. Är det bara äldre som drabbas av demens? Tyvärr kan även personer under 65 år drabbas. I Sverige finns idag drygt 7000 personer som är under 65 år och som har en demenssjukdom. De allra flesta av dem är mellan 60 - 64 år.

3. Går det att bota en demenssjukdom? Nej idag finns ingen botande behandling. De finns dock symptomlindrande mediciner för vissa demenssjukdomar. Det finns också idag mycket kunskap om hur man kan lindra olika symptom som ofta förekommer vid demenssjukdom.

4. Kan man skydda sig mot demenssjukdomar genom att lösa korsord och spela sudoku? Det finns ett ganska starkt vetenskapligt stöd för att regelbunden "hjärngymnastik" är av godo för att hålla nervceller igång. Men det är ingen garanti för att inte drabbas av demensjukdom.

5. Kan jag testa mig för att se om jag riskerar att drabbas av demens? I dagsläget finns inga tillförlitliga enkla tester och inte heller någon botande behandling. Däremot är det viktigt att uppsöka läkare om man oroar sig över symptom som man inte känner igen.

6. Är demenssjukdomar ärftliga? Man kan säga att den näst vanligaste risken att drabbas av demens är om det finns många med demenssjukdom i släkten.  Det betyder dock inte att man kommer att drabbas för att flera är sjuka i släkten, men risken ökar. Den vanligaste risken för att drabbas av demens är att komma upp i riktigt hög ålder.

7. Finns det bromsmediciner mot Alzheimers sjukdom? Nej, tyvärr finns ännu ingen botande behandling eller medicin som kan stoppa utvecklingen av alzheimer. Däremot finns symptomlindrande läkemedel som i många fall har god effekt i början av sjukdomsförloppet?

8. Kan demens förväxlas med andra sjukdomar? Depression, förvirring och en del andra tillstånd kan ge demensliknande symptom. Därför är det mycket viktigt att söka kontakt med läkare när något inte är som det var tidigare.

9. Kan alkohol leda till demens? Ja, en omfattande alkoholkonsumtion under en längre tid kan leda till alkoholdemens. Alkohol i stora mängder är nervtoxiskt.

10. Vad ska jag göra när min farmor, som bor själv och som jag tror har demens, vägrar gå till doktorn? Jag är rädd för att något ska hända. Tala med en distriktssköterska på orten där hon bor (kontakta vårdcentralen). Berätta om din oro och vad du misstänker. Det finns idag alltfler demenssjuksköterskor i landets kommuner som du också kan ringa. Sök kontaktuppgift via kommunens växel. 

Senast uppdaterad 23 november 2017 - 11:39 © Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår